down the mountain

Har dragit igång ett litet projekt på jobbet.
Tystnadsplikten hindrar mig från att yppa detaljer men jag kan nämna ord som sanering, misär, flugor, ev. löss, sopor etc.

Man kan ju föreställa sig.

Jag älskar det!

Kan man vara riktigt lycklig och nöjd med tillvaron om ens barn är olyckliga och har problem?

Svar: Nej.

Jag kan det inte.
Och det spelar ingen roll hur mycket jag än sågar av navelsträngar till höger och vänster, när mina ungar mår piss så mår jag åtminstone delvis piss.
Livet är så väldigt, väldigt tungt att leva ibland.

Och inte är det mycket man kan göra för att hjälpa.
Oftast blir det bara klumpigt och fel.

(och skippa nu skuldkänslorna kära dotter, det är liksom inte så att du mår dåligt med flit och jag skulle inte gilla mig själv om jag lyckades vara oberörd)

Har gått omkring och skrivit ett blogginlägg i huvudet sedan i måndags men inte haft tid eller möjlighet att skriva ner det på riktigt och nu orkar jag inte försöka återkalla alla briljanta formuleringar och knorrar som jag nöjt fnissat inombords åt...
Säger därför i korthet:

Jag är så lycklig eftersom sonen fått en plats på Globala gymnasiet.
Hejdå Bromma gymnasium!
Vilken skillnad!
Sonen var helt omtumlad efter första dagen.
Rektorn tog emot och visade till rätta, alla välkomnade och tyckte det var kul att just sonen skulle börja och undrade hur det var med ögat.
Säger då det.

Är orolig och ledsen för att prognosen för ögat är dålig.
Gula fläcken är skadad och skadan kan vara permanent, synen kanske aldrig blir återställd.
Vi ska dit nästa fredag och kanske får klarare besked då.
Väntar med att bryta ihop tills vi vet.

Är lite nöjd med mig själv för jag har fått lite mer ordning därhemma.
Känns bra.

Ska nu jobba fredag, lördag och söndag både dag och kväll.
Working my ass off.
London calling.

Vill man ha lite bättre koll på ebs 40-årsskiva kan man kolla in här!

Usch och fy.
Jobba, jobba, jooooooooobbba.
Har för mig att jag bokat in mig på en massa dubbelpass den här veckan.
Vilken tur att jag sov större delen av helgen.
Har drömt mystiskt.
Födde bl.a. kattungar.
Alltså. JAG födde kattungar.
Det var jobbigt. Det var bättre förra gången när kaninen födde dom tyckte jag.
Nu kommer jag att komma försent till jobbet.
Vilken tur att allt inte hänger på mig.

Det var både roligt, gott och mysigt igår tyckte jag och dottern
Träffade människor som jag inte träffat på typ 15 år eller nåt.
Kompisar till ungarnas pappa eftersom ebs kände honom och hans gäng innan jag klampade in i bilden.

Nu blir det duschning.


Förresten.
Ebs hade ondulerat håret.
Det är inte varje dag.
Snyggt var det!

Med glittereyeliner och allt.
Det var inte så farligt.
Om bara dottern blir klar nu så vi hinner iväg innan jag hinner ändra mig så blir det nog bra.
Det känns däremot inte ett dugg bra att jag inte har den minsta lilla present till födelsedagsbarnet.
Har ju inga pengar för tillfället och ebs vet det... ska försöka hitta något till henne i London..
Men ändå.
Hade ju kunnat tänkt på det lite tidigare och hittat på något litet.
Något med beatlesanknytning.
Ett broderi eller nåt.
Så dags nu.
Visserligen kan hon (och kommer att) få något vid senare tillfälle men det är ju inte samma sak.
Jag ska föreställa hennes mest långlivade, åtminstone en gång i tiden också bästa vän och jag har inte lyckats åstadkomma det minsta lilla.
Det här med sonens öga ställde till det.
Vill inte skylla på det, men det rörde verkligen till allting.

Borde åtminstone ha kunnat skoja till det lite och gett henne något apropå att hon nu blir en tant.
Presentkort på bingo eller nåt.
Angoragarnsmössa att ha på café.
Hmm..
Lite sent nu.

Sonen vaknade med akut ont i ögat, troligen pga att bandagelinsen åkt ut.
Bara att packa ihop och ge sig iväg till ögonakuten.
Väntetiden skulle bli 2-3 timmar, men vi behövde bara vänta i drygt 1timme... jag tror att dom kände igen sonen och förstod hur ont han hade.
Vänlige läkaren Mattias satte för 3:e gången in en lins.
Vi fick med oss en lins samt instruktioner ifall det skulle hända igen.

Hann diska och skura på och bakom spisen.
Nu ska jag ta en dusch.
Ska ju på kalas kl 19 och måste snitsa till mig.
Känns inte som att det kommer att lyckas så bra.

