Bilregistret och guldlock!
Tisdag kväll blir bra för champagne. Eller te. Ring mig efter mötet, bilregistret!
Guldlock!
Du får bestämma själv när du har tid att träffa mig.
Det är bara just på kvällen på tisdag som jag inte kan, men hela dagen ska jag baka och fixa hemma och du är välkommen både då och på måndag och onsdag.
På torsdag blir det som sagt julklappsrace inne i stan om du vill hänga på!!!!???
Ahhhhh.... allt är fullkomligt galet här på jobbet (verkligen fullkomligt galet!) men jag känner ändå hur julefriden och det där magiska börjar smyga sig på..
Jag har fin julstjärna i fönstret och tända ljus och sakral julmusik på mitt rum.
Che tycker det känns som att gå in i en kyrka.
julplan m.m.
Det blev en liten paniksituation framför datorn på jobbet när jag blev tvungen att bokstavligen brotta ner che.
Man ska inte blogga på jobbet! Om jobbet!
Det hade jag ju inte gjort heller.. men jag hade läst guldlocks kommentar och sen glömt att stänga och sen var che där och skulle maila.
Nu är det ju egentligen ingen fara med just che.. det är bara det att jag vill inte att någon på jobbet ska läsa min blogg.. det sprider sig så lätt och jag vill inte riskera något.
Så nu tänker jag inte skriva något mer om dolores m.fl.
Det verkar i alla fall som att jag definitivt kan ta semester.
Pluspoäng till chefen som faktiskt stod upp för oss (mig och che) och våra julledigheter när andra ville omplacera (tillfälligt) delar av oss för att andra skulle få ta akut semester som det inte ansökts om i tid.
Appendix har uppenbarligen fått storhetsvansinne.. men det kan jag berätta om muntligen långafarbrorn...
Men för att jag ska kunna gå hem ifrån jobbet idag så måste jag hinna göra tusentals saker.
Och egentligen vet jag inte förrän jag kommer till jobbet ifall jag kommer att ha någon tid och möjlighet till det eller ifall jag måste gå ut till damer och herrar istället.
Det är kris (som sagt) och alla är så sjuka, så sjuka.
Och sjukast av alla är sonen.
Det är en bedrövlig syn. Och hörselupplevelse.
Han spottar och fräser och harklar sig förskräckligt.
Och hostar och stönar.
Och slänger äckliga sopor runtomkring sig. Och sunkar till det vart han än släpar sig.
Och visserligen finns det en liten tjusning i att vara den ömma och omhändertagande modern (inte så ofta man får det nuförtiden och jag har alltid haft en liten, liten, mycket liten släng av munchhausen by proxy...) men sonen påminner väldigt mycket om sin pappa när han är sjuk. Väldigt mycket.
Och det är inte positivt kan jag säga.
Men snart är det jul...
Och julen är magisk.
Julafton är den enda högtidsdagen på året som man (jag) inte bara kan strunta i.
Den känns liksom i luften och man får ett speciellt julaftonspirr i magen.
Såhär ser julplanen ut:
lördag:
dejta dottern på mysigt kondis, dricka varm choklad och planera... köpa ffa bak-, godis- och matlagnings ingredienser. Kanske en eller annan julklapp.
söndag:
tvätta, städa, ev. köpa gran, börja baka och laga mat... planera julklappar.
måndag:
klippa mig?, baka och laga mat, planera julklappar, lyssnar på julradio, sjunga julsånger.
tisdag:
kanske vara social.. kanske träffa bilregistret, kanske även guldlock... måste samordna det där men jag inväntar svar från bilregistret som föreslog tisdag först.. allmänt julstök.
onsdag:
samma som tisdag
torsdag:
lönen kommer och jag ska shoppa som en galning.. förhoppningsvis har jag tänkt ut allt i förväg.
Så ser det ut. På ett ungefär.
Lite, lite stressigt men ändå inte omöjligt.
strålande jul
Che och LMS är sjuka. Dom veklingarna. Ligger hemma och påstår sig ha feber.
Själv är jag i praktiken döende (BLODBRISTEN) men jobbar gör jag minsann.
Många andra är också sjuka.
Det är depressioner, höftledsoperationer och psykoser.
Veklingar!
Jag ska i alla fall ha semester i två veckor från och med på måndag.
Jag tänker inte frivilligt erbjuda mig att strunta i det.
Jag hade visserligen den längsta av längsta sommarsemestern och sen åkte jag till Kanada... men förra julen var både LMS och che borta i evigheter och jag har räknat med att vara ledig i år och det var faktiskt LMS som fick bestämma utifrån när hon har sin son... sen att hennes ADHD till ex har ändrat sig huxflux så sonen tydligen inte ska vara med honom... det är inte mitt problem känner jag.
