Men skärgården då?

Jo.
Vi var ute i hela 2,5 dygn, jag och sonen.
Bättre än inget.
Vi åkte till Finnhamn och stannade där... det var fint och det var lite knepigt att få upp tältet och vi var lata.
Vi grillade spanska korvar och det var gott.
Såg en (1) fästing som vi DÖDADE. Ryktet kanske spred sig i fästingvärlden för sen fick vi vara ifred. Har i alla fall ännu inte hittat någon och vi kom hem i tisdags.
Vi blev istället invaderade av små svarta myror.
Äckligt.
Vi läste Pestens Tid.
Vi spelade vändtia.
Åt godis.
Solade på klippa så jag blev röd som en kokt kräfta.
Vi sov FÖRDJÄVLIGT dåligt.
Det var så obekvämt att man vaknade flera ggr i timmen av smärtor i kroppen.
Det var därför vi skippade sista natten.
Men vi hade det bra, var sams, det var avslappnande och skönt att komma ut i naturen, jag blev solbränd och krossade sonen i vändtia.
En trots allt bra upplevelse.
Och vilken he----s tur att tandvärken inte kom när vi var där ute.
Nästa år om jag lever och mår bra blir det 4 veckor i skärgården på olika vandrarhem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0