down the mountain

Någon har stulit min röst och doktorn gav mig talförbud annars hotade hon med att sjukskriva mig.
Jag känner inte för att vara sjukskriven för tillfället.. känner mig inte så himla sjuk märkligt nog.. så jag lovade att hålla tyst... det gick sådär kan man väl säga..
Det vore enklare om jag verkligen inte hade någon tillstymmelse till röst.. men det har jag ju.. den bara låter helskum och försvinner mitt i orden och gnisslar liksom till.
Jag kan alltså väsprata och det är svårt att låta bli eftersom det är så mycket jag har på hjärtat. Hela tiden.
Fick också hostmedicin och den gör mig trött och seg. Så lite sjuk känner jag mig faktiskt.
Doktorn sa att hon inte trodde att det var astma.
VEM har nämnt ordet astma tänkte jag hypokondriskt.
Varför tar hon ens upp det?
JAG HAR ASTMA!!! konstaterade jag och fick hjärtklappning.
Sen sa hon att det NOG inte var något farligt.
Som om jag hade frågat!!!
Bara att hon nämner det pekar ju på att hon tänkt i såna banor.
NÅGOT FARLIGT.
Sen kom jag på att det kanske står i min journal att jag är en smula hypokondrisk och att det var därför hon sa så för att lugna mig.
Doktorer och doktorinnor fattar verkligen INTE hur det här med hypokondri ska hanteras.
Rent förnuftsmässigt kan jag tänka så.. men på reptilnivå har jag tagit ut döden i förskott.
Det är jobbigt att vara jag.