Jag har planerat med semester och tänker inte ändra på det om jag inte blir beordrad.
Dom får tycka vad dom vill.
Men det gör ingenting att man inte hinner kolla på tv hemma eftersom det är som en dokusåpa på jobbet.
Älskade smurfan har som sagt fått lämna programmet och har nu åkt till en annan ö.
Det är hennes egna ord, det är så hon ser det.
Hon har fortfarande möjlighet att komma tillbaka, men det är inte så troligt.
Ny deltagare (joker): Dolores Umbridge/ gollum/ den hemska drottningen i Alice i Underlandet.
Den spanska inkvisitionen och hennes bihang håller på med något slags uppror.
Lagom till julhelgen så har dom med praktiskt taget inget varsel alls bestämt sig för att demonstrativt och på bästa martyrmaner helt enkelt bara dra.
Kontoret i den fina stadsdelen driver nu vind för våg utan vare sig kapten eller rorsman.
Och che och LMS är sjuka.
Och jag ska ha semester.
God Jul!
hej och hå!
Verkar för bra för att vara sant. Får se vad jag tycker när räkningen kommer.
Det är så mycket nu så jag orkar inte dra hela faderullan.
Den senaste tidens bra och dåliga grejer har i alla fall inkluderat lite kris och lite utveckling, lite champagne och lite coachande sällskap, lite tokstorstädning och lite magkatarr och lite julbord och massor av blåbärsgröt.
Jag har i alla fall fått den löneförhöjning jag ska ha. Tack champagnecoachen (fd bilregistret) och tack SKTF... så nu blir det julklappar i år också.
Vi har fått en ny överchef.. låt oss kalla personen för Dolores (som i Umbridge)/ Gollum (inte collum).
Smurfan har tagit ett kliv åt sidan och är inte längre vår chef, vilket är väldigt, väldigt sorgligt.
CENSUR
Nästa och nästnästa vecka är det meningen att jag ska ha semester.. vi får väl se hur det blir med det.
Sa jag att det är kris som vanligt. Gäsp.
Blodbrist har jag också har doktorn konstaterat. Nu ska det redas ut säger han. Eftersom jag är hypokondriker.
Och nya formgjutna skosulor ska jag få. Eller få och få.. dom kostar typ 1500 kr.. vilket väl ändå måste anses som ganska överkomligt jämfört med vad en permobil kan tänkas kosta.. vilket skulle vara alternativet.
Men skosulorna får jag inte förrän i februari så tills dess får jag halta.
Och champagnecoachen (som sagt aka bilregistret) och jag ska ses och peppa varandra.
Min läxa till nästa gång är att jag ska komma igång med att skriva.
Jag ska leta fram författarövningar och kanske någon kurs och sätta lite sprätt på kreativiteten.
Och så ska jag leta efter ledarskapsutbildningar.
Och så ska jag läsa undersköterskelitteratur. Jag kanske skippar själva formella utbildningen men jag vill ändå ha teorin.
Målet är att kanske kunna söka något annat jobb. Någon gång.
Och träningen har såklart kommit av sig.
Jag har hindrats av foten och magkatarren och det fördömda jobbet.
Nu är tanken att jag ska komma igång på julsemestern.. annars kan jag lika gärna sälja kortet.
Och detoxen kom av sig av julbordet... men jag har kommit på att allt måste inte alltid vara antingen eller... man kan äta hälsosamt och nyttigt FÖR DET MESTA. Man måste ju inte alltid vara så fundamentalistisk.
Plan för nästa vecka:
1. fira jul
2. klippa mig för gudsskull!!!!
en annan dag
Skräcken är ju att sitta på tunnelbanan och... ja.. man kan ju föreställa sig..
Tanken var från början att avvakta tills magen verkade ok och sen åka in till jobbet, men LMS tyckte att jag lika gärna kunde stanna hemma hela dagen.. så då gjorde jag det.
Och jag tror det var välbehövligt.
Magen var lite sisådär fram till lunch och sen var jag bara så trött.
Möjligen kan mageländet bero på detoxen.. men jag fattar inte hur och varför.
När jag detoxar så lägger jag inte till så mycket konstigt.. min mage är ganska van vid frukt och grönsaker.. jag tar mest bort en massa socker och salt...
Det känns ju dumt att stanna hemma från jobbet p.g.a. en självpåtagen diet.. men samtidigt är det kanske ett tecken på att det händer något i kroppen...
Nu hoppas jag innerligen att allt är lugnt idag för jag vill verkligen jobba!!!
Har en massa måsten som jag måste pricka av innan helgen och jag behöver verkligen vara effektiv.. är trött på att ha ont någonstans hela tiden.. magen, foten, huvudet..
