=(
Kommer inte riktigt ihåg vad jag drömde inatt.. men det var något fruktansvärt hemskt om ungarna och om att dom dog.. nästan i alla fall..
Dom var döda, men sen.. av en slump.. märkte jag att dom andades lite, lite..
Och som vanligt har jag knappt sovit något alls.. den där söndagskvällsångesten är inte att leka med!
Det blir väl en ny trött vecka.
Nästa vecka ska jag och dottern komma igång med träning.
Måste invänta lönen bara.
Kortet kan man visst betala månadsvis, men det måste införskaffas lite utrustning också.
Som t.ex. skor.
Usch.
Jag känner ett stort obehag.
Måste vara drömmen.
Dom var döda, men sen.. av en slump.. märkte jag att dom andades lite, lite..
Och som vanligt har jag knappt sovit något alls.. den där söndagskvällsångesten är inte att leka med!
Det blir väl en ny trött vecka.
Nästa vecka ska jag och dottern komma igång med träning.
Måste invänta lönen bara.
Kortet kan man visst betala månadsvis, men det måste införskaffas lite utrustning också.
Som t.ex. skor.
Usch.
Jag känner ett stort obehag.
Måste vara drömmen.
brutalt amputerad
Nähä.
Jag fick inte följa med och vinka.
Kan inte påstå att jag insisterade så värst... tröttheten är en primitiv drift och av någon anledning verkade en varm säng klart mer angenämt än en stretig och iskall höstpromenad mitt i natten.
Så det blev avvinkning hemma i dörren.
Nog så jobbigt.
Skilsmässobarnet inom mig kom fram igen och nu känner jag mig amputerad. O-hel.
Den där sonen har man ju ingen koll på annars heller.. men nu såg jag kriminella ukrainska gäng och tjernobylreaktorer framför mig.. samt naturligtvis bussolyckor och flygkrascher..
Han ringde både från bussen och Arlanda.. så jag vet att han definitivt har kommit iväg.. ut i vida världen.. det är bara att vänja sig..
Har sen sovit och sovit och sovit.
Drömt heeeelt galet om allt och alla.. nu kommer jag inte ihåg någonting..
Jo.. en sak kommer jag ihåg.. jag kokade disktrasor!! Det tog upp en stor del av drömmen.
Varför?
Har lite ångest för jobbet.
Ska sätta mig och göra en liten handlingsplan för att lugna nerverna.
Jag fick inte följa med och vinka.
Kan inte påstå att jag insisterade så värst... tröttheten är en primitiv drift och av någon anledning verkade en varm säng klart mer angenämt än en stretig och iskall höstpromenad mitt i natten.
Så det blev avvinkning hemma i dörren.
Nog så jobbigt.
Skilsmässobarnet inom mig kom fram igen och nu känner jag mig amputerad. O-hel.
Den där sonen har man ju ingen koll på annars heller.. men nu såg jag kriminella ukrainska gäng och tjernobylreaktorer framför mig.. samt naturligtvis bussolyckor och flygkrascher..
Han ringde både från bussen och Arlanda.. så jag vet att han definitivt har kommit iväg.. ut i vida världen.. det är bara att vänja sig..
Har sen sovit och sovit och sovit.
Drömt heeeelt galet om allt och alla.. nu kommer jag inte ihåg någonting..
Jo.. en sak kommer jag ihåg.. jag kokade disktrasor!! Det tog upp en stor del av drömmen.
Varför?
Har lite ångest för jobbet.
Ska sätta mig och göra en liten handlingsplan för att lugna nerverna.
stråligt
Jo du Långa Farbrorn.. jag är trött eftersom jag är rätt så dålig på att ta hand om mig själv.
Men det ska bli bättre nu när jag och dottern börjar träna.
Och så blir jag ännu tröttare när jag är sur.. och sur har jag varit hela veckan... och det beror på jobbet..
Och jag förstår att du får vatten på din kvarn när jag skriver så.. men konstigt nog tycker jag för det mesta om mitt jobb..
Men den senaste veckan har varit extremt negativ och då är det lätt att tappa gnistan.
Nya tag på måndag!!!
Kul och höra att du trivs i alla fall!
Du kan väl rapportera lite mer från jobbet!!?
Lite roliga försäkringskontorsanekdoter skulle muntra upp min dystra tillvaro.
Kl kvart i 4 i natt ska sonen möta sina klasskompisar vid Flygbussarna på Cityterminalen.
Jag känner att det är min plikt att ledsaga honom dit.
Fast han är myndig.
Han ska åka till Ukraina och vara borta i 2 veckor.
Det mest spännande är att han ska åka på en heldagsutflykt till Tjernobyl.
Kanske inte den festligaste heldagsutflykten man hört talas om... men helt klart spännande och ganska stråligt.
Och sen.. när han kommer hem.. då ska han omedelbart åka iväg igen!!
Till Paris!
Så.. jo.. jag måste nog följa med till Flygbussen.
Han måste ju bli avvinkad.. och det är inte samma sak på en tunnelbaneperrong...
Men det ska bli bättre nu när jag och dottern börjar träna.
Och så blir jag ännu tröttare när jag är sur.. och sur har jag varit hela veckan... och det beror på jobbet..
Och jag förstår att du får vatten på din kvarn när jag skriver så.. men konstigt nog tycker jag för det mesta om mitt jobb..
Men den senaste veckan har varit extremt negativ och då är det lätt att tappa gnistan.
Nya tag på måndag!!!
Kul och höra att du trivs i alla fall!
Du kan väl rapportera lite mer från jobbet!!?
Lite roliga försäkringskontorsanekdoter skulle muntra upp min dystra tillvaro.
Kl kvart i 4 i natt ska sonen möta sina klasskompisar vid Flygbussarna på Cityterminalen.
Jag känner att det är min plikt att ledsaga honom dit.
Fast han är myndig.
Han ska åka till Ukraina och vara borta i 2 veckor.
Det mest spännande är att han ska åka på en heldagsutflykt till Tjernobyl.
Kanske inte den festligaste heldagsutflykten man hört talas om... men helt klart spännande och ganska stråligt.
Och sen.. när han kommer hem.. då ska han omedelbart åka iväg igen!!
Till Paris!
Så.. jo.. jag måste nog följa med till Flygbussen.
Han måste ju bli avvinkad.. och det är inte samma sak på en tunnelbaneperrong...
så blir det när man inte har någon dator
... då blir det ingen uppdatering här på år och dar..
Men egentligen har det ingen större betydelse eftersom jag inte har något att skriva om.
Ett ickebefintligt blogginlägg är i sig lika talande som ett befintligt blogginlägg om ingenting.
Nu är det helg och jag ska inte göra något särskilt.
Möjligen sova eftersom jag har varit sjukt trött den här veckan.
Men om jag sover för mycket så kommer jag inte att kunna somna på söndag kväll och då blir nästa vecka likadan.
Ingenting är särskilt bra just nu.
Å andra sidan är det väl inga större katastrofer heller.
Likgiltigt är det beskrivande ordet.
Och i en relativ tillvaro ska väl det definieras som... typ bra....?
Lite hopp inför livet och framtiden har jag dock.
Jag och dottern ska börja träna!
Inte så märkvärdigt kanske somliga tycker.. men för oss är det revolutionerande.
Re-fucking-volutionerande!
Vi är inte dom tränande typerna.
Men nu har vi fastnat för Biggest Loser och blivit inspirerade.
Vi ska nu bilda ett team.
Vi har inte bestämt färg ännu.. men ingen av oss ska banne mig åka ut!!!
Årskort på Friskis och Svettis ska inhandlas och vi ska testa allt.
Vi startar dock med det lättaste av lätta eftersom vi båda har en stark vision av att vi kommer att omedelbart falla ner och minst svimma.. av minsta lilla träning.
Bara tanken på spinning får det att svartna för våra inre ögon.
Vi har inte satt igång ännu.
Ska fixa det där med friskvårdsbidrag nästa vecka.
Men det känns som att det handlar om att börja träna...
..eller... DÖ!!!!!!!!
Vi har också tittat på Robinson.
Heja positiva Maggan!!!
Maggan vill pusha sina limits och ser en möjlighet i precis allt.
Hon håller på att driva sina sura lagkompisar till vansinne.
Det påminner om ett morgonmöte på jobbet.
Alla bara: "Det gååååååååååååår inte....."
Utom Maggan.
Hon bara: "Ska jag sitta i tre dygn i en bur och uträtta mina behov framför ögonen på både andra deltagare och kameror???? Vad utvecklande!!! Vad intressant!!! Wohoooo!!!"
Och så har vi tittat på Idol.
Men där har vi inte börjat tycka så mycket ännu.
Jag kan bara inte förstå storheten med Peter Jihde.
Vem sa att han var bra????
När blev han folkkär?
Var var jag då?
Nu har jag bara en fråga.
När kommer "Tomorrow when the war began" på svenska biografer??????
Va????!!!!
Men egentligen har det ingen större betydelse eftersom jag inte har något att skriva om.
Ett ickebefintligt blogginlägg är i sig lika talande som ett befintligt blogginlägg om ingenting.
Nu är det helg och jag ska inte göra något särskilt.
Möjligen sova eftersom jag har varit sjukt trött den här veckan.
Men om jag sover för mycket så kommer jag inte att kunna somna på söndag kväll och då blir nästa vecka likadan.
Ingenting är särskilt bra just nu.
Å andra sidan är det väl inga större katastrofer heller.
Likgiltigt är det beskrivande ordet.
Och i en relativ tillvaro ska väl det definieras som... typ bra....?
Lite hopp inför livet och framtiden har jag dock.
Jag och dottern ska börja träna!
Inte så märkvärdigt kanske somliga tycker.. men för oss är det revolutionerande.
Re-fucking-volutionerande!
Vi är inte dom tränande typerna.
Men nu har vi fastnat för Biggest Loser och blivit inspirerade.
Vi ska nu bilda ett team.
Vi har inte bestämt färg ännu.. men ingen av oss ska banne mig åka ut!!!
Årskort på Friskis och Svettis ska inhandlas och vi ska testa allt.
Vi startar dock med det lättaste av lätta eftersom vi båda har en stark vision av att vi kommer att omedelbart falla ner och minst svimma.. av minsta lilla träning.
Bara tanken på spinning får det att svartna för våra inre ögon.
Vi har inte satt igång ännu.
Ska fixa det där med friskvårdsbidrag nästa vecka.
Men det känns som att det handlar om att börja träna...
..eller... DÖ!!!!!!!!
Vi har också tittat på Robinson.
Heja positiva Maggan!!!
Maggan vill pusha sina limits och ser en möjlighet i precis allt.
Hon håller på att driva sina sura lagkompisar till vansinne.
Det påminner om ett morgonmöte på jobbet.
Alla bara: "Det gååååååååååååår inte....."
Utom Maggan.
Hon bara: "Ska jag sitta i tre dygn i en bur och uträtta mina behov framför ögonen på både andra deltagare och kameror???? Vad utvecklande!!! Vad intressant!!! Wohoooo!!!"
Och så har vi tittat på Idol.
Men där har vi inte börjat tycka så mycket ännu.
Jag kan bara inte förstå storheten med Peter Jihde.
Vem sa att han var bra????
När blev han folkkär?
Var var jag då?
Nu har jag bara en fråga.
När kommer "Tomorrow when the war began" på svenska biografer??????
Va????!!!!
never again
Det bästa med igår var att jag och dottern åkte och hälsade på Frasse efter jobbet!
Älskade, älskade lille vän!
Jag har inte träffat honom sedan jag med ganska omilt våld packade ner honom i transportburen innan vi åkte till Canada.. och det är ju över en månad sen..
