down the mountain

Är glad och nöjd för jag har köpt små minihögtalare som jag kan koppla till mobilen eller datorn.
Dom ska jag ha på jobbet så jag kan få lite inspiration när jag t.ex. står och planerar.
Stackars alla andra!

Lunchen idag blir samma som igår och den var JÄTTEGOD.
Zuccinicannelloni fyllda med broccolicreme och på det tomatsås. Pinjenötter ovanpå.
Till detta marinerade morötter och purjolök samt spenatsallad med min fabulösa specialdressing.
Och en avokado.
Idag blir det ruccola istället för spenat samt dessutom marinerade champinjoner.

Nästa vecka blir lite annorlunda.
Då kommer nämligen bästabästa kusinen och hans bedårande fru hit till sverige ända från Canada.
Jag kommer att bli tvungen att ta två dagar ledigt eftersom dom smart nog (eller inte) förlagt sin vistelse här från söndag kväll till fredag.
På onsdag blir det firning av sonen på lokal och på torsdag blir det kräftskiva.

Här skulle jag så gärna vilja lägga in en bild på kusinerna men plötsligt hittar jag inte en endaste bild från bröllopet förra året. JÄTTEKONSTIGT.
Dom är i alla fall bland dom trevligaste och mest sympatiska människorna jag någonsin träffat och det är väldigt sorgligt att vi bara ses högst vart 5:e år. Nu var det bara ett år sen men det lär väl dröja 10 tills nästa gång.

Idag ska jag träffa långa farbrorn!
Ska bli kul.
Kanske ska jag köpa en försäkring av honom. Då tjänar han 138 kr och kan bjuda mig på fika.
Chefen hälsar att hon vill bli kontaktad nästa sommar för då måste hon skaffa en ny mc-försäkring.

Har sovit alldeles för lite men ändå drömt intensivt.
Jag befann mig i en av våra kunders lägenhet. Hon var inte där.. jag tror jag hade fått låna den.. och lägenheten sågi inte ett dugg ut som i verkligheten.. den var superstor och lyxig och spännande.
Bl.a. fanns en garderob som såg precis ut som garderoben på konserthuset. Praktiskt tänkte jag.
Och så fanns det tre st pianon i ett runt rum.
Och en grotta där man kunde meditera och yoga.. det gjorde jag och då upplevde jag religiös extas. Kul att få uppleva det för en gångsskull.
Sen kom mamma och då blev det sorgligt.
Mamma hade med sig en stor väska med pengar till mig. 150 000 i 500-kronorssedlar. Hon ville hjälpa mig lite ekonomiskt och så hade hon fått veta att hennes lever bara funkade till 19 % och det såg mörkt ut.
Har ingen aning om hur det står till med hennes lever.. men jag tänkte lite igår på att jag måste ringa mamma oftare och det var väl det dåliga samvetet som spårade ur.
Sen åt jag ostbågar. 2 stora påsar. Det var gott.

Idag är jag lite orolig för sonen. Han är inte riktigt pigg. Har ont i ena ögat (såklart det friska) och liksom ner över ansiktet. Pappan ska ta honom till doktorn idag så får vi se. Hoppas hoppas att det bara är någon infektion av något slag. Eller så är det triguminusneuralgi. Eller ms (fast det tror vi inte). Vi har googlat lite.

Nu ska jag skynda mig.
Får ABSOLUT inte komma försent idag.

Jobbig grej: har mycket ont i samtliga fingertoppar p.g.a. intensiv raw food-matlagning... man jobbar mycket med händerna och pressar och klämmer citroner m.m., pillrar ut kärnor och masserar in salt och hackar och skär.. för att inte tala om kokosnötskarvningen i söndags... har små sår på samtliga fingrar även under naglarna..
Men smärta är också en känsla. Det är bara att bejaka den.

Såhär festligt såg det ut igår på vårt köksbord!
Här kan man se en av de unga männen som kom på besök.
Samt den berömda jordgubbstarteletten (strawberry tart låter så mycket elegantare!).

