down the mountain

Lite sovmorgon idag!
Ska träffa försäkringsmänniska och prata om jag vet inte vad.
Det gäller sonen och hans invaliditetsersättning för ögat.
Försäkringsmänniskan (Arne?) håller hus vid Skanstull och jag tänkte att jag skulle åka till Thorildsplan och sen gå därifrån.
Om jag promenerara nu så behöver jag inte göra det efter jobbet och det vore bra eftersom jag ska släpa hem dator eftersom jag ska sitta hemma och jobba på måndag.

...just det..
Jag har ju börjat promenera.
Men det vill jag nästan inte prata om eftersom jag vet hur snabbt jag glömmer bort en ny (och GOD) vana.
Jag har gått varje dag efter jobbet.. från Bergsgatan 5 till Brommaplan.
Kroppen gör sitt bästa för att protestera och jag är megatrött varje dag (först sa alla att man blir pigg av att träna... sen när jag beklagade mig så sa dom att först blir man trött och sen efter ca 3 veckor så blir man pigg..)..
Om jag hade haft en coach så skulle den nog sagt till mig att ta en vilodag.. men det vågar inte jag..
Om jag tar en vilodag så kanske jag kommer av mig.
Så jag släpar mina stockben och ömma fötter bäst det går.
Eftersom hela promenadstråket är väldigt trafikerat så är det tyvärr inte möjligt att lyssna på ljudböcker.. det blir musik istället.
Och jag har tre TRE låtar på min nya fina mobil.
Eller tre och en halv om man räknar min nya fina ringsignal.
Så jag lyssnar på dom tre låtarna. Non-stop.

1. Moviestar
2. You don´t have to say you love me
3. It´s a living thing

och så en snutt av Mr Sandman.Dom är väldigt väldigt  bra att marschera till.. det blir lite olika rytm till varje låt.. men lite, lite tjatigt är det ju.
Måste åtgärda detta i helgen!