Visste inte hur han skulle reagera.
Katter är ju mer beroende av sin miljö än av vilka personer som finns där... dom är ganska otrogna av sig.. inte som hundar precis..
Han låg och slumrade på en säng när vi kom och jag ropade på honom.. han hajade genast till.. såg lite konfunderad ut, och sen kom han galopperande..
Måste tillägga att Frasse är en ytterst reserverad katt som håller sig långt borta från okändingar.
Så jag tror att han kände igen oss.
Däremot märktes det tydligt att han är inbodd och har ett nytt hem och nytt revir nu.
Och han ser ut att må så bra.. pälsen är finare än någonsin och han ser fin ut i kroppen och verkar harmonisk.
Om jag tillåter mig att känna efter så är jag galen av svartsjuka och avundsjuka.. grön och svart på samma gång.. men samtidigt lättad över att vi har hittat en lösning.. åtminstone för tillfället..
Annars var dagen ok.
Eftersom che satt och ockuperade min dator nästan hela dagen så passade jag på att rensa i röran lite.
Var tvungen eftersom viktiga papper kommit bort.
Nu är det ordning.
Det som är jobbigt för tillfället är att all min energi verkar ta slut kl 14.
Då vill jag bara gå hem och sova.
Det måste ju vara någonting med själva lokalen.. ska komma ihåg att öppna fönstret mer..
Idag är det desto mer.
Först kommer kepskillen.. han som ska svara i våra telefoner på onsdagar.. och ska presentera sig på gruppmötet på morgonen..
Sen måste jag och LMS bli klara med lönerna snabbt som ögat.
Sen måste jag ringa några viktiga telefonsamtal.
Sen måste jag ta itu med att fixa så vi kan komma åt stadens datasystem från våra datorer eftersom det från och med nu är krav på att vi rapporterar allt om våra kunder via det.
Sen ska jag på hembesök kl 09.30.
Sen måste jag hinna köpa lunch innan den tar slut.
Sen måste jag boka in introduktion med ny personal.
Och planera och bemanna för resten av veckan och helgen.
Och beställa matlådor.
Och så var det något mer som jag inte kommer ihåg nu.
Och något mer.
Och ytterligare några andra saker.
Jag tror inte dagen räcker om luften ska gå ur mig kl 14.
Men först ska jag tvätta håret.
Det borde jag ha gjort redan igår.. men det GLÖMDE JAG BORT...!!!
Det var en dear-catastrophy-badestdayofbadhairdays!!!
Jag måste gå halvsju hemifrån.
Fem i halv insåg jag att mitt hår var fett och stripigt och att det inte gick att dölja genom att ha det uppsatt.
Desperat masserade jag in någon slags hår-lotion (man hör ju!).
Det blev inte bättre. Tvärtom.
Det blev fett-elektriskt plus att jag såg fläckvis flintskallig ut.
Ännu mer desperat försökte jag med shampo och vatten att akuttvätta den främre delen av huvudet utan att blöta ner den bakre.
Det gick inte alls bra.
Fick inte bort shampot och håret blev så stripigt att det, trots att jag torkade det med både handduk och hårtork, fortfarande såg blött ut.
Blött (=fett) och platt.
+ fläckskalligt.
I det här läget förstod jag att det var kört.
Jag var tvungen att gå (=rusa).
Att stanna hemma p.g.a. en dear-catastrophy-badestdayofbadhairdays är inte ok.
Med fruktansvärda obehagskänslor var jag sedan tvungen att genomlida dagen med ett hår som såg ut som en slickad hjälm.. (+ partiell fläckskallighet).
Det såg ut ung. såhär:
Jag lovade mig själv att DET SKA ALDRIG HÄNDA IGEN!!!!
ALDRIG!!
så nu ska jag tvätta håret
for your information
Älskade, älskade lille vän!
Jag har inte träffat honom sedan jag med ganska omilt våld packade ner honom i transportburen innan vi åkte till Canada.. och det är ju över en månad sen..
Visste inte hur han skulle reagera.
Katter är ju mer beroende av sin miljö än av vilka personer som finns där... dom är ganska otrogna av sig.. inte som hundar precis..
Han låg och slumrade på en säng när vi kom och jag ropade på honom.. han hajade genast till.. såg lite konfunderad ut, och sen kom han galopperande..
Måste tillägga att Frasse är en ytterst reserverad katt som håller sig långt borta från okändingar.
Så jag tror att han kände igen oss.
Däremot märktes det tydligt att han är inbodd och har ett nytt hem och nytt revir nu.
Och han ser ut att må så bra.. pälsen är finare än någonsin och han ser fin ut i kroppen och verkar harmonisk.
Om jag tillåter mig att känna efter så är jag galen av svartsjuka och avundsjuka.. grön och svart på samma gång.. men samtidigt lättad över att vi har hittat en lösning.. åtminstone för tillfället..
Annars var dagen ok.
Eftersom che satt och ockuperade min dator nästan hela dagen så passade jag på att rensa i röran lite.
Var tvungen eftersom viktiga papper kommit bort.
Nu är det ordning.
Det som är jobbigt för tillfället är att all min energi verkar ta slut kl 14.
Då vill jag bara gå hem och sova.
Det måste ju vara någonting med själva lokalen.. ska komma ihåg att öppna fönstret mer..
Idag är det desto mer.
Först kommer kepskillen.. han som ska svara i våra telefoner på onsdagar.. och ska presentera sig på gruppmötet på morgonen..
Sen måste jag och LMS bli klara med lönerna snabbt som ögat.
Sen måste jag ringa några viktiga telefonsamtal.
Sen måste jag ta itu med att fixa så vi kan komma åt stadens datasystem från våra datorer eftersom det från och med nu är krav på att vi rapporterar allt om våra kunder via det.
Sen ska jag på hembesök kl 09.30.
Sen måste jag hinna köpa lunch innan den tar slut.
Sen måste jag boka in introduktion med ny personal.
Och planera och bemanna för resten av veckan och helgen.
Och beställa matlådor.
Och så var det något mer som jag inte kommer ihåg nu.
Och något mer.
Och ytterligare några andra saker.
Jag tror inte dagen räcker om luften ska gå ur mig kl 14.
Men först ska jag tvätta håret.
Det borde jag ha gjort redan igår.. men det GLÖMDE JAG BORT...!!!
Det var en dear-catastrophy-badestdayofbadhairdays!!!
Jag måste gå halvsju hemifrån.
Fem i halv insåg jag att mitt hår var fett och stripigt och att det inte gick att dölja genom att ha det uppsatt.
Desperat masserade jag in någon slags hår-lotion (man hör ju!).
Det blev inte bättre. Tvärtom.
Det blev fett-elektriskt plus att jag såg fläckvis flintskallig ut.
Ännu mer desperat försökte jag med shampo och vatten att akuttvätta den främre delen av huvudet utan att blöta ner den bakre.
Det gick inte alls bra.
Fick inte bort shampot och håret blev så stripigt att det, trots att jag torkade det med både handduk och hårtork, fortfarande såg blött ut.
Blött (=fett) och platt.
+ fläckskalligt.
I det här läget förstod jag att det var kört.
Jag var tvungen att gå (=rusa).
Att stanna hemma p.g.a. en dear-catastrophy-badestdayofbadhairdays är inte ok.
Med fruktansvärda obehagskänslor var jag sedan tvungen att genomlida dagen med ett hår som såg ut som en slickad hjälm.. (+ partiell fläckskallighet).
Det såg ut ung. såhär:
Jag lovade mig själv att DET SKA ALDRIG HÄNDA IGEN!!!!
ALDRIG!!
så nu ska jag tvätta håret
for your information
bizznizzstuff
Igår var faktiskt en bra dag.
Eftersom jag hade ett möte i en annan stadsdel kl 13 så var jag effektiv på förmiddagen och fick massor gjort!!!
Jag satte helt enkelt på mig mina mentala skygglappar av bly (tänk röntgenförkläde) och så plöjde jag metodiskt igenom alla kunder i den lilla stadsdelen så jag fick koll på dom.
Det gick bra och det kändes SÅ skönt att få det gjort.
Sen åkte jag och chefen till den andra lilla stadsdelen och pratade med dom om... typ ingenting.. men man får tänka att det handlar om att visa upp oss och jobba på den goda relationen.. osv..
Sen promenerade vi raskt (jag raskt på mina ecco-dojor och chefen haltande på sina klackar) till Odenplan via Swanströms där mitt liv nästan blev komplett då vi inhandlade varsin kalender för nästa år som jag tror... TROR.. att jag verkligen kommer att använda eftersom den är platt och slank och inte har samma vikt som en tegelsten.. som den jag har nu som jag aldrig orkar släpa med mig.. kolla själv!
Sen åkte vi tillbaks till kontoret och då kände jag att jag helt enkelt inte hade mer att ge... så jag gick hem!!!
Verkligen galet!
MEN innan jag hann försvinna så kom ett tjockt kuvert med posten.... och det var då mitt liv (och LMS:s) tog ännu ett steg mot fulländning...
..våra VISITKORT kom!
Synd att inte våra nya mobilnr står på dom bara.
Och synd att det nr som står är ett nr vi aldrig har hört talas om.
"Det går till växeln.." säger chefen.
Vilken växel???
Var finns den?
Vem sitter där?
Stackars den människan nu när vi börjar dela ut våra kort...
Men ändå.. tänk... elegant kalender.. visitkort.. OCH en rosa telefon.. och förresten inte bara rosa utan PEARLY PINK!!!
Inte illa.
Så INTE hemtjänst.
(man skulle nästan kunna tro att vi jobbade på ett tråkigt försäkringsbolag.. typ kanske Länsförsäkringar..)
Idag kommer förresten che och jag ska lära honom allt jag kan.
Hoppas han kommer ihåg att han ska ta med sig frukost!
Nu längtar jag tills den 29:e november.
För då kan jag börja använda min flådiga kalender.
Eftersom jag hade ett möte i en annan stadsdel kl 13 så var jag effektiv på förmiddagen och fick massor gjort!!!
Jag satte helt enkelt på mig mina mentala skygglappar av bly (tänk röntgenförkläde) och så plöjde jag metodiskt igenom alla kunder i den lilla stadsdelen så jag fick koll på dom.
Det gick bra och det kändes SÅ skönt att få det gjort.
Sen åkte jag och chefen till den andra lilla stadsdelen och pratade med dom om... typ ingenting.. men man får tänka att det handlar om att visa upp oss och jobba på den goda relationen.. osv..
Sen promenerade vi raskt (jag raskt på mina ecco-dojor och chefen haltande på sina klackar) till Odenplan via Swanströms där mitt liv nästan blev komplett då vi inhandlade varsin kalender för nästa år som jag tror... TROR.. att jag verkligen kommer att använda eftersom den är platt och slank och inte har samma vikt som en tegelsten.. som den jag har nu som jag aldrig orkar släpa med mig.. kolla själv!
Sen åkte vi tillbaks till kontoret och då kände jag att jag helt enkelt inte hade mer att ge... så jag gick hem!!!
Verkligen galet!
MEN innan jag hann försvinna så kom ett tjockt kuvert med posten.... och det var då mitt liv (och LMS:s) tog ännu ett steg mot fulländning...
..våra VISITKORT kom!
Synd att inte våra nya mobilnr står på dom bara.
Och synd att det nr som står är ett nr vi aldrig har hört talas om.
"Det går till växeln.." säger chefen.
Vilken växel???
Var finns den?
Vem sitter där?
Stackars den människan nu när vi börjar dela ut våra kort...
Men ändå.. tänk... elegant kalender.. visitkort.. OCH en rosa telefon.. och förresten inte bara rosa utan PEARLY PINK!!!
Inte illa.