Just i denna stund så har jag inte ont någonstans.
Vad gör man då en dag hemma utan vare sig internet eller storytel???????
Jo.
Man...
*löser japanska bildpussel
*kollar på morgonprogram
*kokar blåbärsgröt
*gråter ögonen ur sig till Extreme Home Makeover
*lyssnar på "Ingemarsson i P1"
*diskar och skurar spisen
*ser på Oprah
*badar oljebad (den här köldframkallade torrheten driver mig till galenskap)
*dricker te
*klappar katt
*kokar blåbärsgröt en gång till
*ser dokumentär om dödshjälp
*får en present av dottern
*gratulerar sonen till godkänt psykologiprov
*byter sim-kort fram och tillbaka (tidskrävande)
*tittar på "Ladies på Östermalm" och skrattar åt Gääääääbi, gäspar åt Grete och mår lite illa av den där Oppenstamskan.. antingen är hon extremt osympatisk eller så är produktionsbolaget väldigt elaka.. noll charm eller glimt i ögonen och hela tiden det där förstelnade ansiktsuttrycket och så pratar hon om sig själv som "mamma" när hon tilltalar sin 10-åriga dotter... Fast den allra roligaste personen i programmet måste ändå vara....Roger Morgan! Den levande skyltdockan!
Morgan till höger förstås...
*slutligen somnar man till Seinfeld... synd att det jämt går så sent.
hej måne
Så är det.
Detox:
Igår blev det den där detoxdrinken till frukost och örtpasta till lunch.
Vi ligger en dag efter eftersom LMS glömde bort allting i måndags.
Inatt har jag ätit pepparkakor med smör. Inte så detox. Reptilhjärnans fel.. själv sov jag ovetandes.
Igår skulle jag och dottern styrketräna på egen hand för första gången men då fick jag ont i magen.. ja inte av nervositet utan kanske ev. p.g.a. dieten.. vi åkte hem i stället och nu idag känns det bättre.
I förrgår var jag på yogan och det var kul eftersom jag fick lära mig lite nytt... t.ex. happy baby-positionen och månhälsningen.
Jag gillar mer att hälsa på månen än på solen.. det tilltalar mig mer av någon anledning..
Månen är cool och magisk och lite galen.
Solen är bra att ha men ändå lite husvagnssemester på nåt sätt.
Nu är det illa på jobbet.
Lagom till att che har återinträtt i handlingen ska dom rycka LMS ifrån oss och placera henne i den fiiiiiina stadsdelen eftersom spanska inkvisitionen tydligen håller på att få härdsmälta och helt abrupt, lagom till julhelgen, tänker avvika i en månad.
Vi ska ha krismöte nu på morgonen.
Mest synd är det förstås om LMS som måste åka någon annanstans.. men pressen kommer bli värst för mig som blir nästan ensam kvar med ansvaret för två stadsdelar.
Jag säger då det.
idag är en annan dag
Ordagrant så.
Sen var jag på raaaaaaaaaadioinspelningar i långa rader, men tyvärr inte "På minuten".
Och sen vaknade jag med migränvarning.
Kul.
Jag är i obalans och det måste rättas till å det snaraste.
LMS glömde att fixa mat igår och ska göra det idag istället.
Jag överåt thaibuffé till lunch och glass till middag. Stressade och vimsade och glömde bort styvmodern som jag skulle dejta med efter jobbet och fick göra katapultrusning utan krycka för att träffa henne och skriva på ett papper... sen tillbaks till jobbet för att avsluta pågående pärmprojekt (som till ytan rent fysiskt täckte hela kontoret) och korrläsa sonens Ukraina-uppsats.
Det var en mindre bra dag på alla sätt och vis och jag ska göra allt, ALLT, för att idag ska bli bättre.
Vad jag lärt mig: Det räcker inte med att bara skriva i kalendern.. man måste LÄSA i den också. Annars missar man saker.
Somnade med tv:n på och vaknade till "Borta med vinden".
Jag säger som Scarlett (min idol): "....after all.. tomorrow (läs: idag) is another day.."
skakad och rörd
Alltid ska det vara något.
Håller på och blir sjuk också. Hosta. Känner mig genast dödssjuk. Bokstavligen.
Men det blev en god middag och mysigt adventsfirande. Det blev det.
Blev och blev förresten.
Det var dom bästa ungarna och mest kanske dottern som fixade och donade.
Och det framkom att sonen nu ändrat sina julplaner.
Han ska fira med Familjen (oss) för han vill ha julklappar.
Man får ju hoppas på att den där löneförhöjningen kommer till jul.
Å nu är det måndag igen. Hujeda mig.
Som vanligt har jag sovit alldeles för lite.
Drömde någon slag James Bond-film, men istället för James Bond så var det Inge Gunnemo som räddade världen.
