down the mountain

Det gick åt skogen igår när jag skulle åka till jobbet.
Så fort jag satte foten på tunnelbanan så satte hostan igång.
Uthärdade tre stationer innan jag gick av och åkte hem.
Hade tur och fick omedelbart tid hos doktorn som vänligen skrev ut cocillana-etyfin.
Och snacka om att den hjälper! Till skillnade från alla andra medikamenter som inte borde få kalla sig hostmediciner som finns på apoteket.
Jag tog en slurk och sen hostade jag inte förrän vid lunchtid.

Men man blir ju trött.
Det är ju morfin.
Jag somnade redan vid 19-tiden framför tv:n och har sen sovit  nästan nonstop hela natten.
Drömde bl.a. om Brandon som kom från London och som skulle bo hos mig på sitt Sverige-besök eftersom jag hade vandrarhem hemma i min lägenhet.. som inte var den här lägenheten utan den jag bodde i när jag flyttade hemifrån..
Han undrade om mat ingick och jag sa att det gjorde det om man hade hemtjänst.. men om han ville ha mat så fick han betala och då hämtade jag matlådor på restaurang Trekanten i Gröndal.
Han var trevlig.

Nu ser jag fram emot en HEL dag på jobbet.
Jag ligger efter så det skriker om det och även om jag är cocillana-trött så känner jag ändå hur energin ligger och pyr där bakom!
Det är mycket roligare att vara på jobbet än att ligga hemma och vara sjuk!
Påminn mig om det ifall jag någonsin får för mig något annat!!

Och våren är här!
Och jag har nya eccoskor och ny mobil med nya hörlurar!
Och 1300 böcker att lyssna på! (storytel)

Vad mer kan man behöva???

(Det skulle vara en torkugn då.
Så man kan köra raw-food-konceptet fullt ut.)