Så INTE hemtjänst.
(man skulle nästan kunna tro att vi jobbade på ett tråkigt försäkringsbolag.. typ kanske Länsförsäkringar..)
Idag kommer förresten che och jag ska lära honom allt jag kan.
Hoppas han kommer ihåg att han ska ta med sig frukost!
Nu längtar jag tills den 29:e november.
För då kan jag börja använda min flådiga kalender.
los telefonos pinkos (?)
Nu ska vi se.
En slapp lördag åtföljdes av en lite mer effektiv söndag.
Såg till att komma i säng tidigt som attan på lördagen så jag kunde gå upp tidigt igår och faktiskt... prick kl 06.00 bouncade jag upp och in i duschen!
Sen åkte jag in till jobbet och satt där till ca kl 15.00.
Fick en del gjort men långt ifrån allt... satt och uppdaterade och rensade i ett dataprogram som vi har och maken till låååååångsamt program..... höll på att bli galen..
Sen åkte jag och handlade lite väsentligheter och så hem till dottern och tvättstugan.
Dottern fixade middag och jag fixade min matlåda tills idag.. blandat salladsgrönt med paprika och nektarin och avokado och citron samt en röra som jag improviserade ihop av pumpa- och solroskärnor, olivolja, citron, havssalt, färsk basilika och persilja.. blev lite pestoaktigt (och gott!)..
Ser fram emot lunchen fast det är måndag och Bulleboden är stängd.
I torsdags var det lite traumatiskt för när jag kom till Bulleboden ca kl 12.30 så ringlade sig kön ut på gatan och all raw food var slut!!!!
Man måste alltså hänga på låset kl 11.00 när dom börjar servera lunchen.. aldrig mer hembesök före lunch!!
Idag ska jag frottera mig med biståndshandläggare kl 13.00.. måste alltså förbereda mig noga och läsa in mig på varje ärende ordentligt..
Tur att det är den lilla stadsdelen som gäller idag.
Har sovit mycket gott.. kom isäng tidigt igår i nytvättade (dock omanglade =(...) lakan och föll ganska omgående i skönhetssömn.. så blir det när man går upp i ottan..
På jobbet är cheferna lite bekymrade för att LMS verkar arg.
Dom vet inte vad dom ska ta sig till och frågar mig om jag vet varför.
LMS ÄR arg.. men inte på dom personligen.. hon är mer arg för att vår arbetssituation är märklig och för att vi inte hinner göra vårt jobb och för att hon inte har någonstans att sitta och ha sina saker..
LMS blir nog mindre arg om hon och jag får varsin rosa telefon av den dyraste modellen! Sa vi.
Och nu är dom beställda!
Äntligen en vettig jobbmobil.. det var på tiden..
LMS ser saker och ting med nya ögon och det är bra för själv har jag blivit hemmablind..
Sen informerade jag chefen om att jag också kan vara arg.. men det märks inte på samma sätt..
Men när jag blir bister och svåråtkomlig och slutar skämta.. då kan man börja undra..
Chefen tittade lite skrämt på mig.. för hon kom väl på att det är så jag har betett mig på sista tiden..
Ibland säger hon: ".... för det ingår i eran lön....!" när hon vill att vi ska t.ex. ta ett jobbigt samtal eller liknande..
"... INTE I MIN...!" vill jag skrika då men kommer alltid på det för sent.. eftersom jag fortfarande inte har sett ett öre av den där löneförhöjningen som ska gälla från 1/6..
Allt blir nog bra när vi får våra rosa telefoner!
(LMS=Little-Miss-Sunshine)
Och förresten...
LYCKA TILL!!!!!! idag på nya (tråkiga) jobbet Långa Farbrorn!!!!!
Du kan nog sätta sprätt på vilket tråkigt jobb som helst!
Det ska bli intressant att hör hur det står till med medelåldern, könsfördelningen och hbt-faktorn.
Du kan väl smygfota lite!!!!?
Och så får du rapportera på bloggen hur det går till på ett riktigt kontor!
En slapp lördag åtföljdes av en lite mer effektiv söndag.
Såg till att komma i säng tidigt som attan på lördagen så jag kunde gå upp tidigt igår och faktiskt... prick kl 06.00 bouncade jag upp och in i duschen!
Sen åkte jag in till jobbet och satt där till ca kl 15.00.
Fick en del gjort men långt ifrån allt... satt och uppdaterade och rensade i ett dataprogram som vi har och maken till låååååångsamt program..... höll på att bli galen..
Sen åkte jag och handlade lite väsentligheter och så hem till dottern och tvättstugan.
Dottern fixade middag och jag fixade min matlåda tills idag.. blandat salladsgrönt med paprika och nektarin och avokado och citron samt en röra som jag improviserade ihop av pumpa- och solroskärnor, olivolja, citron, havssalt, färsk basilika och persilja.. blev lite pestoaktigt (och gott!)..
Ser fram emot lunchen fast det är måndag och Bulleboden är stängd.
I torsdags var det lite traumatiskt för när jag kom till Bulleboden ca kl 12.30 så ringlade sig kön ut på gatan och all raw food var slut!!!!
Man måste alltså hänga på låset kl 11.00 när dom börjar servera lunchen.. aldrig mer hembesök före lunch!!
Idag ska jag frottera mig med biståndshandläggare kl 13.00.. måste alltså förbereda mig noga och läsa in mig på varje ärende ordentligt..
Tur att det är den lilla stadsdelen som gäller idag.
Har sovit mycket gott.. kom isäng tidigt igår i nytvättade (dock omanglade =(...) lakan och föll ganska omgående i skönhetssömn.. så blir det när man går upp i ottan..
På jobbet är cheferna lite bekymrade för att LMS verkar arg.
Dom vet inte vad dom ska ta sig till och frågar mig om jag vet varför.
LMS ÄR arg.. men inte på dom personligen.. hon är mer arg för att vår arbetssituation är märklig och för att vi inte hinner göra vårt jobb och för att hon inte har någonstans att sitta och ha sina saker..
LMS blir nog mindre arg om hon och jag får varsin rosa telefon av den dyraste modellen! Sa vi.
Och nu är dom beställda!
Äntligen en vettig jobbmobil.. det var på tiden..
LMS ser saker och ting med nya ögon och det är bra för själv har jag blivit hemmablind..
Sen informerade jag chefen om att jag också kan vara arg.. men det märks inte på samma sätt..
Men när jag blir bister och svåråtkomlig och slutar skämta.. då kan man börja undra..
Chefen tittade lite skrämt på mig.. för hon kom väl på att det är så jag har betett mig på sista tiden..
Ibland säger hon: ".... för det ingår i eran lön....!" när hon vill att vi ska t.ex. ta ett jobbigt samtal eller liknande..
"... INTE I MIN...!" vill jag skrika då men kommer alltid på det för sent.. eftersom jag fortfarande inte har sett ett öre av den där löneförhöjningen som ska gälla från 1/6..
Allt blir nog bra när vi får våra rosa telefoner!
(LMS=Little-Miss-Sunshine)
Och förresten...
LYCKA TILL!!!!!! idag på nya (tråkiga) jobbet Långa Farbrorn!!!!!
Du kan nog sätta sprätt på vilket tråkigt jobb som helst!
Det ska bli intressant att hör hur det står till med medelåldern, könsfördelningen och hbt-faktorn.
Du kan väl smygfota lite!!!!?
Och så får du rapportera på bloggen hur det går till på ett riktigt kontor!
Tack så mycket för stegen!
Jag är trött.
På mig själv och hela alltet.
Hinner aldrig komma ifatt någonstans.
Inte på jobbet och inte hemma och inte med någonting.
Igår slösade jag bort en hel dag på jobbet.
Jag skulle ha kunnat fått en massa gjort.. men jag orkade inte skärpa mig..
Jag pratade istället.
Prata är bra.. men gör man det så hinner man inget annat.
Jag pratade med personalen, med smurfanchefen, med little-miss-sunshine och med den nya lilla kepsmannen som plötsligt ska sitta på kontoret på onsdagar och vara telefonsvarare för att vi ska hinna göra något annat än prata..
Prat, prat, prat.
Så nu har jag allt kvar att göra idag PLUS det som jag egentligen skulle göra idag.
Och min hjärna är trött och orkar inte riktigt sortera allting.
Tänkte att jag skulle jobba på lördag eller söndag och sen vara hemma på måndag..
Men det går inte för på måndag måste jag besöka en stadsdelsförvaltning med chefen. Obligatoriskt.
Och skrivaren är trasig.
Det är ju inget nytt.. men nu har den kommit på ett nytt sätt att vara trasig på!
Det går inte att kopiera!!!
Men det går att skriva ut.. och därför var jag tvungen att på ca 1 minut skriva av hela nästa veckas matsedel med hela den missnöjda personalmassan hängandes bakom ryggen igår morse... för att sen kunna skriva ut den i x antal..
Tur att man kan jobba under press.
Tur att man hade 5:a i maskinskrivning.
Såna där små tekniska motigheter sätter verkligen sprätt på allting!
Ingen hade tid att ringa IT.
Det hade vi förresten redan gjort i förrgår och en liten tekniker släpade sig motvilligt hela vägen från Fleminggatan till vårt kontor... åtgärdade felet och gick... bara för att vi skulle märka att eländet fortfarande inte fungerade.... ORKA!!!
Och okända människor vandrar in och ut i våra lokaler och glor in i vårt kylskåp som om det var helt naturligt.
Halva huvudkontoret har flyttat in och dom måste vi vara trevliga och sociala emot och köpa mjölk till och diska efter... och trängas med och förklara för och visa hit och dit..
Vi distraheras hela tiden och får inte plats med våra saker och dessutom måste vi tänka på att vi inte bara ska jobba vårt ass off utan det måste också SE UT som om vi jobbar...
T.ex. när vi funderar över något problem som ska lösas.. vilket är en stor del av vårt jobb.. så måste vi veckla pannan i extra många veck... annars kanske dom tror att vi bara sitter där och stirrar och inte har något att göra..
Och vad rapporterar dom då tillbaka till moderskeppet (HK)????
Näe... dom verkar inte ha något att göra där på Kungsholmen.. dom bara sitter där och är helt överbemannade och drar ner effektiviteten...
Vi får inte skratta för mycket eller skämta med varandra.
Då verkar vi inte seriösa.
Då verkar vi flamsiga och oproffessionella.
Ingen har ännu frågat oss om vi har några synpunkter eller idéer angående vår arbetssituation och det ekonomiska läget.
Istället skickar dom som sagt en nyfödd liten kepsmänniska som ska avlasta oss genom att svara i vår telefon utan att veta någonting om vår verksamhet...
Så passa på och ring till oss på onsdagar mellan 08.00 och 11.00 och fråga lite knepiga frågor!
Eller varför inte sms:a 118 700 och fråga vad som helst!
Vi har i alla fall haft hjälp inne på kontoret den här veckan av sorken.
Hon har visat sig vara en naturbegåvning på att bemanna och göra scheman och ha koll på läget.
Språket har dock visat sig vara en liten,liten svaghet.
Hittills har det inte orsakat någon katastrof... bara lite förvirring.
Som när hon hälsade från en kund som hade ring och tackat så mycket för stegen.
STEGEN????? undrade vi.
Jaa... sa sorken och kontrollerade för säkerhetsskull vad hon antecknat..
Menar du kanske.... städningen?? undrade vi försiktigt.
AHAAAAA!!!!
Och Långa Farbrorn!
Du är så överdramatisk!
Som jag skrev i min egen kommentar så är du välkommen att ledsaga oss anyday!!!
Kom bara ihåg att det är pensionärstider som gäller.
Tant 1 och Tant 2, som che kallar oss, måste faktiskt sova också!!
