down the mountain

Nu är kl tjugo i fem och jag ska alldeles snart gå.
Nästan så jag kommer iväg i tid.

Har varit på hembesök på Östermalm.
Lång, kvalmig och seg bussresa dit.
Man får se det som spännande.
Först gick bussen sönder.
Strömavbrott.
"Tryck på off och sen på on-knappen"!!!!! hörde man en röst hojta på gammalt hederligt södertugg i kom-radion.
Festligt, tänkte jag, att man kan liksom sätta på en buss genom att trycka på en on-knapp.
Som en leksaksbil.
Hursomhelst... on-knappen funkade inte så busschaffisen var tvungen att plocka fram en stor nyckelsak och manuellt släppa ut oss resenärer.
Hoppade på en ny buss.
På den bussen fick jag ett säte framför en sån där.... typ... en sån där som Peter Magnusson gestaltar i Blomstertid, en sån som bor i Bromma med fru och barn och har en vinkällare och är som en parodi på sig själv...
Den här snubben var den snubben i verkligheten.
Han pratade i nallen.
" Bla, bla, bla... kick-off.....bla... måste träffas och diskutera the future...bla..bla... skolstart... Adrian börjar ju skolan nu... fint grillväder....bla, b.a...." och massor mer som jag inte kommer ihåg men som bara var så typiskt.
Sen såg jag en grand danois som lekte med en plastdunk på Nybrokajen.
Den skuttade omkring som en valp... fast en valp stor som en mindre häst...

Sen var jag framme.