Inge Gunnemo = Ingemar Mundebo i mitt undermedvetna.
"Du förstår.. han var utrikesminister!" förklarade jag pedagogiskt för dottern.
Vilket ju inte riktigt stämmer.
Han var ju folkpartistisk budgetminister förgudsskull. Det vet ju alla.
Kanske inte så bondigt i gemene mans öron men kanske hade mitt undermedvetna den där sommarkursen i statskunskap för 15 år sen i åtanke för då fick vi lära oss att Budgetavdelningen på Finansdepartementet är den hårdaste av alla hårda avdelningarna. Det är där som dom tuffaste killarna jobbar.
Och nu, ett milleniumskifte senare, tyckte min hjärna att det var dags att använda sig av den här informationen i en spännande och hårdkokt liten dröm.
Förstå att det blir lite förvirrat ibland när det finns sådana oceaner att ösa ur!!!
Här är han... Gunnemo.. Inge Gunnemo..:
(aka Ingemar Mundebo)
...for your rescue!!!!!
tvätt och yoga
Tror jag har skrämt bort den.
Var otroligt godissugen igår kväll men eftersom det inte fanns något kul hemma så åt jag ofantliga mängder rågrut med överdrivet mycket bregott.
Nu har jag lite ont i magen.
Planen idag är att vika tvätt och att yoga kl 16.00.
Ev. försöka mig på att styrketräna lite innan yogan.
Dilemma: ska jag ta med kryckan eller inte... var ska jag förvara den när jag tränar... tänk om den blir stulen...
Nästa vecka ska jag till fotdoktorn.
Det har inte blivit bättre men det varierar lite under dagen.
Värst är det om jag inte har skor.
Skräcktanke: tänk om jag aldrig mer kan åka till London eftersom jag aldrig mer kommer att kunna gå normalt????
Nu ska jag googla fram lite hälsosam mat!
förlåt
Jag måste väl nämna det då.
Snurrade till det lite nu i veckan.
Fick inte riktigt ihop mina världar.
Å ena sidan var det ju min jobba,jobba,joooooooobba-vecka.
Å andra sidan skulle ju mäklaren (f.d. lilla, söta, förtjusande, skånska m som jobbade med mig på kontoret för typ 2 år sen) komma till stan och då skulle vi träffas och detta skulle även inkludera långafarbrorn.
Jag och mäklaren bestämde mail-ledes att vi skulle ses någon gång torsdag eftermiddag någonstans som hon och långafarbrorn skulle bestämma.
Jag släppte det och fick ett ryck och stannade kvar på jobbet i onsdags kväll och jobbade hela natten.
Fick MASSOR gjort.
Åkte hem torsdag morgon och sov.
Inte tänkte jag på att ingen kunde få tag på mig eftersom min privata mobil är på reparation.
Eller för att jag inte hade koll på min outlook.
Vid 16-tiden kom jag på att det var torsdag och att herregud mäklaren och långafarbrorn kanske undrade var jag var....
Och mycket riktigt.
Dom satt på något ställe och undrade.
Då var det för sent för mig att åka dit så det blev inget.
Förlåt.
Fick träffa mäklaren i fredags i stället när hon kom förbi jobbet.
Det var väldigt trevligt att träffa henne igen. Hon är som sagt förtjusande.
Så kan det gå när man inte har någon kalender.
nyårsafton
Jag ska bli inrutad och omöjlig, jag ska göra upp tidsplaner och jag ska hålla mig till dom och få något gjort!!!
Det gäller jobbet och det gäller allt annat.
Min tid är starkt begränsad och därför mycket dyrbar.
Jag antar att jag har samma tidsmängd som alla andra och som många andra kanske en smula lite för mycket som den ska räcka till... eller så är det inte för mycket utan bara skitdåligt planerat...
Det är lite som i "På minuten".
Man ska inte fransa ut i kanten.
Jag fransar alldeles för mycket i kanten och har systematiskt svårt att hålla mig till ämnet.. och jag upprepar mig i onödan och gör andras arbetsuppgifter (stjäl ämnet) och kommer av mig (stakar mig).. jag lägger tid och energi på meningslösa och onödiga saker (staplar ord utan inbördes mening).
När man funderar en aning så är det ju faktiskt så att reglerna i "På minuten" verkar gå att applicera på självaste livet.
Dom är effektiva.
Dom är geniala!
Det gäller bara att se till att den inre panelen trycker på sina knappar som dom ska.. så man lägger av med utfransning och upprepande och skärper till sig.
Den här helgen är det nyårsafton för på måndag börjar mitt nya strukturerade liv.
Med kalender och dator (den har visserligen inte levererats än.. men förhoppningsvis nästa vecka).