På mig själv och hela alltet.
Hinner aldrig komma ifatt någonstans.
Inte på jobbet och inte hemma och inte med någonting.
Igår slösade jag bort en hel dag på jobbet.
Jag skulle ha kunnat fått en massa gjort.. men jag orkade inte skärpa mig..
Jag pratade istället.
Prata är bra.. men gör man det så hinner man inget annat.
Jag pratade med personalen, med smurfanchefen, med little-miss-sunshine och med den nya lilla kepsmannen som plötsligt ska sitta på kontoret på onsdagar och vara telefonsvarare för att vi ska hinna göra något annat än prata..
Prat, prat, prat.
Så nu har jag allt kvar att göra idag PLUS det som jag egentligen skulle göra idag.
Och min hjärna är trött och orkar inte riktigt sortera allting.
Tänkte att jag skulle jobba på lördag eller söndag och sen vara hemma på måndag..
Men det går inte för på måndag måste jag besöka en stadsdelsförvaltning med chefen. Obligatoriskt.
Och skrivaren är trasig.
Det är ju inget nytt.. men nu har den kommit på ett nytt sätt att vara trasig på!
Det går inte att kopiera!!!
Men det går att skriva ut.. och därför var jag tvungen att på ca 1 minut skriva av hela nästa veckas matsedel med hela den missnöjda personalmassan hängandes bakom ryggen igår morse... för att sen kunna skriva ut den i x antal..
Tur att man kan jobba under press.
Tur att man hade 5:a i maskinskrivning.
Såna där små tekniska motigheter sätter verkligen sprätt på allting!
Ingen hade tid att ringa IT.
Det hade vi förresten redan gjort i förrgår och en liten tekniker släpade sig motvilligt hela vägen från Fleminggatan till vårt kontor... åtgärdade felet och gick... bara för att vi skulle märka att eländet fortfarande inte fungerade.... ORKA!!!
Och okända människor vandrar in och ut i våra lokaler och glor in i vårt kylskåp som om det var helt naturligt.
Halva huvudkontoret har flyttat in och dom måste vi vara trevliga och sociala emot och köpa mjölk till och diska efter... och trängas med och förklara för och visa hit och dit..
Vi distraheras hela tiden och får inte plats med våra saker och dessutom måste vi tänka på att vi inte bara ska jobba vårt ass off utan det måste också SE UT som om vi jobbar...
T.ex. när vi funderar över något problem som ska lösas.. vilket är en stor del av vårt jobb.. så måste vi veckla pannan i extra många veck... annars kanske dom tror att vi bara sitter där och stirrar och inte har något att göra..
Och vad rapporterar dom då tillbaka till moderskeppet (HK)????
Näe... dom verkar inte ha något att göra där på Kungsholmen.. dom bara sitter där och är helt överbemannade och drar ner effektiviteten...
Vi får inte skratta för mycket eller skämta med varandra.
Då verkar vi inte seriösa.
Då verkar vi flamsiga och oproffessionella.
Ingen har ännu frågat oss om vi har några synpunkter eller idéer angående vår arbetssituation och det ekonomiska läget.
Istället skickar dom som sagt en nyfödd liten kepsmänniska som ska avlasta oss genom att svara i vår telefon utan att veta någonting om vår verksamhet...
Så passa på och ring till oss på onsdagar mellan 08.00 och 11.00 och fråga lite knepiga frågor!
Eller varför inte sms:a 118 700 och fråga vad som helst!
Vi har i alla fall haft hjälp inne på kontoret den här veckan av sorken.
Hon har visat sig vara en naturbegåvning på att bemanna och göra scheman och ha koll på läget.
Språket har dock visat sig vara en liten,liten svaghet.
Hittills har det inte orsakat någon katastrof... bara lite förvirring.
Som när hon hälsade från en kund som hade ring och tackat så mycket för stegen.
STEGEN????? undrade vi.
Jaa... sa sorken och kontrollerade för säkerhetsskull vad hon antecknat..
Menar du kanske.... städningen?? undrade vi försiktigt.
AHAAAAA!!!!
Och Långa Farbrorn!
Du är så överdramatisk!
Som jag skrev i min egen kommentar så är du välkommen att ledsaga oss anyday!!!
Kom bara ihåg att det är pensionärstider som gäller.
Tant 1 och Tant 2, som che kallar oss, måste faktiskt sova också!!
FÖR DET FINNS EN SKULD!!!!!!
Gårdagskvällen ägnades åt att hjälpa sonen att skriva ett tal som skulle representera Indien på hans skolas internationella klimatförhandlingar..
Och jag kan meddela det att DET FINNS EN SKULD!!! (men också ett ansvar)
Just denna mening skulle sonen säga med en viss tyngd utan att överdramatisera (lite som ...I HAVE A DREAM...)... det var inte lätt..
Och förutom att sonen är skyldig mig x antal kronor så består skulden i att det är dom rika i-länderna som hittills stått för den största andelen koldioxidutsläpp i atmosfären... och därmed borde dom nu betala den skulden genom att bistå u-länderna med kunskap, teknik och kapital så dom kan fortsätta med sin hållbara utveckling på ett miljövänligt sätt..
Det var kul att skriva tal.
Och det var kul att finslipa framförandet.
Synd att det är så mycket tråkiga och därmed svåra ord och begrepp i det allmänna politikertugget.. annars kanske det vore något för mig.. att skriva andras tal
Idag ska jag:
* gå på hembesök kl 11.00
* planera ut en ny kund som från och med imorgon ska ha hjälp 5 ggr/dygn, dubbelbemanning.. lååångt bort från kontoret.. och dessutom rent fysiskt väldigt tung.. också troligen psykiskt tung..
*planera ut nygammal kund som ska ha hjälp 3ggr/dag
skriva x antal genomförandeplaner
*ta hand om T från huvudkontoret som ska sitta hos oss varje onsdag för att avlasta oss med telefonen(!)
*skriva x antal omvårdnadsrapporter
planera introduktioner med nyanställd personal
*samt slutligen bli ledsagad av che någonstans för att ta en öl och diskutera facket.. tillsammans med little-miss-sunshine också förstås..
För jag bytte fack igår.
Jag gick med i SKTF eftersom jag pga mina arbetsuppgifter inte längre hör hemma i det gamla trogna kommunal.
Det höjer min a-kassa och ger mig bättre löneutvecklingsmöjligheter.
Ibland händer det!
Man tar ett initiativ.
Little-miss-sunshine (LMS) gick också med eftersom vindarna blåser lite snålt och vi har halva huvudkontoret på plats hos oss för att dom "vill hjälpa" oss... vilket i praktiken betyder att dom inte tror att vi gör vårt jobb..
Che blev inspirerad som den solidariska chilenare han är.. men eftersom han bara är ett simpelt vårdbiträde så blir det nog kommunal för hans del..
Så jag ber om ursäkt.
Det här inlägget handlar om västvärldens skuld i klimatfrågan gentemot tredje världen.. och SKTF hit och kommunal dit..
Roligare än så blir det inte.
Så därför kommer återigen lite uppiggande musik att shejka igång dagen med:
/
I Only Wanna Be With You
Och jag kan meddela det att DET FINNS EN SKULD!!! (men också ett ansvar)
Just denna mening skulle sonen säga med en viss tyngd utan att överdramatisera (lite som ...I HAVE A DREAM...)... det var inte lätt..
Och förutom att sonen är skyldig mig x antal kronor så består skulden i att det är dom rika i-länderna som hittills stått för den största andelen koldioxidutsläpp i atmosfären... och därmed borde dom nu betala den skulden genom att bistå u-länderna med kunskap, teknik och kapital så dom kan fortsätta med sin hållbara utveckling på ett miljövänligt sätt..
Det var kul att skriva tal.
Och det var kul att finslipa framförandet.
Synd att det är så mycket tråkiga och därmed svåra ord och begrepp i det allmänna politikertugget.. annars kanske det vore något för mig.. att skriva andras tal
Idag ska jag:
* gå på hembesök kl 11.00
* planera ut en ny kund som från och med imorgon ska ha hjälp 5 ggr/dygn, dubbelbemanning.. lååångt bort från kontoret.. och dessutom rent fysiskt väldigt tung.. också troligen psykiskt tung..
*planera ut nygammal kund som ska ha hjälp 3ggr/dag
skriva x antal genomförandeplaner
*ta hand om T från huvudkontoret som ska sitta hos oss varje onsdag för att avlasta oss med telefonen(!)
*skriva x antal omvårdnadsrapporter
planera introduktioner med nyanställd personal
*samt slutligen bli ledsagad av che någonstans för att ta en öl och diskutera facket.. tillsammans med little-miss-sunshine också förstås..
För jag bytte fack igår.
Jag gick med i SKTF eftersom jag pga mina arbetsuppgifter inte längre hör hemma i det gamla trogna kommunal.
Det höjer min a-kassa och ger mig bättre löneutvecklingsmöjligheter.
Ibland händer det!
Man tar ett initiativ.
Little-miss-sunshine (LMS) gick också med eftersom vindarna blåser lite snålt och vi har halva huvudkontoret på plats hos oss för att dom "vill hjälpa" oss... vilket i praktiken betyder att dom inte tror att vi gör vårt jobb..
Che blev inspirerad som den solidariska chilenare han är.. men eftersom han bara är ett simpelt vårdbiträde så blir det nog kommunal för hans del..
Så jag ber om ursäkt.
Det här inlägget handlar om västvärldens skuld i klimatfrågan gentemot tredje världen.. och SKTF hit och kommunal dit..
Roligare än så blir det inte.
Så därför kommer återigen lite uppiggande musik att shejka igång dagen med:
/
I Only Wanna Be With You
I don't know what it is that makes me love you so
I only know I never wanna to let you go
Cause you started something
Oh can't you see
That ever since we met you've had a hold on me
It happens to be truuuuuue
I only want to be with you
It doesn't matter where you go or what you do
I wanna spend each moment of the day with you
Oh look what has happened with just one kiss
I never knew that I could be in love like this
Its crazy but its truuuuuue
I only want to be with yoooooou!
You stopped and smiled at me
Asked me if I cared to dance
I fell into open arms
And I didn't stand a chance
Now listen honey
I just want to be beside you everywhere
As long as we're together honey I don't care
Cause you started something
Oh can't you see
That ever since we met you've had a hold on me
No matter what you dooooooo
I only want to be with you
(stråkar)
You stopped and smiled at me
Asked if I cared to dance
I fell into your open arms
I didn't stand a chance
Now listen honey
I just want to be beside you everywhere
As long as we're together honey I don't care
Cause you started something
Oh can't you see
That ever since we met you've had a hold on me
It happens to be true
I only want to be with you
No matter what you dooooo
I only want to be with you
I said no matter.. no matter what you dooooooo..
I only want to be with you..
tjofaderullan...
Sällan har jag haft ett så stort motstånd mot att kravla mig upp som idag.
Min kropp skriker i protest.
"NÄÄÄÄÄÄÄÄHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!" skriker den.
Nu är det ju inte den som bestämmer.
Jag struntar lika kallt i den som jag gör i personalen som varje morgon tjatar:
" Det här gååååååår ju inte.....!" ("jag måtte ha min lönch fakkis..")
Jag säger kort och avmätt:
"Nu är inte rätt tillfälle att diskutera detta. Boka ett möte!"
Det blev ingen film igår.. och det blev ingen matlagning...
.. och inte jobbade jag något med allt jobb jag hade tagit med mig hem..
Och sen skulle jag beställa mobilt bredband med laptop.. men det blev inget med det heller..
Men räkningarna betalade jag i alla fall.
Och bra böcker lyssnade jag på.
