storstadning och en gammal socka
Igar chockade vi oss sjalva har hemma,
Vi (jag) bestamde att vi skulle agna torsdagskvallen at att stada som om det var dan före julafton,
Detta pga att jag ar trött pa att sitta ensam och trött pa helgen och glo pa förödelsen och kanna att jag borde men att jag inte orkar och sa blir hela helgen förstörd,
Som vi stadade!
Inga protester, inga sura miner, idel samförstand,
Blixtsnabbt gjorde sonen en arbetsfördelning som alla var med pa och aldrig har val enigheten och samförstandet varit större,,,
Som en valoljad enhet jobbade vi oss igenom skiten och trots lagt blodsocker var humöret pa topp,
Som belöning gick vi sen och köpte pizza pa torget och sen gick jag och la mig och jag har sovit wunderbart!
Och idag ska jag ata lunch med lilla mamman,
Hon ska till tandlakaren pa söder och sen ska hon ta bussen till Kungsholmen och sa ska vi ses,
Och det ar val galet om nagot för hon brukar typ aldrig ta sig in till stan,
Och imorgon lördag ska jag jobba kvall och det ar lika galet det för det brukar jag typ aldrig göra,
Det saknades folk och jag tankte att det skadar ju inte att fa en glimt av verkligheten,
Och det har jag ju tid med nu nar jag inte behöver sitta hemma och glo pa förödelsen,
Och OJ,OJ,OJ! NU KOM JAG PA!
Vem sag inte jag pa tunnelbanan igar om inte den gamla sockan (exet) geologen fran smaland!
Det ar första gangen jag springer pa honom pa alla dessa ar fast jag vet att han har bott i Kristineberg hela tiden,
Jag svangde blixtsnabbt at andra hallet och jag tror inte att han sag mig,
MEN VARFÖR DA?????? undrade ungarna,
Jo, för att jag inte kande mig i form för att möta honom försökte jag förklara,
Sist vi sags var jag en pingla med langt blont har, axelvaddar och pumps och saga vad man vill men det ar jag inte nu,
DU KAN FORTFARANDE VARA EN PINGLA! menade sonen,
Jo,jo, visst,,, men om man traffar en gammal socka efter flera artionden sa ar det ju klart att man har förandrats och inte nödvandigtvis till det battre (pa utsidan i hans ögon) och jag bara orkade inte bli granskad av honom just igar,
Han sag för övrigt jattelöjlig ut,
Som en farbror,
Men det ar inte det som ar poangen,,, hur HAN ser ut,,,,
Naval,
Nu vet jag att han lever och rör sig i samma varld som jag,,, om, OM, jag stöter pa honom igen ska jag försöka förma mig till att halsa,
Maste bara förbereda mig mentalt först,
Vi (jag) bestamde att vi skulle agna torsdagskvallen at att stada som om det var dan före julafton,
Detta pga att jag ar trött pa att sitta ensam och trött pa helgen och glo pa förödelsen och kanna att jag borde men att jag inte orkar och sa blir hela helgen förstörd,
Som vi stadade!
Inga protester, inga sura miner, idel samförstand,
Blixtsnabbt gjorde sonen en arbetsfördelning som alla var med pa och aldrig har val enigheten och samförstandet varit större,,,
Som en valoljad enhet jobbade vi oss igenom skiten och trots lagt blodsocker var humöret pa topp,
Som belöning gick vi sen och köpte pizza pa torget och sen gick jag och la mig och jag har sovit wunderbart!
Och idag ska jag ata lunch med lilla mamman,
Hon ska till tandlakaren pa söder och sen ska hon ta bussen till Kungsholmen och sa ska vi ses,
Och det ar val galet om nagot för hon brukar typ aldrig ta sig in till stan,
Och imorgon lördag ska jag jobba kvall och det ar lika galet det för det brukar jag typ aldrig göra,
Det saknades folk och jag tankte att det skadar ju inte att fa en glimt av verkligheten,
Och det har jag ju tid med nu nar jag inte behöver sitta hemma och glo pa förödelsen,
Och OJ,OJ,OJ! NU KOM JAG PA!
Vem sag inte jag pa tunnelbanan igar om inte den gamla sockan (exet) geologen fran smaland!
Det ar första gangen jag springer pa honom pa alla dessa ar fast jag vet att han har bott i Kristineberg hela tiden,
Jag svangde blixtsnabbt at andra hallet och jag tror inte att han sag mig,
MEN VARFÖR DA?????? undrade ungarna,
Jo, för att jag inte kande mig i form för att möta honom försökte jag förklara,
Sist vi sags var jag en pingla med langt blont har, axelvaddar och pumps och saga vad man vill men det ar jag inte nu,
DU KAN FORTFARANDE VARA EN PINGLA! menade sonen,
Jo,jo, visst,,, men om man traffar en gammal socka efter flera artionden sa ar det ju klart att man har förandrats och inte nödvandigtvis till det battre (pa utsidan i hans ögon) och jag bara orkade inte bli granskad av honom just igar,
Han sag för övrigt jattelöjlig ut,
Som en farbror,
Men det ar inte det som ar poangen,,, hur HAN ser ut,,,,
Naval,
Nu vet jag att han lever och rör sig i samma varld som jag,,, om, OM, jag stöter pa honom igen ska jag försöka förma mig till att halsa,
Maste bara förbereda mig mentalt först,
Kommentarer
Trackback
