down the mountain

Gårdagen var bara en enda superlååååång (typ 18 timmar) flummig fnissattack tillsammans med che..
Kl 00.50 lämnade vi lokalen. Vi har fotobevis på det någonstans.
Åkte taxi hem. Om inte jobbet betalar så delar jag och che på det.
Vi kunde helt enkelt inte gå tidigare.. vi var liksom inte klara.
Är fortfarande inte klar och måste jobba med löner hemifrån idag. Deadline var igår.

Jag var väl lite extra fnissig igår eftersom jag inledde dagen med en shot cocilana.. den höll i sig hela dagen.
Vad che går på vet jag inte.. spritpennor kanske.. han är nog bara väldigt lättpåverkad.. det har man ju märkt förr.. om jag fnissar så fnissar han och så blir det en enda fnissande cirkel.
Vi var till slut så trötta så jag kommer inte riktigt ihåg vad vi gjorde.
Vet bara att jag befann mig i dubbelvikt läge en hel del.. pga skrattattack that is..
Extremt extremt lättroad uppenbarligen.

Att komma tillbaks till jobbet.. fortfarande lite halvsjuk.. var som att kastas rätt in i helvetesgapet..
Ändå var det längesen jag hade så kul och det är tack vare lilla che!
Han är bara för gullig när han är på det humöret!

well well.. nu tar mitt batteri slut och jag måste jobba!