Och så filosoferade jag en smula över det ena och det andra.
Så kan det bli en söndag i september.
(Långa Farbrorn! Vad är det som pågår i din blogg?? Är det din nya karriär eller vad??? Är det någon du känner, ditt andra jag eller är du ett oskyldigt offer???? Blir du UTNYTTJAD????)
Min kropp skriker i protest.
"NÄÄÄÄÄÄÄÄHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!" skriker den.
Nu är det ju inte den som bestämmer.
Jag struntar lika kallt i den som jag gör i personalen som varje morgon tjatar:
" Det här gååååååår ju inte.....!" ("jag måtte ha min lönch fakkis..")
Jag säger kort och avmätt:
"Nu är inte rätt tillfälle att diskutera detta. Boka ett möte!"
Det blev ingen film igår.. och det blev ingen matlagning...
.. och inte jobbade jag något med allt jobb jag hade tagit med mig hem..
Och sen skulle jag beställa mobilt bredband med laptop.. men det blev inget med det heller..
Men räkningarna betalade jag i alla fall.
Och bra böcker lyssnade jag på.
Och så filosoferade jag en smula över det ena och det andra.
Så kan det bli en söndag i september.
(Långa Farbrorn! Vad är det som pågår i din blogg?? Är det din nya karriär eller vad??? Är det någon du känner, ditt andra jag eller är du ett oskyldigt offer???? Blir du UTNYTTJAD????)
fobichock
Idag ska jag och dottern gå på bio.
"I rymden finns inga känslor" ska vi se.
Sen ska jag handla lite mat.. tänkte försöka laga ihop något rawfood-aktigt tills imorgon eftersom Bulleboden har stängt på måndagar.
Känner att inspirationen kommer krypande så smått.
Kanske ska jag också försöka mig på en raw-frukost.
Då tycker man kanske att det är väl bara att äta en banan rakt av.. men.. så funkar inte riktigt min kropp och sinne..
En simpel banan känns inte som en måltid.
Det måste vara mer finess än så.
Sen måste jag prata med ebs och höra ifall hon ska med till London eller inte.. annars åker jag med dottern..
Och så måste jag boka hästridning till mig och sonen innan vintern kommer.
Man kan inte bara lova storslagna födelsedagspresenter åt höger och vänster utan att fullfölja!
Det braiga med just dom här presenterna är att dom även inkluderar mig!
Bra för mig alltså.
Igår inträffade spindelchock nr 2!!!
Där satt jag i allsköns ro, vid köksbordet, och lyssnade på en ljudbok samtidigt som jag knåpade med mina japanska bildpussel...
...DÅ!!!!...
Då jag plötsligt ser en rörelse i ögonvrån.
(vilket jag som sagt ofta gör men det brukar ju aldrig vara något)
Till höger om mig, i min omedelbara närhet, ser jag hur en ev. svart änka helt fräckt håller på och hissar ner sig själv från taket mot golvet!!!!!!
Vad är det med dom?????
Har den andra, tillfångatagna spindeln sänt ut stressvibrationer???
Sådär som getingar gör.
Jag var ganska cool i alla fall.
När spindeln landade på golvet så stod jag där beredd med ett glas.
SCHMACK!!! sa det bara och även spindel nr 2 satt bakom lås och bom.
(sen inträffade spindelchock nr 3 då sonen kom hem och fick för sig att han skulle likvidera spindel nr 1 och spindel nr 2... jag var tvungen att skrikandes närvara för att förvissa mig om att ingen lyckades smita... tycker också, motsägelsefullt nog, att det är lite jobbigt att dom ska dö... jag skrek och sonen skrek och försökte fösa bort mig som blev onormalt stark och dottern filmade... dom är borta nu i alla fall.. hoppas dom inte hann sända ut några vibrationer..)
"I rymden finns inga känslor" ska vi se.
Sen ska jag handla lite mat.. tänkte försöka laga ihop något rawfood-aktigt tills imorgon eftersom Bulleboden har stängt på måndagar.
Känner att inspirationen kommer krypande så smått.
Kanske ska jag också försöka mig på en raw-frukost.
Då tycker man kanske att det är väl bara att äta en banan rakt av.. men.. så funkar inte riktigt min kropp och sinne..
En simpel banan känns inte som en måltid.
Det måste vara mer finess än så.
Sen måste jag prata med ebs och höra ifall hon ska med till London eller inte.. annars åker jag med dottern..
Och så måste jag boka hästridning till mig och sonen innan vintern kommer.
Man kan inte bara lova storslagna födelsedagspresenter åt höger och vänster utan att fullfölja!
Det braiga med just dom här presenterna är att dom även inkluderar mig!
Bra för mig alltså.
Igår inträffade spindelchock nr 2!!!
Där satt jag i allsköns ro, vid köksbordet, och lyssnade på en ljudbok samtidigt som jag knåpade med mina japanska bildpussel...
...DÅ!!!!...
Då jag plötsligt ser en rörelse i ögonvrån.
(vilket jag som sagt ofta gör men det brukar ju aldrig vara något)
Till höger om mig, i min omedelbara närhet, ser jag hur en ev. svart änka helt fräckt håller på och hissar ner sig själv från taket mot golvet!!!!!!
Vad är det med dom?????
Har den andra, tillfångatagna spindeln sänt ut stressvibrationer???
Sådär som getingar gör.
Jag var ganska cool i alla fall.
När spindeln landade på golvet så stod jag där beredd med ett glas.
SCHMACK!!! sa det bara och även spindel nr 2 satt bakom lås och bom.
(sen inträffade spindelchock nr 3 då sonen kom hem och fick för sig att han skulle likvidera spindel nr 1 och spindel nr 2... jag var tvungen att skrikandes närvara för att förvissa mig om att ingen lyckades smita... tycker också, motsägelsefullt nog, att det är lite jobbigt att dom ska dö... jag skrek och sonen skrek och försökte fösa bort mig som blev onormalt stark och dottern filmade... dom är borta nu i alla fall.. hoppas dom inte hann sända ut några vibrationer..)
Pigg, lycklig, inspirerad och exalterad!
Jag har sovit ca 14 timmar.
Inte riktigt nonstop.. vaknade någon gång mitt i och inbillade mig att jag inte skulle kunna somna om.. men jag hann typ bara tänka tanken och sen somnade jag igen.
Så skönt.
Jag har ätit helt extremt gott den här veckan.
Raw food-luncherna menar jag.
Det var en dag som jag inte tyckte det var så gott.. men det var ett undantag.
I torsdags var det burritos!
Dvs salladsblad med en röra bestående av rå majs, avokado och kanske paprika...?
En krämig röra.
Det som skiljer det här från vanliga tråkiga sallader är som jag tidigare tjatat om såklart sammansättningen, näringsinnehållet, kvaliteten... men också att det faktiskt är variation i konsistens, utseende och smak.
Det känns inte som att man bara ätit lite grönsaker.. det känns som en komplett måltid.
Mer än en komplett måltid!
Och jag blir inte bara mätt.. välbefinnandet ökar och jag blir också pigg, lycklig,inspirerad och exalterad!!!
(och fattig)
Jag vill äta såhär jämt!
Jag bara orkar inte laga maten själv.
Hmm.
Jag undrar om jag ska göra en deal med dottern..
Att åtminstone när hon är hemma så kan jag laga mat till henne och hon till mig...
Det blir godare om någon annan lagar maten.
Idag har jag ett och endast ett uppdrag.
Jag måste åka till Veterinärkliniken i Alvik och köpa kattmat.
Sen vore det ju bra om jag ägnade lite tid åt hemmet.
Kanske ta tag i den där gamla resväskan som fortfarande ligger och är delvis ouppackad på golvet.
Kanske scrappa ihop den där presenten till mamman. Det känns lite passé nu.
Kanske gå på bio.
Kanske fundera på födelsedagspresent till mamman.. vi tänkte göra megaförstoringar på sommarhunden och hennes syster.. dom som inte längre finns.. men då måste dottern vara med.
Och så har jag släpat hem en massa jobb.
Känner dock ingen press.. tänker bara ägna mig åt det ifall inspirationen råkar dyka upp.
Jag känner mig utsövd och fri!
Bra känsla!
Sen kan jag bara säga det att jag kommer aldrig att förstå människor som medvetet och utan anledning ger sig på andra människor.
Som mobbar och fryser ut och missbrukar sin maktposition.
Som skiljer på människor och behandlar dom olika.
Positiv och negativ särbehandling.
Sverigedemokrat-fasoner.
Långa Farbrorn vet precis vad jag svamlar om..
mer om igår
Annars var gårdagen trevlig.
Jag var förvånande effektiv på förmiddagen och planerade scheman som aldrig förr.
Det gick konstigt lätt och jag undrar fortfarande vad jag missat.. det lär vi få veta idag!
Långa Farbrorn kom på liten visit och verkade vara på ett hejdundrande gott humör!
Han delade generöst med sig all information han hade om mm:s tarmundersökning häromdagen.. kontraströntgen och vaniljsås och sånt.
Sen uttryckte han lite försynt att han känner sig åsidosatt här i bloggen.
Han vill läsa mer om sig själv.
Han tycker att det har varit lite väl mycket che och little-miss-sunshine.
Jag håller med om det.
Men jag skriver ju mest om min egen tillvaro och om han inte utgör en del av den så blir det helt enkelt inte så mycket.
Men jag lovar.. jag ska försöka bättra mig på den punkten!
Gårdagen avslutades med gemensam spindelchock för mig och dottern.
Där låg vi, skönt tillbakalutade, och tittade på TV när jag plötsligt noterar en liten rörelse i ögonvrån..
Jag gör ofta det.. always on alert... men det brukar vara inbillning..
DEN HÄR GÅNGEN VAR DET INTE INBILLNING!
TILL VÄNSTER OM MIG, PÅ KUDDEN, SPRANG EN SVART SPINDEL... STOR SOM EN ENKRONA!!!!!!!
Detta utlöste total panik.
Jag hivade ut spindeln, med hjälp av min japanska-bildkryss-tidning (always handy) på golvet... vrålade till dottern att springa och hämta ett glas... dottern var först totalt paralyserad av skräck och kunde inte röra sig.. då VRÅLADE jag ännu högre och hon sprang iväg i vild panik... kom tillbaks med ett glas.. och då var spindeln helt plötsligt borta..
På golvet låg bara en liten svart grej som såg ut som skräp.
Jag petade misstänksamt på den (med tidningen som nu var helt trasig).. men det verkade verkligen bara vara skräp..
Ingenstans fanns spindeln.
Vi började titta lite längre bort, lyfte på pinaler och skakade kuddar..
DÅ!
Då ser jag hur skräpet börjar veckla ut benen.... SCHMACK!!!!! på med glaset!
Och faran var över.
Tänk... bara tänk!... det kan ju rent teoretiskt vara en svart änka från Canada.
En rätt jobbig dag rent känslomässigt.
Sen somnade jag.
Jag var förvånande effektiv på förmiddagen och planerade scheman som aldrig förr.
Det gick konstigt lätt och jag undrar fortfarande vad jag missat.. det lär vi få veta idag!
Långa Farbrorn kom på liten visit och verkade vara på ett hejdundrande gott humör!
Han delade generöst med sig all information han hade om mm:s tarmundersökning häromdagen.. kontraströntgen och vaniljsås och sånt.
Sen uttryckte han lite försynt att han känner sig åsidosatt här i bloggen.
Han vill läsa mer om sig själv.
Han tycker att det har varit lite väl mycket che och little-miss-sunshine.
Jag håller med om det.
Men jag skriver ju mest om min egen tillvaro och om han inte utgör en del av den så blir det helt enkelt inte så mycket.
