down the mountain

Om man tänker sig julaftonskväll... när alla julklappar är öppnade...
.. och det ligger fullt av julklappspapper och kartonger och förpackningar överallt..
Om man tänker sig en liten avsliten pappersbit... för liten för att vika ihop och spara... kanske med en liten tejpbit på...
Den lilla pappersbiten är jag.
Så känner jag mig efter sju timmar inne i helvetessmeten runt Drottninggatan.
Jag lyckades ändå delvis.
Känner mig rätt nöjd.
Men annars ligger jag inte så bra till med julplaneringen.
Och imorgon är det jobbet också.
Nu vet jag iallafall att det är exakt jag som ska fixa skinkan exakt på onsdag kväll.
Imorgon måste jag lägga in sill.
Och kanske baka vörtbröd.
Och bränna mandlar.
Och slå in julklappar.
Men först ska jag jobba över med långafarbrorn.
Och på onsdag ska jag inhandla julmaten med son, dotter och dotterspojkvän.
Och sen hem och koka knäck och fixa skinkan.
Dear, dear..

Och vem säger att jag måste göra allt detta???
Jomen det är ju jag själv!
Jobbig jag är!