Lite har jag faktiskt redan börjat med strukturen.
Sedan x antal veckor så tvättar jag t.ex. varje lördag 13-16, inklusive mangling.
Varannan vecka lakan, varannan vecka handdukar.
Detta för att motverka dom ohyggliga tvättkatastrofer som präglat vårt hem de senaste åren.
Samt den allmäna sunkigheten som verkar uppstå på nollsekunder hemma hos oss.
Jag står ut med den nu. För jag vet att på lördag blir det bra. Och då mår jag bra.
Det låter väl självklart och banalt att tvätta regelbundet.. men hemma hos oss så har det ínte riktigt fungerat.
Jag har varit så trött så trött och inte tyckt att jag haft tid.. och sunkigheten och förfallet har kopplat sitt grepp om både själ och lägenhet och både tid och energi har avdunstat rätt ut i rymden.
Det är som sagt ändring på det nu och märkligt nog ger det mig mer tid och energi.
Och sen har vi ju det här med matlådorna.
En halv dags matlagning istället för att oekonomiskt, ohälsosamt och stressigt och för att inte säga oinspirerat springa ut på lunchen till närmsta hak (nu menar jag inte raw food-stället.. men den perioden har jag lämnat och det blir nog inte aktuellt förrän när vindarna vänder och medeltemperaturen går uppåt framåt nästa sommar).
Mer tid och mer energi kommer som ett brev på posten. Eller som ett sms i telefonen.
Och sist men störst.... TRÄNINGEN!!!
Nu har jag inte riktigt kommit igång med den, delvis p.g.a. onda foten, men man kan säga att jag steppar i båset och tuggar på bettet.
Imorgon söndag blir det yoga och styrketräning.
Och på måndag och på tisdag.
Nu är det bara jobbet det ska bli ordning på.
Och mitt sociala liv.
Och min ekonomi.
Men jag tror det ena ger det andra.. det gäller bara att komma igång.
Och att ha en kalender.
Gott Nytt År!!!
idag
Och resten av dagen ska jag ägna åt att jobba så mycket jag hinner för sen är min vecka slut.
Jag planerar inte att jobba i helgen.
Har jag hunnit något???
Ja. Jo. Långt ifrån allt.. men en bit på vägen har jag kommit.
Och nu när jag har kommit igång så är ambitionen att försöka fortsätta. Kanske inte 10 genomförandeplaner om dan men åtminstone 1-2... så jag inte omedelbart halkar efter.. fast det lär jag ju göra ändå när jag tänker efter...
Jag tror jag måste hinna 5-6 om dan för att motverka efterhalkning.
Drömde ångestdröm om Friskis och Svettis.
Missade av olika anledningar att avboka och fick ännu en prick... skräcken!!!
I min dröm var skåpen i omklädningsrummen rätt så stora. Faktiskt som en mindre lägenhet.
Här kan man ju bo i smyg tänkte jag. Att ingen har tänkt på det!
Från och med nu blir det prioritet på Friskis.
Nu ska min kropp få sig en treatment som den aldrig varit med om.. foten ska inte få hindra mig.. den gör sitt bästa och det gör mig deprimerad.. antingen är jag handikappad för resten av livet eller så kommer hela min löneförhöjning att få gå till nya orto-effing-pediska svindyra skor... det känner jag på mig..
måndagen
Vi trodde vi skulle dö redan under uppvärmningen.
5 minuters trampande på en crosstrainer (vilket inte gjorde ont i foten!)
Sen visade han pedagogiskt vad man skulle göra vid varje apparat och vilka inställningar vi skulle ha och sen var det inget mer.
Imorgon ska jag gå på yoga kl 12 på Annexet och då tänkte jag försöka mig på att styrketräna före det i deras lilla söta gym. Mycket, mycket mysigare än det stora hemska på Stor-Friskis på St Eriksgatan.
I vissa lägen är jag en tant.. och det är inget som har hänt för att jag har blivit äldre.. min inre tant har alltid funnits där.
Jag trivs bäst där det är lugnt och litet.. gärna bland andra tanter.. där jag får göra min grej på mitt sätt... och Allers har absolut dom bästa korsorden!
Men jag insisterar inte på att ha angoramössa på mig när jag fikar på kondis. Inte än.
Och sen har jag bokat yoga på söndag och på måndag.
Och har dom inte cirkelgympass precis just då så kan jag gymma lite antingen före eller efter. Perfekt!
Sen, fortfarande i måndags, efter jobbet så åkte jag och dottern till Raaaaaadiohuset och träffade bilregistret och hennes P och där såg vi en inspelning av "På minuten".
Helt otroligt trevligt och roligt!
Jag ska ta med mig alla deppiga människor dit för det går inte att låta bli att skratta.