Men jag lovar.. jag ska försöka bättra mig på den punkten!
Gårdagen avslutades med gemensam spindelchock för mig och dottern.
Där låg vi, skönt tillbakalutade, och tittade på TV när jag plötsligt noterar en liten rörelse i ögonvrån..
Jag gör ofta det.. always on alert... men det brukar vara inbillning..
DEN HÄR GÅNGEN VAR DET INTE INBILLNING!
TILL VÄNSTER OM MIG, PÅ KUDDEN, SPRANG EN SVART SPINDEL... STOR SOM EN ENKRONA!!!!!!!
Detta utlöste total panik.
Jag hivade ut spindeln, med hjälp av min japanska-bildkryss-tidning (always handy) på golvet... vrålade till dottern att springa och hämta ett glas... dottern var först totalt paralyserad av skräck och kunde inte röra sig.. då VRÅLADE jag ännu högre och hon sprang iväg i vild panik... kom tillbaks med ett glas.. och då var spindeln helt plötsligt borta..
På golvet låg bara en liten svart grej som såg ut som skräp.
Jag petade misstänksamt på den (med tidningen som nu var helt trasig).. men det verkade verkligen bara vara skräp..
Ingenstans fanns spindeln.
Vi började titta lite längre bort, lyfte på pinaler och skakade kuddar..
DÅ!
Då ser jag hur skräpet börjar veckla ut benen.... SCHMACK!!!!! på med glaset!
Och faran var över.
Tänk... bara tänk!... det kan ju rent teoretiskt vara en svart änka från Canada.
En rätt jobbig dag rent känslomässigt.
Sen somnade jag.
jag är inte riktigt nöjd med mitt beteende
Usch.. igår var vi pinsamma, jag, che och little-miss-sunshine.
Vi var ju på kurs i Täby.
Kursdeltagarna var totalt 7 st + kursledaren.
Vi tre var tvungna att gå en halvtimme tidigare.. eftersom little-miss-sunshine var tvungen att hämta barn, che skulle fotbollsträna och jag inte hade någon lust att åka hem utan dom..
När vi något abrupt började packa ihop våra grejer så fick che av en något oklar anledning ett skrattanfall.. ett sånt där förbjudet och hysteriskt skrattanfall.. vilket omedelbart triggade igång ett hos mig såklart..
I fem otroligt långa och jobbiga minuter packade vi ihop våra prylar medans dom andra vänligt och förstående och en smula undrande stirrade på oss från andra sidan bordet.. jag var ohyggligt koncentrerad på att inte börja tokskratta (helt utan någon reell anledning).. då och då hörde jag lite pip från che, vilket omedelbart orsakade kvävda pip från mig.. vilket i sin tur ledde till ytterligare pip och konstiga ljud från honom... ni förstår..
Little-miss-sunshine var cool och verkade inte märka någonting.
Efteråt, när che låg i en liten hög på marken p.g.a allt skratt som äntligen fick komma ut och jag slog honom, så sa han att dom andra kursdeltagarna tydligen hade frågat oss varför vi skulle gå tidigare.. lite vänligt intresserat.. men vi hade totalt nonchalerat deras fråga och bara fortsatt att koncentrerat packa ihop våra saker.. sammanbitet, konstigt pipandes och frustandes..
Efter flera tysta och, enligt che oerhört pinsamma, sekunder så började den som hade ställt frågan att ursäkta sig för att den överhuvudtaget hade undrat... "det har ju inte jag med att göra" osv.
Alltmedan vi fortfarande inte gav någon som helst respons... förutom ett kvävt tack och hej innan vi kastade oss ut genom dörren..
Usch.
Jag hörde överhuvudtaget ingenting eftersom all min koncentration var riktad mot att inte börja tokskratta hysteriskt rätt ut.
Little-miss-sunshine hörde ingenting eftersom hon är tillfälligt döv efter en förkylning.
Och che var oförmögen att prata.
Jag skäms.
Stackars kursledare.. som vi dessutom redan hade kritiserat.. visserligen konstruktivt men ändå rätt bistert..
Det är inget fel med att skratta.. bara man inte gör det så att någon annan tror att man skrattar åt dom.. så att dom känner sig dumma och /eller ledsna..
Che kan ursäktas med att han är praktiskt taget minderårig, little-miss-sunshine med att hon uppenbarligen är hörselskadad... men jag!
Jag bara dras med i allt jämt och ständigt och verkar inte ha någon som helst kontroll
Det enda positiva med det hela var att vi efteråt, på väg till tåget, kunde få ur oss eländet.. skrikskrattande, ragglande och dubbelvikta.
Ingen av oss visste riktigt vad vi skrattade åt.. men det finns säkert många psykologiska förklaringar som t.ex. överarbetning och stress..
Nu måste jag vara tokseriös varje sekund.. särskilt om den här incidenten når vår chefs öron.
(Rättelse: Jag är ALLTID seriös.. det bara kanske inte alltid verkar så.. om man inte känner mig..)
Det blev ju inte bättre av att little-miss-sunshine sen, helt oironiskt, tackade mig för att jag tagit över kursen.
Tydligen hade jag börjat dela med mig av all min visdom utan att ta hänsyn till kursledaren och dom andra hade börjat lyssna på mig i stället.
Det var inte meningen och jag märkte det inte själv.
Men fatta!
Dominant OCH oförskämd på samma gång.
Hemska människa!
översovning
Försovning!!!
Satt kvar på jobbet till typ 21 igår och fick massor gjort.
Kunde inte motstå inspirationen och energin jag plötsligt fick när alla andra gick hem och det blev tomt och tyst.
Fick ordning på en hel del.
Har inte så mycket att komma med.. vill bara inte bryta min morgonbloggsritual..
Idag är det kurs i Täby med little-miss-sunshine och che.
(och spanska inkvisitionen m.fl.)
Det innebär att vi måste göra hela dagens jobb på förmiddagen.
Men det kan det ju vara värt när man får åka på äventyr med dom två.
Apropå äventyr.. nu kom jag på att det måste vara premiär snart för "Imorgon när kriget kom" !!!!
Underbart!
Har längtat efter den.
Och nu kom jag också på att jag fick brev från den där mammo-f-ing-grafin igår och att det stod att allt var bra!
Det var en lättnad.
Jag var ganska inställd på att det skulle vara något som jag skulle få kolla upp.. eftersom jag fått göra det tidigare..
Nu kan jag sluta nojja om det i 18 månader.. sen är det dags igen...
Algo màs?
Sonen ska utgöra den indiska delegationen på Globala Gymnasiets kommande FN-kongress.. intressant och lite komiskt.
Han måste prata engelska.
Självklart måste han slipa på accenten.
Birdy nam-nam!
Ska se om jag kan låna ihop en hundring till lunch idag..
Det var ruskigt gott igår, vad det nu var..
Satt kvar på jobbet till typ 21 igår och fick massor gjort.
Kunde inte motstå inspirationen och energin jag plötsligt fick när alla andra gick hem och det blev tomt och tyst.
Fick ordning på en hel del.
Har inte så mycket att komma med.. vill bara inte bryta min morgonbloggsritual..
Idag är det kurs i Täby med little-miss-sunshine och che.
(och spanska inkvisitionen m.fl.)
Det innebär att vi måste göra hela dagens jobb på förmiddagen.
Men det kan det ju vara värt när man får åka på äventyr med dom två.
Apropå äventyr.. nu kom jag på att det måste vara premiär snart för "Imorgon när kriget kom" !!!!
Underbart!
Har längtat efter den.
Och nu kom jag också på att jag fick brev från den där mammo-f-ing-grafin igår och att det stod att allt var bra!
Det var en lättnad.
Jag var ganska inställd på att det skulle vara något som jag skulle få kolla upp.. eftersom jag fått göra det tidigare..
Nu kan jag sluta nojja om det i 18 månader.. sen är det dags igen...
Algo màs?
Sonen ska utgöra den indiska delegationen på Globala Gymnasiets kommande FN-kongress.. intressant och lite komiskt.
Han måste prata engelska.
Självklart måste han slipa på accenten.
Birdy nam-nam!
Ska se om jag kan låna ihop en hundring till lunch idag..
Det var ruskigt gott igår, vad det nu var..
alla dessa dagar som var livet
Det är något kaotiskt på jobbet och jag hinner kanske med ca 30 % av det jag har att göra....
...men..
Jag tycker ändå att det är väldigt, väldigt roligt för tillfället att jobba!
Jag trivs verkligen med att jobba med little-miss-sunshine.. frågan är väl vad hon tycker..
Och jag tror att che kommer tillbaks till oss på Kungsholmen snart och då blir det ännu bättre.
Fortfarande har jag inte hittat något sätt att kombinera mitt jobb med ett liv utanför kontoret.. jag orkar inte mycket mer än att jobba, åka hem, äta och sova.. särskilt inte nu när det börjar bli så mörkt..
Men jag ska hitta ett sätt!
Fortsätter att käka raw till lunch.
Igår var första gången som jag inte tyckte det var så gott.
Det var gulbetsbiff med något lime- och ingefärstjosan och jordnötter..
Det var spännande.. men jag gillade inte smaken.
Det är förvånande hur mycket smak... hur många olika och ffa starka smaker man kan få fram med så enkla medel..
Man kan ju inte gilla allt.
Tror jag har råd idag också.. men imorgon.. dagen före lön.. blir det nog en påse nutrilett eller en burk makrill från nödproviantförrådet.
Längtar till att få tillräckligt med inspiration för att laga mat själv.
Funderar på att prenumerera på en eko-låda.
Tills dess fortsätter jag med att inhämta en daglig dos inspiration från Bulleboden.. som för övrigt har extremt goda mackor också..
Deras smörgåsar, t.ex. med ost och skinka, väger dubbelt så mycket som en vanlig macka från pressbyrån eller liknande..
Man blir dubbelt så mätt och brödet är ljuvligt gott!
Idag kommer che på visit.
Vi ska snacka kvalitet och rutiner med huvudkontorsmänniska.
Sen ska jag ha lönesystemslektion med che..
.. och sen ska jag på hembesök kl 13 och träffa en ny dam...
Bra dag!
Imorgon är det kurs igen på eftermiddagen.. i gudsförgätna Täby..
Och sen!
Sen är det fredag igen.. och snart är det jul!
Och sen är det sommar och sen är det jul och sen är det pension.. eller nåt sånt..
och sen får vi väl se om det blir något nästa liv och om det blir det så hoppas jag att min själ lyckas synkronisera sig lite bättre med ev. soulmates..
Take care and beware...!
...men..
Jag tycker ändå att det är väldigt, väldigt roligt för tillfället att jobba!
Jag trivs verkligen med att jobba med little-miss-sunshine.. frågan är väl vad hon tycker..
Och jag tror att che kommer tillbaks till oss på Kungsholmen snart och då blir det ännu bättre.
Fortfarande har jag inte hittat något sätt att kombinera mitt jobb med ett liv utanför kontoret.. jag orkar inte mycket mer än att jobba, åka hem, äta och sova.. särskilt inte nu när det börjar bli så mörkt..
Men jag ska hitta ett sätt!
Fortsätter att käka raw till lunch.
Igår var första gången som jag inte tyckte det var så gott.
Det var gulbetsbiff med något lime- och ingefärstjosan och jordnötter..
Det var spännande.. men jag gillade inte smaken.
Det är förvånande hur mycket smak... hur många olika och ffa starka smaker man kan få fram med så enkla medel..
Man kan ju inte gilla allt.
Tror jag har råd idag också.. men imorgon.. dagen före lön.. blir det nog en påse nutrilett eller en burk makrill från nödproviantförrådet.
Längtar till att få tillräckligt med inspiration för att laga mat själv.