Klockan är nu snart kvart över tio.
2 timmar får jag på mig att:

1. Diska.
2. Grädda pannkakor.
3. Vispa grädde.
4. Rensa ur och skura kylskåpet.
5. Slänga sopor.
6. Dammsuga och skura golv i kök.
7. Plocka bort allt plockeliplock.

Ok. 2 timmar och en kvart kan jag väl få om jag insisterar.
Jag jobbar ju för guds skull (?) i hemtjänsten.
Jag ÄR hemtjänsten.

Kom an bara, köket!

Sonen vaknade med akut ögonont idag.
Vilken tur att vi hade en tid hos doktorn!
Usch... han hade så ont att han nästan grät.
Det visade sig att bandagelinsen hade åkt ut och stygnen på insidan av ögonlocket skavde mot hornhinnan... låter kanske inte så farligt men det gör tydligen djävulskt ont...
Dom fixade det och sen skickade jag hem sonen bums i säng!
Han kunde knappt hålla ögonen öppna, jag fick ledsaga honom till tunnelbanan.
Nu väntar jag bara på att klockan ska bli fyra så jag kan åka hem.
Är trött, trött, TRÖTT.
Tolfte dan i sträck som jag jobbar.
Är ledig i helgen och imorgon ska jag och lilla p på ebs 40-årsskiva.
Ska bli kul men egentligen vill jag bara dra täcket över huvudet och sova något dygn.

Sitter fortfarande på jobbet men ska snart åka hem.
Måste börja senare imorgon eftersom sonen och jag ska till sjukhuset... jobbar in dom timmarna nu.
Vi har rensat papper som galningar här på kontoret.
Nästa vecka är det inspektion från stadsdelsförvaltningen och vi vill att dom ska bli nöjda med oss.
Skönt att få lite ordning.
Önskar jag hade tid och energi att fixa till det hemma också.
Snackade just med norrlänningen om hur bra det känns att gå till jobbet varje morgon.
Det är inte helt självklart att ha ett jobb som man trivs med... det vet ju jag.
Hoppas det får vara såhär nu så man kan få trivas med tillvaron ett tag.

(Kära ungar!
Om ni läser det här... jag är på väg hem! Hoppas det gick bra med tvätten!
Puss & kram
Eder Ömma Moder)

Jobba extra så mycket jag kan för att få ihop pengar till London.
Läkarbesök hit och dit med sonens öga.
Sonens födelsedag mitt i allt.
Pank.
Kattpiss.
Deppig och missnöjd dotter.
Skadad svärmoder. Akututryckning.
Huvudvärk.
Feber?
Ett hem i sönderfall.
Sortera säckar med tvätt.
Hinner inte.
Orkar inte.

Kunde varit värre.

Det finns ju fill-a-pix.
Och snälla kollegor.
Och dom bästa barnen.
Och gudomligt söta kattungar hos grannen. Kolla här!

Det brukar ju bli bättre ju längre dagen går.
Inga större kriser på jobbet idag så man fick jobba med det man skulle och det var ju bra.
Jag trivs faktiskt väldigt bra med mina kollegor... norrländskan, chefen och lilla m.
Det är ju också bra.
Bra.

Nu borde jag åka hem och gå och lägga mig för imorgon ska j

Kl 06.30 på väg till jobbet

 

Elände.

Vissa dagar.

Vill bara svetsa bort mitt elektriska hår, dra ner blixtlåset och flyga bort med min astralkropp och lämna den här värdelösa, oformliga, gravt gravitationspåverkade och obekväma klumpen till kropp som jag är tvungen att genomleva vareviga dag igenom.

Till råga på allt är jag sen och hamnade bredvid hosttanten på tunnelbanan.

Den vandrande döden kan man också kalla henne.

Det måste vara något fruktansvärt, fruktansvärt fel på hennes lungor.

Jag har lagt märke till henne i säkert ett års tid och blir alltid lika förvånad över att hon fortfarande är i livet och till synes på väg till jobbet.

Själv skulle jag aldrig orka gå ut i det skicket.

Hon hostar så hon går sönder.

Finns det inga sanatorier nuförtiden?

Elände.

Äntligen!
ÄNTLIGEN!!!!
Äntligen har min nya lilla leksaksdator kommit hem.
Så söt!
Så lätt!
Så pytte,pytteliten!
Det kommer ta ett tag att lära sig att skriva med det pytte,pyttelilla tangentbordet.
Nu finns inga ursäkter längre för att inte uppdatera här.

hmm... hade tänkt lägga in en bild på den lilla raringen här men det verkar inte funka att ladda upp.
Jag har ju linux nu (nördvarning enligt somliga på jobbet)... kan det vara något med det???

Nåväl.
Den intresserade kan klicka här.

Mitt liv är nu komplett.