down the mountain

Drömde att jag och långafarbrorn hoppade fallskärm inatt.
Det gick bra. Vilken tur.

Igår gick det också bra.
Jag och dottern åkte som sagt ut till m.
Det var bara vi. Sonen var på annat håll och syskonen också.
Det var skönt att det bara var vi.
Gick igenom en massa saker och jag fick det som jag hade hoppats på.
Inte mycket.. men det som betyder något och som är pappa för mig.

*en sockerkopp.. en stooooor gammal kopp med fint mönster (troligtvis Helga Henschen.. googla på det..) som alltid stått i pappas skafferi med strösocker i.. t.o.m. innan m:s tid.. nu står den här hemma med socker i..

* en skotsk basker.. som pappa kom hem med efter en resa till Skottland. Han såg inte helt normal ut med runda glasögon, skägg och blå, gul och rödrandig basker med tofs mitt uppepå.. inte jämfört med dom andra papporna i alla fall.. Väldigt mycket pappa.. nu bor den hemma hos mig..

*japanska akvareller... 4 st tavlor med fågelmotiv.. väldigt vackra men det är inte det som är det viktigaste.. det viktigaste för mig är att dom alltid har funnits där pappa har funnits. Dom satt på väggen när vi bodde tillsammans innan mamma och pappa skilde sig, sen matchade dom snyggt den nakna glödlampan i ungkarlsettan i Solna efter separationen, följde med upp till den spartanska och opersonliga lägenheten i Ålidhem i Umeå, spikades upp på väggen i Gula Huset med glasverandan och följde med till Sommarrummet på Villanäs för att slutligen återvända till Stockholmstrakten när pappa gjorde det... att packa upp dom hemma hos mig var ganska tungt.. det var som om det gick upp för mig IGEN vad det innebär.. att pappa är borta...

* en japansk kimono införskaffad i Japan.. vi snackar en kimono med alla tillbehör.. liten uppblåsbar luftkudde som ska sitta på baken, underbälte och mycket komplicerat överbälte och en liten upphängningsanordning av metall.. och en bruksanvisning tackålov på engelska..

*dom gamla brun-orangea 70-talsgardinerna som pappa, farmor och jag åkte och inhandlade på Domus i Umeå (medelst den illturkosa peugeoten som man var tvungen att handveva igång till min oerhörda skam) eftersom farmor tyckte att det var lite väl omysigt hemma hos pappa eftersom det enda dekorativa som fanns där var just dom japanska akvarellerna och möjligen sockerkoppen.. jag ska komma på något att sy av dom..

* och så fick jag pappas kompass.. väldigt mycket pappa, väldigt mycket symboliskt.

Jag kommer att få en massa böcker också, men dom har vi inte delat upp än.. och ett gammalt uppslagsverk och samtliga När Var Hur-böcker sedan början av 60-talet.. men dom kunde vi inte släpa på nu.
Och så får vi porslin och grejer som m inte vill släpa med sig när hon flyttar.. men det kommer från hennes föräldrarhem och inte från pappa.

Tydligen hade jag också lagat köttfärssås, dagen efter att pappa dog, som blev så extremt god att m inte har kunnat glömma det.
Nu hade hon införskaffat köttfärs och dokumenterade skriftligen precis hur jag gjorde.
Jag fick en smula prestationsångest eftersom jag alltid lagar mat spontant och inte tänker så mycket på vad jag gör.. men tackålov blev det nästan ännu bättre den här gången.
Den viktigaste ingrediensen måste vara det geografiska läget.. för så där gott blir det aldrig hemma.

Det känns bra att ha pappas grejer hos mig.. men det känns också jobbigt och definitivt.
Jag har levt större delen av mitt liv med en pappa på avstånd.. jag är liksom van vid det.
Nu ser jag dom japanska akvarellerna här hemma hos mig.. och sockerkoppen och baskern.. och det blir så väldigt uppenbart och tydligt vad det innebär.
Han finns ingen annanstans. Han är borta nu.