Funderar på att prenumerera på en eko-låda.
Tills dess fortsätter jag med att inhämta en daglig dos inspiration från Bulleboden.. som för övrigt har extremt goda mackor också..
Deras smörgåsar, t.ex. med ost och skinka, väger dubbelt så mycket som en vanlig macka från pressbyrån eller liknande..
Man blir dubbelt så mätt och brödet är ljuvligt gott!
Idag kommer che på visit.
Vi ska snacka kvalitet och rutiner med huvudkontorsmänniska.
Sen ska jag ha lönesystemslektion med che..
.. och sen ska jag på hembesök kl 13 och träffa en ny dam...
Bra dag!
Imorgon är det kurs igen på eftermiddagen.. i gudsförgätna Täby..
Och sen!
Sen är det fredag igen.. och snart är det jul!
Och sen är det sommar och sen är det jul och sen är det pension.. eller nåt sånt..
och sen får vi väl se om det blir något nästa liv och om det blir det så hoppas jag att min själ lyckas synkronisera sig lite bättre med ev. soulmates..
Take care and beware...!
blame the rest
Den ena chilenaren emigrerar till moderlandet.
Den andra försvinner ut i ett sverigedemokratiskt Västerort.
Tackålov att den tredje lille chilenaren håller ställningarna på Bergsgatan!
Än fyller han inte dom andras skor.. men om han får växa till sig en smula så finns det hopp!
Jo.. jag kollade valstatistiken.
På min gata och lite till är vi 1935 stolta medborgare....
.. varav på pricken 1000 kvinnor och 935 män.. av dessa är 287 inte svenska medborgare..
...VARAV 59 st förtjusande små sverigedemokrater..
6 av dom besinnade sig och röstade på något annat i landstingsvalet och 3 av dom på något annat i kommunalvalet..
Runt hörnet.. i Grimsta.. blåser dock dom intoleranta vindarna lite starkare..
I Grimsta ligger det 89 stycken till och trycker.
Jag känner mig trygg och godkänd i all min svenskhet.. men ungarna mina har bruna ögon och är per definition 2:a generationens utsugande invandrare båda två.
Vilket väl per definition gör mig till någon typ av rasförrädare.
Mina fördomar om den typiske sverigedemokraten väger tungt åt det outbildade white-trash-hållet (förutom möjligen den smarta partieliten som egentligen lika gärna kunde ha blivit frikyrkopastorer.. maktnisch som maktnisch..).
Vi snackar ingen bokhylla, skinnsoffa och vitrinskåp. Obligatoriskt massproducerat glasbord.
Husdjur: något hungrigt åt kamphundshållet förvånande ofta i ett ganska bestämt koppel samt blond flickvän.
Hobby: gymmet och vovven.
Personlighetstyp: fotbollshuligan med kontrollbehov
Världsåskådning: VI och dom...
Vill ha: hårdare tag och typ dödsstraff.. åtminstone för vissa.. typ allt patrask som kommer hit och ägnar sig åt gruppvåldtäkt och sånt som vi ädla svenskar inte visste vad det var på den gamla goda storhetstiden.. då när dom hårda killarna inte kunde tänka längre än till tidelag..
Min fördomar är nog inte unika.
Vet egentligen inte om dom har med sanningen att göra.
Skulle vara intressant med en socioekonomisk granskning.
Jag är nyfiken. Jag vill veta.
Human nature- alltid lika fascinerande och deprimerande..
Den andra försvinner ut i ett sverigedemokratiskt Västerort.
Tackålov att den tredje lille chilenaren håller ställningarna på Bergsgatan!
Än fyller han inte dom andras skor.. men om han får växa till sig en smula så finns det hopp!
Jo.. jag kollade valstatistiken.
På min gata och lite till är vi 1935 stolta medborgare....
.. varav på pricken 1000 kvinnor och 935 män.. av dessa är 287 inte svenska medborgare..
...VARAV 59 st förtjusande små sverigedemokrater..
6 av dom besinnade sig och röstade på något annat i landstingsvalet och 3 av dom på något annat i kommunalvalet..
Runt hörnet.. i Grimsta.. blåser dock dom intoleranta vindarna lite starkare..
I Grimsta ligger det 89 stycken till och trycker.
Jag känner mig trygg och godkänd i all min svenskhet.. men ungarna mina har bruna ögon och är per definition 2:a generationens utsugande invandrare båda två.
Vilket väl per definition gör mig till någon typ av rasförrädare.
Mina fördomar om den typiske sverigedemokraten väger tungt åt det outbildade white-trash-hållet (förutom möjligen den smarta partieliten som egentligen lika gärna kunde ha blivit frikyrkopastorer.. maktnisch som maktnisch..).
Vi snackar ingen bokhylla, skinnsoffa och vitrinskåp. Obligatoriskt massproducerat glasbord.
Husdjur: något hungrigt åt kamphundshållet förvånande ofta i ett ganska bestämt koppel samt blond flickvän.
Hobby: gymmet och vovven.
Personlighetstyp: fotbollshuligan med kontrollbehov
Världsåskådning: VI och dom...
Vill ha: hårdare tag och typ dödsstraff.. åtminstone för vissa.. typ allt patrask som kommer hit och ägnar sig åt gruppvåldtäkt och sånt som vi ädla svenskar inte visste vad det var på den gamla goda storhetstiden.. då när dom hårda killarna inte kunde tänka längre än till tidelag..
Min fördomar är nog inte unika.
Vet egentligen inte om dom har med sanningen att göra.
Skulle vara intressant med en socioekonomisk granskning.
Jag är nyfiken. Jag vill veta.
Human nature- alltid lika fascinerande och deprimerande..
En Stor Dag
Igår när jag och ungarna var och röstade så insåg jag plötsligt att jag faktiskt bidragit med två fullfjädrade medborgare till den här världen!
Himla coolt faktiskt!
Det var En Stor Dag.
Tydligen har jag indoktrinerat dom väl också eftersom vi alla är rörande överens vänstervridna.
(vi fördelade dock våra röster ganska varierat på vänsterkanten.. tror jag.. för vem vet egentligen? med rösthemlighet och allt..)
Sanningen är den att vi har inte behövt diskutera det hela särskilt mycket.
Ingen har behövt övertygas om någonting.
Den enda lilla haken var väl att sonen på allvar övervägde att rösta blankt.. vilket jag tror att jag lyckades prata honom ur..
Jag har alltid tyckt att det är både spännande och intressant när mina fina barn på egen hand och för egen hjärna kommer fram till vad dom tycker och tänker.. oavsett om det gäller kläder, religion, musik eller politik..
Jag tror jag skulle kunna acceptera det mesta om det bara var genomtänkt.
En genomtänkt och övertygad liten centerpartist i familjen skulle jag absolut respektera, det skulle vara kul och uppiggande med lite debatt..
Intolerans och ren dumhet (läs: Sverigedemokraterna) skulle jag däremot aldrig kunna acceptera.
Framförallt dumheten skulle jag ha svårt med.. och den snävt egocentriska världsbilden.
(och när det kommer till kritan.. den rena skära ondskan och antihumanismen..)
Då skulle jag nog känna mig bra misslyckad som förälder.
Vilken tur att jag slipper det!
Nåväl.
För att balansera den där hyperpräktiga politiska korrektheten så gick jag och dottern och såg "Toy Story 3" på bio.
En ren hyllning till konsumtionssamhället där prylar besjälas och får samma värde som liv.
Och när prylarna stod ansikte mot ansikte med utplåning i sopstationens förgörande eld.. då grät jag en tår eller två..
För sån är jag!
En känslig själ. Och ett skilsmässobarn.
För övrigt tyckte jag sådär om filmen. Blev en anings besviken. Hade förväntat mig mer.
Men ändå kul att gå på bio!
Gårdagens uteblivna macho-catfight: När Lars Ohly vägrade gå in i sminket samtidigt som Jimmie Åkesson.
Snacka om manlig markering!
Gårdagens bästa: Kristian Luuk! Han och Filip & Fredrik är mina favoriter bland svenska män. Helt klart.
Gårdagens inte så väl dolda desperation: Fredrik Reinfeldts svammel om att samarbeta med Miljöpartiet.
In-te-resting!
Gårdagens missuppfattning: "Jiiiiiiimmie Åååååååkesson cha-la-la-la-la.... jiiiimie åkesssooooon chaaaa-la-la-la-lala.... ( sverigedemokratiska män som firade att deras lag äntligen kvalat in i allsvenskan... typ..)
Gårdagens kvinnliga modetrend: Moderatkvinnornas "man-tager-vad-man-haver"-tendens att uppenbarligen sy upp något käckt av sofföverdraget.. se bl.a. Beatrice Ask.
Gårdagens manliga modetrend: Ondulering! och rent allmänt yviga luggar!
Se nedan! En hårfager Schlingmann (passande namn!)
Himla coolt faktiskt!
Det var En Stor Dag.
Tydligen har jag indoktrinerat dom väl också eftersom vi alla är rörande överens vänstervridna.
(vi fördelade dock våra röster ganska varierat på vänsterkanten.. tror jag.. för vem vet egentligen? med rösthemlighet och allt..)
Sanningen är den att vi har inte behövt diskutera det hela särskilt mycket.
Ingen har behövt övertygas om någonting.
Den enda lilla haken var väl att sonen på allvar övervägde att rösta blankt.. vilket jag tror att jag lyckades prata honom ur..
Jag har alltid tyckt att det är både spännande och intressant när mina fina barn på egen hand och för egen hjärna kommer fram till vad dom tycker och tänker.. oavsett om det gäller kläder, religion, musik eller politik..
Jag tror jag skulle kunna acceptera det mesta om det bara var genomtänkt.
En genomtänkt och övertygad liten centerpartist i familjen skulle jag absolut respektera, det skulle vara kul och uppiggande med lite debatt..
Intolerans och ren dumhet (läs: Sverigedemokraterna) skulle jag däremot aldrig kunna acceptera.
Framförallt dumheten skulle jag ha svårt med.. och den snävt egocentriska världsbilden.
(och när det kommer till kritan.. den rena skära ondskan och antihumanismen..)
Då skulle jag nog känna mig bra misslyckad som förälder.
Vilken tur att jag slipper det!
Nåväl.
För att balansera den där hyperpräktiga politiska korrektheten så gick jag och dottern och såg "Toy Story 3" på bio.
En ren hyllning till konsumtionssamhället där prylar besjälas och får samma värde som liv.
Och när prylarna stod ansikte mot ansikte med utplåning i sopstationens förgörande eld.. då grät jag en tår eller två..
För sån är jag!
En känslig själ. Och ett skilsmässobarn.
För övrigt tyckte jag sådär om filmen. Blev en anings besviken. Hade förväntat mig mer.
Men ändå kul att gå på bio!
Gårdagens uteblivna macho-catfight: När Lars Ohly vägrade gå in i sminket samtidigt som Jimmie Åkesson.
Snacka om manlig markering!
Gårdagens bästa: Kristian Luuk! Han och Filip & Fredrik är mina favoriter bland svenska män. Helt klart.
Gårdagens inte så väl dolda desperation: Fredrik Reinfeldts svammel om att samarbeta med Miljöpartiet.
In-te-resting!
Gårdagens missuppfattning: "Jiiiiiiimmie Åååååååkesson cha-la-la-la-la.... jiiiimie åkesssooooon chaaaa-la-la-la-lala.... ( sverigedemokratiska män som firade att deras lag äntligen kvalat in i allsvenskan... typ..)
Gårdagens kvinnliga modetrend: Moderatkvinnornas "man-tager-vad-man-haver"-tendens att uppenbarligen sy upp något käckt av sofföverdraget.. se bl.a. Beatrice Ask.