Mycket, mycket bra medicin mot det mesta.
Vet inte när nästa inspelning är dock.
Nu ska jag göra mig i ordning och ta reda på vart jag ska åka.
Antingen till kontoret eller till ett hembesök... och sen kontoret.
Och ute har det tydligen blivit vinter!!!!
Hur ska det gå för mig och min fot???
ljuva drömmar
Halva veckan har gått och det går för lååååååångsamt!
Vet inte hur jag ska lägga upp det hela för att få så mycket som möjlig gjort.
På måndag är det som vanligt igen och jag kommer omedelbart att börja halka efter... tänk vad skönt om jag då ändå kan luta mig emot den oerhörda mängd jobb jag fått gjort den här veckan!!! Det skulle vara väldigt skönt.
Inatt drömde jag lite blandat.
Först så drömde jag att mitt s.k. gäddhäng hade tagit rent japansk-kimono-liknande former.
Åtminstone på vänster arm.
Där hängde skinnet ner till marken och det var bara skinn och fett och om man höll det mot en lampa så kunde man liksom se igenom och märkligt nog såg man då formen av ett hjärta. Alltså ett tecknat hjärta.. inte ett realistiskt avbildat organ.
Det hela gjorde mig lite deprimerad och även hypokondrisk.
Jag förstod att min fettprocent var bra mycket högre än LMS:s.
LMS har nämligen FRIVILLIGT kollat sin fettprocent (helt offentligt i Västermalmsgallerian!!!) och det var illa.
Jag vet att jag är på samma nivå eller värre.
Hur ska man kunna vara annat när man inte tränat på riktigt i hela sitt liv.
Knappt ens lekt som barn utan bara suttit där och läst bok och spelat kort.
Det hela blev ju inte bättre av att jag såg Anna Anka igår och det var med en tjej som nog var i samma form som jag.
Det var illa med henne.
Hon var 39 biologiska år men 65 på insidan efter diverse mätningar.
Nu har jag ju ändå en plan.
Jag ska ju börja gymma nu, redan imorgon torsdag faktiskt, så den där fettprocenten kan börja räkna sina dagar!
Sen drömde jag att vår älskade lilla svarta katt, Raketsonny Eriksson, kom tillbaka efter fyra eller om det är fem års spårlös frånvaro.
Han var så gosig och glad och såg precis likadan ut och lyckan var fullkomlig.
Men sen!
Olyckligtvis samtidigt som bilregistret befann sig i mitt vardagsrum ( i min förrförra lägenhet) så sprang det in en råtta stor som en grävling... in i vardagsrummet och in under sängen.
Jag evakuerade genast bilregistret (har fått för mig att hon lider av allvarlig råttfobi) och försäkrade mig om att hon andades och sen visste jag inte vad jag skulle göra.
Vad gör man med grävlingsliknande råttor i vardagsrummet nu igen?
Jag hann vakna innan problemet var löst men har fortsatt fundera.
Är det antisimex, polisen eller Jonas på Skansen man ringer till???
Det känns viktigt att reda ut det här innan man står där.
Det är viktigt med RUTINER för alla eventuella krissituationer.
Laminerade och uppsatta på väggen.
ber om ursäkt
Den här veckan är nämligen lite speciell.
Den här veckan ska alla på jobbet låtsas att jag inte är där.. för det här är MIN kommaifatt-vecka.
Hela veckan ska jag bara jobba med genomförandeplaner och kontrollering av kundtider.
Tyvärr måste jag sitta på jobbet eftersom det är det enda stället där jag kan komma åt kommunens datasystem.. men jag kan iallafall bestämma mina egna arbetstider.
Jag började ju redan igår med att jobba 6 timmar så därför har jag med gott samvete tagit sovmorgon idag.
Kl 11 ska jag och dottern träffa gyminstruktören på Friskis.
Jag ser verkligen fram emot det eftersom jag inte kunnat träna något p.g.a. foten (som tyvärr inte blir bättre).
Sen ska jag till jobbet och ikväll är det "På minuten"!!!!!!!!!
Jag kan just nu inte tänka mig något roligare i hela världen.
Igår såg vi som sagt Harry Potter.
Vi är nöjda. Nästan mer än nöjda.
Ibland var det som om dom varit inne i mitt huvud och kopierat rakt av.
Jag både längtar och inte längtar till den allra, allra sista filmen.
Man vill ju se hur dom gör det.. men samtidigt är det många som dör och det är sorgligt att det tar slut.
Hagrid var bara med i början av filmen. Skulle också kunna vara min farbror P.
lördagen
Sonen hivade ut kudden genom fönstret och sen gick dottern ut och petade på den med en pinne och dränkte den i snön. Nu är den död. Hatten klarade sig tydligen oskadd.