Sen fortsatte dagen och det mest spännande var lunchen som vanligt.
Det blev rödbetsravioli med spenatsallad och karamelliserade valnötter.
Strawberry tart till efterrätt.
Rester med andra ord. Men gott.
Tyvärr verkar det som att che är lite sjuk så han kanske inte kommer imorgon.. åtminstone ska han ta sovmorgon.
Och LMS är hemma med sjuk son.
Det betyder att det är jag och bästa L (måste komma på något annat att kalla henne) som håller ställningarna.

findoris igen

Här sitter jag och rippar cd-skivor. Måste få in lite ny musik i telefonen.
Telefonen- gulligt ord! Som televinken nästan.
Anyhoo.. idag blev det iallafall bestämt att che och jag ska jobba ihop. Che ska bli min assistent och jag ska bli hans whatever. Vi blir varandras helt enkelt och det kommer att bli kul. Framförallt känns det tryggt och stabilt. Nu hamnar che i min alldeles egna hall of fame tillsammans med guldlock, skånska mäklerskan och långa farbrorn.
Det skulle vara kul att träffa er alla samtidigt någon gång!!

Fin-Doris. Snygg i profil, spana särskilt in dom imponerande morrhåren!

Undrar ni nu.

Jo.
Sådär. Skulle jag vilja sammanfatta det.
Spiken in i hålet och tömning av vätska gick som smort.
Sen var det själva knäckningen av nöten och jag gjorde som bilregistret tipsade om.. jag slog med en hammare.. nöten på skärbrädan och tjong! med hammaren.. men inget hände.
Till slut la jag nöten på golvet och slog så inåthelvete!!!!! med hammaren.
Då gick det.
Och så trodde man ju att det inte skulle vara något mer problem men där bedrog man sig.
Det allra svåraste med hela kokosnötsöppnandet var att få loss det vita alltså själva kokosen.
Det tog hundra år och alla knivar är nu buckliga och skeva.. t.o.m. en skruvmejsel blev sned.
Och resultatet blev en hög med vit kokos som inte skilde sig särskilt mycket från den kokos man köper i en påse.
Onödigt jobb med andra ord.
Det sämsta med det här landet just nu enligt mig är att det är alldeles omöjligt att köpa färska kokosnötter.
Young coconuts.. gröna kokosnötter.. är det som jag behöver till min matlagning.
Stört omöjligt är vad det är att få tag på det här.. och då har jag ändå letat runt i thai-affärer och frågat thailändsk expertis på jobbet.

Iallafall.
Sen kom dottern hem med två unga män i släptåg.
Man anar aldrig  vad som kan dyka upp i köket en söndagskväll. Det gäller att alltid vara beredd och kammad i håret.
Dom här två unga männen var dessutom mycket intresserade av raw food. På riktigt.
Den ena praktiserar själv. Den andra äter gärna.
Vi utbytte erfarenheter och jag lånade ut bok.
Sen gjorde jag den omtalade jordgubbstarteletten men orkade inte äta något själv men tydligen var den god.

Sen var helgen slut.

Jag har handlat kokosnötter m.m., frostat av frysen samt inte lyckats tvätta med sonen eftersom den fördömda portbrickan INTE ALLS fungerade till tvättstugan som den skulle vilket betyder att den enda fungerande brickan är den som dottern har och den är på okänd ort för tillfället. grrrrrrrrrrr!

Men det var inte det som jag syftade på med rubriken utan det som är oerhört, rafflande spännande just nu är hur det ska gå med kokosnötsöppningen.
Tack för tipset bilreg.!
Jag hade redan spetsat in mig på att soundtracka det hela med Povel.. jag har t.o.m. skivan!
Nu ska jag bara leta reda på en spik.
Kan man kanske ta en skruvmejsel om man inte hittar någon spik i lämplig storlek???
Jag tror att jag bara har pyttesmå.