Gårdagens manliga modetrend: Ondulering! och rent allmänt yviga luggar!
Se nedan! En hårfager Schlingmann (passande namn!)
smartrart
Härligt att sova ut.
Nu ska jag bara se till att få något gjort den här helgen och inte bara ligga där som en trasa så som det blev förra helgen... men då var jag förstås fortfarande påverkad av tidsomställningen..
Jag har fortfarande inte packat upp!
Eller.. vissa saker har ju rotats fram.. men annars ligger väskan där på golvet med en massa osorterat krafs på botten..
Så det är det jag ska få gjort. Packa upp. Tvätta. Mangla. Rösta! (inte glömma!)
Läste det där klamydiabrevet (som alltså inte handlar om klamydia) som det har pratats så mycket om.
Där beskriver hon hur mamman i början av sjukdomen var så trött.
Hon bara jobbade, åkte hem och åt och sov.
När jag läser sånt blir jag hypokondrisk som den extremt egocentrerade person jag är.
Och så blev mamman sliten och ful.
Ännu mer hypokondrisk!
Ännu har inte min näsa börjat växa dock.
När jag kliver ur min självfixerade bubbla och läser vad klamydiabrevet egentligen handlar om så blir jag förstås väldigt arg och ledsen.
Men mig behöver ingen övertyga. Dom har mig redan på sin sida.
Det är fruktansvärt, fruktansvärt fel det som händer i det här landet.
Min röst kommer att bli någon variant av röd/grön.
Och då röstar jag inte på personer eller specifika sakfrågor utan på ideologi.
Varför är folk som har nog med pengar så rädda för att bli av med några kronor till???
Varför tycker dom inte att det känns BRA att dra ett lite större strå till stacken när dom nu kan?
Jag fattar inte.
När man pratar om saken så är ju dom flesta överens om att det är roligare att ge än att få.
Det verkar bara vara snack när det kommer till kritan.
Snicksnack.
Har ätit extremt goda luncher den här veckan från bulleboden.
Jag fortsätter med det så länge jag har råd och så länge det känns kul och spännande.
Ingen annan på jobbet fattar någonting.
- 100 spänn för lite sallad!!!
Dom fattar inte att man inte bara betalar för att bli mätt för stunden.. utan för att MÅ BRA..
Men jag försöker inte övertyga någon annan.
Jag vill bara hitta min egen väg till balans, energi och välbefinnande.
Den här helgen har vi göteborgs-besök.
DotternsNYApojkvän är på visit.
Har dock inte sett skymten av honom ännu.
Vet inte mycket heller.
Bara att han är djurvän och vegetarian. Och blivande sjuksyrra. Kanske.
Men det låter snällt och bra. Och smart. Och rart. Smartrart.
En mänsklig människa som tycker och tänker.
Veckans jobbord: uddlöst
(förra veckans jobbord: gruppgrepp, förra månadens jobbord: förankra)
Nu ska jag bara se till att få något gjort den här helgen och inte bara ligga där som en trasa så som det blev förra helgen... men då var jag förstås fortfarande påverkad av tidsomställningen..
Jag har fortfarande inte packat upp!
Eller.. vissa saker har ju rotats fram.. men annars ligger väskan där på golvet med en massa osorterat krafs på botten..
Så det är det jag ska få gjort. Packa upp. Tvätta. Mangla. Rösta! (inte glömma!)
Läste det där klamydiabrevet (som alltså inte handlar om klamydia) som det har pratats så mycket om.
Där beskriver hon hur mamman i början av sjukdomen var så trött.
Hon bara jobbade, åkte hem och åt och sov.
När jag läser sånt blir jag hypokondrisk som den extremt egocentrerade person jag är.
Och så blev mamman sliten och ful.
Ännu mer hypokondrisk!
Ännu har inte min näsa börjat växa dock.
När jag kliver ur min självfixerade bubbla och läser vad klamydiabrevet egentligen handlar om så blir jag förstås väldigt arg och ledsen.
Men mig behöver ingen övertyga. Dom har mig redan på sin sida.
Det är fruktansvärt, fruktansvärt fel det som händer i det här landet.
Min röst kommer att bli någon variant av röd/grön.
Och då röstar jag inte på personer eller specifika sakfrågor utan på ideologi.
Varför är folk som har nog med pengar så rädda för att bli av med några kronor till???
Varför tycker dom inte att det känns BRA att dra ett lite större strå till stacken när dom nu kan?
Jag fattar inte.
När man pratar om saken så är ju dom flesta överens om att det är roligare att ge än att få.
Det verkar bara vara snack när det kommer till kritan.
Snicksnack.
Har ätit extremt goda luncher den här veckan från bulleboden.
Jag fortsätter med det så länge jag har råd och så länge det känns kul och spännande.
Ingen annan på jobbet fattar någonting.
- 100 spänn för lite sallad!!!
Dom fattar inte att man inte bara betalar för att bli mätt för stunden.. utan för att MÅ BRA..
Men jag försöker inte övertyga någon annan.
Jag vill bara hitta min egen väg till balans, energi och välbefinnande.
Den här helgen har vi göteborgs-besök.
DotternsNYApojkvän är på visit.
Har dock inte sett skymten av honom ännu.
Vet inte mycket heller.
Bara att han är djurvän och vegetarian. Och blivande sjuksyrra. Kanske.
Men det låter snällt och bra. Och smart. Och rart. Smartrart.
En mänsklig människa som tycker och tänker.
Veckans jobbord: uddlöst
(förra veckans jobbord: gruppgrepp, förra månadens jobbord: förankra)
röda rävar m.m.
Jaha.
Idag verkar det vara en sån där svårtatthållauppeögonen-dag.
Kanske inte så konstigt då man betänker att jag tillbringat en stor del av den alltför korta natten ätandes sonens vidbrända kladdkaka som stod och väntade på diskbänken igår då jag och dottern kom hem.
Mitt andra jag.. det där som lever om natten då mitt första jag sover..kom på att om man vänder kakeländet upp och ner.. så kan man gnaga av ca 2 cm OBRÄND kaka på undersidan!!!!
Fantastisk upptäckt!
Genialt tänkt!!!
Så mitt andra jag har haft kak-fest inatt och tyvärr delar båda mina jag kropp med varandra och nu får jag leva med konsekvenserna idag..
.. vilka verkar vara extreeem trötthet, magknip och en rent allmänt olustig känsla.
Förutom det så hänger molnen över mig på ett ganska hotfullt sätt idag.
Moln formade som arga biståndshandläggare.
Jag har 4 punkter på min to do-lista som jag måste få gjorda ASAP!!!
Annars får jag typ spö.
Grupp-spö! Av alla biståndshandläggare!
Man kan ju drömma mardrömmar om mindre.
Och jag har bara förmiddagen på mig för sen ska jag, little-miss-sunshine, che och spanska inkvisitionen åka på kurs i Täby.
Vi fyra tillsammans!
Vilken spännande kombo!
.. kanske t.o.m. vi fyra tillsammans i en liten bil!
Ännu mer spännande!
Igår hade jag ont i huvudet nästan hela dagen.
Tack och lov lättade det under eftermiddagen.. tack och lov eftersom jag var tvungen att tvångsgå på muséum efter jobbet.
Jag och dottern irrade runt lite innan vi hittade Fotografiska nere på den omysigaste platsen i Stockholm.. Stadsgårdskajen. Tack och lov visade sig själva museet vara himla snyggt och fräscht.
Gillade toaletterna särskilt.
Snyggt handfat!
Kollade såklart in Leibovitz och det var som väntat bra.. har dock sett det mesta förut och det var lite påfrestande eftersom man fick trängas en del.. men ändå.. helt ok.
Blir det Leibovitz-uställning igen så kommer jag att gå dit också eftersom det är obligatorisk närvaro för mig.
Så är det sagt.
Hursomhelst.. behållningen av hela besöket var den för mig okände konstnären och fotografen Sandy Skoglund.
Amerikansk människa som gör installationer där hela skapandeprocessen utgör konstverket med fotografiet som slutpunkt.
Sanslösa grejer.
Sanslösa idéer.
Först trodde man att hon hade micklat till det i något tråkigt datorprogram.. men.. MEN (vilket var själva grejen) det var ju det hon inte hade!
När hela motivet är inklistrat i ostbågar så är det precis vad hon gjort.
Eller popcorn.
Eller russin.
Köttfärs.
Jelliebeans, gula katter, små gula kycklingar eller ägg.
Väldigt roligt och spännande tyckte jag och dottern.
Och så snygga färger!!!
Som den här. Rrrrröda rrrrrrävar! (snygga färger som sagt!)
och den här! Med russin!
Idag verkar det vara en sån där svårtatthållauppeögonen-dag.
Kanske inte så konstigt då man betänker att jag tillbringat en stor del av den alltför korta natten ätandes sonens vidbrända kladdkaka som stod och väntade på diskbänken igår då jag och dottern kom hem.
Mitt andra jag.. det där som lever om natten då mitt första jag sover..kom på att om man vänder kakeländet upp och ner.. så kan man gnaga av ca 2 cm OBRÄND kaka på undersidan!!!!
Fantastisk upptäckt!
Genialt tänkt!!!
Så mitt andra jag har haft kak-fest inatt och tyvärr delar båda mina jag kropp med varandra och nu får jag leva med konsekvenserna idag..
.. vilka verkar vara extreeem trötthet, magknip och en rent allmänt olustig känsla.
Förutom det så hänger molnen över mig på ett ganska hotfullt sätt idag.
Moln formade som arga biståndshandläggare.
Jag har 4 punkter på min to do-lista som jag måste få gjorda ASAP!!!
Annars får jag typ spö.
Grupp-spö! Av alla biståndshandläggare!
Man kan ju drömma mardrömmar om mindre.
Och jag har bara förmiddagen på mig för sen ska jag, little-miss-sunshine, che och spanska inkvisitionen åka på kurs i Täby.
Vi fyra tillsammans!
Vilken spännande kombo!
.. kanske t.o.m. vi fyra tillsammans i en liten bil!
Ännu mer spännande!
Igår hade jag ont i huvudet nästan hela dagen.
Tack och lov lättade det under eftermiddagen.. tack och lov eftersom jag var tvungen att tvångsgå på muséum efter jobbet.
Jag och dottern irrade runt lite innan vi hittade Fotografiska nere på den omysigaste platsen i Stockholm.. Stadsgårdskajen. Tack och lov visade sig själva museet vara himla snyggt och fräscht.
Gillade toaletterna särskilt.
Snyggt handfat!
Kollade såklart in Leibovitz och det var som väntat bra.. har dock sett det mesta förut och det var lite påfrestande eftersom man fick trängas en del.. men ändå.. helt ok.
Blir det Leibovitz-uställning igen så kommer jag att gå dit också eftersom det är obligatorisk närvaro för mig.
Så är det sagt.
Hursomhelst.. behållningen av hela besöket var den för mig okände konstnären och fotografen Sandy Skoglund.
Amerikansk människa som gör installationer där hela skapandeprocessen utgör konstverket med fotografiet som slutpunkt.
Sanslösa grejer.
Sanslösa idéer.
Först trodde man att hon hade micklat till det i något tråkigt datorprogram.. men.. MEN (vilket var själva grejen) det var ju det hon inte hade!
När hela motivet är inklistrat i ostbågar så är det precis vad hon gjort.
Eller popcorn.
Eller russin.
Köttfärs.
Jelliebeans, gula katter, små gula kycklingar eller ägg.
Väldigt roligt och spännande tyckte jag och dottern.
Och så snygga färger!!!
Som den här. Rrrrröda rrrrrrävar! (snygga färger som sagt!)
och den här! Med russin!