Sen såg jag och dottern "My best friends wedding".. jag höll ut till "I say a little prayer"-scenen och sen somnade jag.
Nu ska jag tvätta håret och sen ska jag åka in till jobbet och jobba och sen.... HARRY POTTER!!!!!!
..och här är jag ju!
Anledningen till det ofrivilliga uppehållet är tekniska tillkortakommanden.
Jag har helt enkelt inte haft tillgång till dator i hemmet och hur mycket jag då än bloggar så blir det ju liksom inte till glädje för någon annan när jag inte kan avsluta det hela med att klicka på "publicera".
Nu har jag tagit tag i problemet och förhoppningsvis kommer jag nästa vecka att sitta här med en splitter ny dator, köpt på avbetalning, och ett trådlöst bredband.
För tillfället har jag släpat med jobbdatorn hem.
Hursomhelst så mår jag bra!
Och det är inte bara omvänd hypokondri utan det har doktorn sagt.
I måndags var jag på vårdcentralen och eftersom min husläkare var fullbokad inpå nästa år så fick jag träffa en gammal dammig stofildoktor som mycket,mycket noggrant kontrollerade hjärta, pulsådror och blodtryck medelst klämning (palpation?), stetoskoplyssning, blodtrycksmätning, EKG och blodprovstagning.
Jag har inte fått svar på proverna än.. men allt annat fick godkänt av den dammige stofilen.
Anledningen till varför jag ens var där var att jag som den hypokondriker jag är inte kan urskilja huruvida signaler från kroppen är helt normala eller om dom är ett tecken på en mycket nära förestående ond bråd död.
Jag tycker inte om att gå till doktorn eftersom jag alltid förväntar mig mycket allvarliga och tråkiga besked.. så det var väldigt duktigt av mig att få det gjort... och om sanningen ska fram så var det inte därför jag i första hand ringde till vårdcentralen för att boka tid.. det gjorde jag för att jag har ont i en fot (mycket enklare och mindre ångestladdat att hantera) och då passade jag på att beskriva alla mina dödliga symptom och då tyckte tjejen på tidsbokningen att det var bäst att jag kom samma dag... inte för att hon trodde att jag var döende utan för att hon verkade fatta att här hade hon att göra med den allvarligaste formen av nojjighet.
Foten ska gå till idrottsläkaren nästnästa vecka.
Så jag mår, journalfört och dokumenterat, BRA!
Idag är det tvättstuga, mangling av lakan och uppsatsskrivning om Ukrainas historia som gäller.
Jag ska mangla och sonen ska skriva.
Imorgon är det den bästa dagen på länge!!!!
Först tänkte jag åka till jobbet och jobba undan lite jobb.
OCH SEN!!!!
KL 17.45!!!!!!!!!
På en biograf nära mig! (Rigoletto på Kungsgatan)
HARRY POTTER!!!!!!!
tillsammans med dom bästbästa människorna i hela världen....SONEN OCH DOTTERN!!!!!!!!!!!!!!!!
LYCKA!!!!!!!!!!!!
uppdatering
Det lät ju lite negativt igår morse men bara för det så blev det en riktigt bra dag!
Inte för att jag nu kommer ihåg någonting av vad jag gjorde.. men jag tror att jag hann göra det jag skulle... i alla fall det mest akuta.. innan jag åkte iväg på hembesök hos nya kunden.
Nya kunden= ett mycket intressant projekt som jag inte kan skriva mer om här p.g.a. sekretessen.
SEN!
Sen var det jympa START!!!
Vi var 6 stycken i gruppen samt en hjärtinnerligt vänlig och entusiastisk ledarinna i 65-årsåldern som var så glad och förstående när vi inte riktigt hängde med i koreografin.
Det var jag och dottern och två medelålders kvinnor, en 65-årig kvinna och en halvgammal farbror som just opererat båda höfterna.
Det var perfekt!
Jag kände mig bekväm.
Jag inbillade mig visserligen att jag var väldigt nära döden vid några tillfällen.. men sen påminde jag mig om att det är naturligt att det uppstår förnimmelser av värme och andfåddhet vid fysisk träning.
Det ska kännas. Det är inte farligt.
Jag har visserligen en usel koordinationsförmåga vilket jag vet kan vara ett symptom på hjärntumör.. men troligen är det bara en oförmåga jag får dras med.. jag har verkligen svårt att få ihop arm- och benrörelser och särskilt när instruktören står mittemot och inte åt samma håll som jag.
Efteråt stod vi och pratade med ledarinnan och hon tyckte att vi var så DUKTIGA!
Döm om samtligas vår förbluffning när hon meddelade oss att det bara var två träningstillfällen kvar på START och att sen måste vi tyvärr träna jympa BAS eller jympa RYGG.