Förutom strawberry tarts ska jag också göra kokosfudge samt broccoli- och tomatcanneloni.
I natt har jag karamelliserat valnötter.. dvs dom karamelliserade sig själva när jag sov. Dom ska jag ha till en sallad som vi ska äta till lunch imorgon. Och så har jag sparat lite av rödbetsraviollin som che ska få smaka.
Det var så gott!
Dragon är min nya favoritkrydda! Tarragon heter det på engelska vilket låter godare tycker jag.
Dragon låter som en fritidsgård vilket kan bero på att det hette den fritidsgård som ungarna gick på i Abrahamsberg.

Vad har jag gjort idag???
Jo.
Jag började dagen med en ovanligt stor smoothie bestående av apelsin, mango, banan, spenat, linfröolja och kokosfett.
Sen skrotade jag runt lite, satt i solen på balkongen och letade lite recept och skrev lite inköpslistor.
Åkte till vällingby och shoppade strumpbyxor, svarta stuprör, enzymtabletter, japanska bildkorsord och en massa frukt och grönsaker. Irriterade mig som vanligt på att både hemköp och coop är värdelösa i vällingby.
Inga kokosnötter eller jordgubbar! Skandal!!! Och dyrt var det också!
Sen åkte jag hem och slängde av mig alla grejer innan jag rusade över Grimsta-fälten till Guldet där det var stort inlinesjippo idag. Sonen är inblandad och han var hungrig och behövde 20 kronor till en pirog. Det var därför jag rusade. Tittade lite på dom duktiga pojkarna som åkte och åkte och ramlade mest hela tiden men ibland fick dom till det. Mitt 15-åriga jag blev lite avståndsförälskad. Mitt 57-åriga jag tyckte att det såg väldigt ont ut att ramla.
Sen strosade jag hem och njöt av att det fortfarande luktar sommar ute.
Efter det har inte så mycket skett.
Jag har svängt ihop lite middag och den var intressant.
Rödbetsravioli med dragon-getost-fyllning utan get med ruccola.
Det var gott. Till efterrätt blev det banan och fudge. Synnerligen gott ihop.
Nu ska jag titta på x antal avsnitt av CSI eftersom det verkar vara något slags marathon på femman.
Det passar mig bra. Jag är frusen och vill bara krypa ner i sängen med femton filtar ovanpå samt en katt.
Imorgon ska jag ge mig ut på jakt efter kokosnötter och jordgubbar.
Sen ska jag försöka öppna kokosnötterna. Har aldrig gjort det förut. Ska googla.
Om jag lyckas med det så ska jag sen tillaga strawberry tarts.
Ska också städa lite bland alla kläder och hjälpa sonen med tvätten. Men bara om jag har lust.
Kanske planera in lite träning nästa vecka.
Men först ska jag sova så länge jag bara kan

Igår var det verkligen den längsta dagen.
Jag hade så mycket som jag var tvungen att göra och jag kände mig så stressad och pressad och dessutom kände jag mig helt ensam med allt.. inte ens che hade jag som kunde hjälpa för han höll på med annat och fattade väl inte riktigt hur läget var för mig.. och jag ville inte beklaga mig och vara sådär jobbigt utåtagerande stressig utan jag tänkte att nu ska jag göra en sak i taget.. vara metodisk.. så det gjorde jag och resultatet av det var att då verkade jag liksom bitter och martyraktig i dom andras ögon.. eller åtminstone så inbillade jag mig det och möjligen kände jag mig lite bitter också eftersom jag tyckte att allt var så orättvist eftersom jag VET att t.ex. LMS inte alls hade lika mycket att bekymra sig om..
Inte för att jag vill ge bort något av mitt till henne.. det är ju min del av verksamheten som växer och knakar.. där det händer grejer.. och just därför är det ju lite för mycket för en person..
Anyhoo.
Allt det här resulterade i att jag tror att jag verkade bitter och martyraktig.. t.o.m. mot che (som för övrigt lagade mat åt mig och serverade på en tallrik som sen stod på bordet i flera timmar (vilket säkert gjorde att folk tyckte att jag var taskig mot che som varit SÅ HIMLA GULLIG (extra gullig eftersom han är man) och fixat mat åt mig och så bara STRUNTAR jag i det) eftersom jag inte visste att den stod där eftersom jag bittert och martyraktigt (i andras ögon..) inte hade tid att äta lunch).. fast jag bara hade ont magen av känslan att inte kunna hinna och hantera situationen..
Och eftersom jag trodde att alla tyckte att jag var bitter och martyraktig så stod jag inte ut med mig själv utan var tvungen att låsa in mig och toalettgråta och slösa bort 20 minuter.. 2 minuters toalettgråt leder till 18 minuters fläktande av ansiktet och djupandning för att kunna gå ut och se någorlunda normal ut så ingen ska fatta att man låst in sig och snyftat på toaletten så dom ska tycka att man är ännu mer bitter och martyraktig och patetisk...
AAARGGHHH!
Hela grejen ledde till att jag hatade mig själv intensivt. Självföraktet var större än mig själv.
Men jag fixade jobbet och på slutet blev det bra eftersom stressen minskade ju mer jag fick gjort.. och sen hittade jag min tallrik med mat, viftade bort lite bananflugor (dom passade in i det patetiska) och åt, höjde blodsockret, fick kontroll över läget, blev sams med che (inte för att vi var osams.. men jag var nog inte så lätt att kommunicera med) och så hjälptes vi åt på slutet så allt blev klart.

