down the mountain

Är lite sur på mig själv.
Inbillar mig att jag är lite deppig för att jag inte ska fira nyår.
Jag har valt det själv.
Alla jag känner vet att jag struntar i det där nyåret.
Det ska vara något alldeles extra märkvärdigt... som t.ex. ett milleniumskifte... för att jag ska fira.
Nyårsafton för mig är mer ett tillfälle att meditera en smula.
Rensa den mentala hårddisken och uppgradera och installera lite nya program.
Och omstarta.
Men det är svårt med såna här storhelger.
Fast man har valt det alldeles själv... fast man vet att man inte är alldeles ensam i världen...
Fast man vet att det är så, så drabbas man emellanåt av ensamhetskänslor...
... och "alla andra är tillsammans och har det jättekul och ingen tänker på mig"-känslor...

Men ärligt, ärligt, superärligt!!
Jag har valt det själv.
Och jag vill inte göra något annat.
Jag vill ha det lugnt och skönt och varmt med mina katter och fundera lite på saker och ting.
Nästan som att trycka lite på pausknappen.

Således bara dumheter.
Eller.. kanske inte..
Kanske är det bra att dom där ensamhetskänningarna kommer ibland.
Kanske är det inte mer än rätt att jag också drabbas lite av det.
Det finns ju hur många som helst out there som faktiskt är ensamma på riktigt.
Kanske kan jag omvandla det till en känsla av solidaritet.
En känsla av gemenskap med alla andra övergivna och bortglömda.
Kanske det kanske.

Anyhoo.
Vill verkligen poängtera att det är bara bra med mig.
Det kanske inte verkar så men jag har faktiskt planerat den här nyårsaftonen.
Jag har flera punkter som jag ska ta upp och diskutera med mig själv (och katterna) och jag förväntar mig att jag kommer fram till ett och annat.
Jag förväntar mig resultat!
Jag ser fram emot ett nytt år och jag tror att 2010 kommer att bli ett megasuperduperår!
Har hört att många tycker att 2009 var ett lite segt år. Ett mindre bra år.
För mig var det kanske inte alltid så festligt i stunden... men det känns som om det var ett år som ändå tog mig framåt i utvecklingen mot något bättre... typ...
Det bäddade för 2010 kan man säga.

Så hur det än lät i början av det här inlägget så är det faktiskt så att jag ser fram emot den här nyårsaftonen.
Jag är där jag vill vara och med dom jag vill vara med.
Det är jag, Andromeda (mitt 2:a jag), ev. mitt 3:e jag, katterna och alla andra jag tycker om här i världen in spirit (ungarna, vännerna, släktingarna (både dom som är i det här livet och dom som inte är det), beatles, Heath Ledger, Tage Danielsson, flickan med svavelstickorna och alla andra som vill och behöver lite själslig gemenskap).
Vi kommer att ha det så bra!

Gott Nytt År!!!
(och snälla! om raketen inte verkar funka... gå inte tillbaks och peta och titta på den! det ser nästan aldrig riktigt naturligt ut med emaljöga! Och halka inte och somna i en buske och frys ihjäl! Ni som är tillsammans med andra... ta hand om varandra! Och ni som är tillsammans med er själva... ta hand om ER!)
(och ni som är i Amerika... kör försiktigt! och har ni hittat inlagda äppelringar än??????)
(och ni som är i Barcelona... ha det underbart!)
(och ni som är i Blackeberg... ha det toppen och ring om det är något!)
(och ni som är på söder... samma som ovan!)