Vi förenades i vår häpnad och uttryckte gemensamma protester.
Det kändes nästan som att vara med i "Italienska för nybörjare" eller någon liknande feel good-film där en samling kufar plötsligt finner någon slags gemenskap.
Vi enades i alla fall om att boka oss dom två sista passen.
Sen gick jag och dottern upp på övervåningen och kollade in gymmet och indoor-walking-maskinerna.
Vi kom överens om att boka tid med en instruktör snarast så vi kan styrketräna lite.
För som jag sa... jag har verkligen inga muskler i benen. Elleri armarna. Eller i magen. Och ingen annanstans heller.
Sammantaget var det en mycket positiv upplevelse.
Jag och dottern skildes åt och jag åkte hem.
Trodde jag där skulle hitta sonen och att vi sen skulle plugga och laga mat.. men istället hittade jag en tom och kliniskt städad lägenhet.
Mycket trevligt, mycket trevligt.
Nästan trevligare än att hitta sonen. Men bara nästan.
Så jag lagade mat i min ensamhet.
8 portioner kycklingwok.
Och sen somnade jag.
faktiskt praktiskt
Tog medicin och smsade megalånga instruktioner till jobbet.. somnade om en liten stund och nu känns det bättre.. är på gång nu..
Gick på yogan igår!
En positiv upplevelse!
Lagom ansträngande och svårt.. berodde liksom på en själv hur mycket man ville och kunde ta ut rörelserna.
På slutet.. 40 vuxna människor i ett rum liggandes på golvet under snuttiga fleecefiltar..
Kollektiv regression. Precis vad jag behövde.
Lossade väl lite spänningar. Blev helt flamsig efteråt.. skrattade okontrollerat hela vägen hem (i sällskap av dottern)..
Vi går dit idag igen, dottern och jag.
Och det bästa av allt är att det känns liksom.. gratis..!
2900 kr kostade kortet (1900 med friskvårdsbidraget).. delmål nr 1 är att träna så mycket så jag kommer över den summan!
Sen blir det ju verkligen gratis!
(58 ggr måste man träna för att komma upp i 2900 kr om man är medlem (38 om man tänker 1900 kr)... annars typ 32 ggr..)
Idag säger dom att det är vinter.
Det blir skidbyxorna på!
Synd att jag inte har vettiga skor.. men om någon vet var man kan hitta en garanterat halkfri sula så säg för gudsskull till!!! Behöver absolut inte vara något snyggt!
Jag har fallskräck.. har haft det sen jag var 21 år och väntade dottern..
Hasar mig fram som en ängslig pensionär.
Önskar nästan att jag hade en rollator. Det vore faktiskt praktiskt.
Kan inte någon trendsättande människa hypa upp rollatorn lite??
Tänk vad bra! Man har alltid någonstans att sitta.. att ställa kaffekoppen och att hänga alla sina påsar och väskor på!!
Och något att luta sig emot inte minst.
Nu plingade det till i mobilen.. nu har dom märkt att jag är sen!
Bäst att hasa sig iväg!
Nåt sånt här skulle jag kanske ha...!?
underbara måndag
Annars hade vi tänkt oss yoga 1 kl 19.00 på Annexet.
En lagom mjukstart.
Vid sidan av detta paradigmskifte i mitt liv har jag ju också dragit igång den stora laga-mat-kampanjen.
Igår blev det en soppa bestående av röda linser, sötpotatis, tomater, kokosmjölk, chili och lite annat.
Med baguette till.
Gott tyckte samtliga.
Svängde även ihop matlådor till mig och dottern innehållande örtbiffar (köttfärs, lök, morötter) och grönsakspuré.
Till detta sallad med vinegrätt.
Att inmundiga kl 11.00 idag.
Gjorde ofantliga mängder av allting så nu måste vi införskaffa små lådor att frysa in det hela portionsvis i.
Inför framtiden.
Nu gäller det bara att komma på vad vi ska laga för mat ikväll...
Kanske kycklingwok med chili och cashewnötter...?
Jag utgår ifrån smalmaten på Tasteline.
Har haft en synnerligen bra helg på alla sätt.
Jag har gjort det jag skulle och jag har vilat och återhämtat mig.
Synd bara att det alltid är så svårt att somna på söndagskvällen när man lyckats bli totalt utvilad.
Har inte sovit bra inatt.
Har sovit väldigt lite och väldigt oroligt. Ett smärre under att jag lyckades komma upp.
Typiskt, typiskt.
Idag kommer det bara att vara zzzzzzzzzzzzz......
Vi får väl göra raketen.. det gjorde vi i fredags.. jag, LMS och dottern... vilket resulterade i att LMS fick början till ryggskott..
Vi behöver verkligen träna!!!