down the mountain

Vi får se hur det utvecklar sig men något är inte riktigt som det ska på jobbet.
Möjligen hade du rätt, långafarbrorn, angående LMS. Om att inte kunna lita på henne. Vet inte riktigt än.
På något obegripligt sätt har jag fallit i dålig dager hos lillbossen.
Jag ska analysera det i helgen och försöka se min egen del i det hela.. ska försöka förbereda mig så jag inte hela tiden reagerar med känslorna istället för förnuftet när jag känner mig påhoppad.
Just nu är jag besviken på LMS, missnöjd med chefen och osäker på mig själv... och så känner jag en liten, liten tendens till martyr börja gro inom mig och det är ju det värsta som finns... bort, bort, bort!!

Alltid ska det vara något. Mycket trött på det.

Tråkigt va!!?
Det här förstör ju allt. Kan inte komma på något annat att skriva om.
Idag ska vi träffa släkten på resturang kl 14.
Fira, fira dotter.
Bra med den här veckan är i alla fall att jag tränat två gånger!
Nu har jag ont i halsen och vet inte hur det blir. Vaknade inatt med det och då tänker jag: träna = plötslig vuxendöd.. ni vet.. infektionen bara tar raksträckan ner till hjärtat och så dör man orienteringsdöden. Det går ju inte.
Får se hur det känns imorgon för då har träningsplejset öppet. Tre ggr/vecka känns lagom att börja med.
Men alltid skarevara något.
Buhu.

Och typiskt.. det där roasted chestnut-ljuset har UTGÅTT. Det fanns bara på julen.
Sådär rök den terapeutiska trösten som jag faktiskt för en stund kände var helt livsnödvändig.
Nu måste jag googla efter något liknande. Jag måste ha.