down the mountain

Igår var faktiskt en bra dag.
Eftersom jag hade ett möte i en annan stadsdel kl 13 så var jag effektiv på förmiddagen och fick massor gjort!!!
Jag satte helt enkelt på mig mina mentala skygglappar av bly (tänk röntgenförkläde) och så plöjde jag metodiskt igenom alla kunder i den lilla stadsdelen så jag fick koll på dom.
Det gick bra och det kändes SÅ skönt att få det gjort.
Sen åkte jag och chefen till den andra lilla stadsdelen och pratade med dom om... typ ingenting.. men man får tänka att det handlar om att visa upp oss och jobba på den goda relationen.. osv..
Sen promenerade vi raskt (jag raskt på mina ecco-dojor och chefen haltande på sina klackar) till Odenplan via Swanströms där mitt liv nästan blev komplett då vi inhandlade varsin kalender för nästa år som jag tror... TROR.. att jag verkligen kommer att använda eftersom den är platt och slank och inte har samma vikt som en tegelsten.. som den jag har nu som jag aldrig orkar släpa med mig.. kolla själv!

Sen åkte vi tillbaks till kontoret och då kände jag att jag helt enkelt inte hade mer att ge... så jag gick hem!!!
Verkligen galet!
MEN innan jag hann försvinna så kom ett tjockt kuvert med posten.... och det var då mitt liv (och LMS:s) tog ännu ett steg mot fulländning...
..våra VISITKORT kom!
Synd att inte våra nya mobilnr står på dom bara.
Och synd att det nr som står är ett nr vi aldrig har hört talas om.
"Det går till växeln.." säger chefen.
Vilken växel???
Var finns den?
Vem sitter där?
Stackars den människan nu när vi börjar dela ut våra kort...

Men ändå.. tänk... elegant kalender.. visitkort.. OCH en rosa telefon.. och förresten inte bara rosa utan PEARLY PINK!!!
Inte illa.
Så INTE hemtjänst.
(man skulle nästan kunna tro att vi jobbade på ett tråkigt försäkringsbolag.. typ kanske Länsförsäkringar..)

Idag kommer förresten che och jag ska lära honom allt jag kan.
Hoppas han kommer ihåg att han ska ta med sig frukost!
Nu längtar jag tills den 29:e november.
För då kan jag börja använda min flådiga kalender.