Puhh!
Ursäkta ett rörigt inlägg.
På måndag morgon är det möte med chefen och LMS.. men det vet inte jag egentligen eftersom ingen har sagt det till mig.. det vet jag bara för att che råkade höra när chefen och LMS pratade med varandra.. lite komiskt..
Men troligen är det ett bra möte för troligen kommer vi då att få definitivt besked om att bästa L kommer att få börja som assistent på 50% vilket troligen innebär att hon kommer att vara LMS:s assistent och då kommer che att bli min alldeles egna assistent och det innebär att vi kommer att kunna undvika såna dagar som igår.
Dessutom har chefen tidigare pratat om att hon kommer att dela upp verksamheten mellan mig och LMS så hon ser våra siffror separat.. dvs inkomster och personalkostnader, effektivitet osv.
Bra tycker jag.
Jag brukar undvika att tävla eftersom jag innerst inne är den värsta tävlingsmänniskan och HATAR att inte vinna så mycket att jag som sagt helst inte tävlar.. men nu!
Nu är det tävling!

Fast först är det helg.
Tack gode whatever för det!

Är väldigt trött idag och mår lite illa.
Inget mystiskt med det eftersom jag åt först pommes frittes med bearnaisesås (vi delade 1 portion på minst tre) och sen ca 1,5 billypizza igår kväll.
Och en banan och 2 fudge inatt.
Måste bli bättre på att ta med mig vettig proviant så jag inte behöver äta en massa annan skit.

Igår var chefen tillbaka på jobbet och det var väl lite småtrevligt.
Vi pratade lite framtid och kanske kanske himla eventuellt så kommer jag och LMS att få ha varsin assistent på halvtid (som på den gamla goda tiden med långa farbrorn och den där lite småbittra c) och kanske kanske eventuellt så blir det che som blir min assistent.
Visserligen så kommer che att sluta om ca 1 år (enligt senaste planerna) och då måste han ju ersättas men det är ju bara spännande med lite nytt och fräscht... HUVUDSAKEN är att vi får dela vårt jobb med en till person och att vi inte måste samarbeta (jag och LMS) och dela på en och samma stackars assistent.
Om det nu blir som vi vill.

Långa farbrorn! Förvänta dig nu inte för mycket! Du vet ju hur reb alltid ska överdriva. Hon såg inte ens det där med viktnedgången förrän jag påpekade det och det där med hyn vet jag inte vad hon pratar om.
Din fula kopp har jag i alla fall letat fram så den får du på onsdag.

I helgen ska jag först och främst sova.
Och dricka vatten.
Och laga kläder.

Annars känner jag för att gå på bio.
Ska kolla upp vad som går.
Nu.

Igår var jag och yogade på friskis för första gången på ett halvår.
Så skönt.
Det gick bra men jag har en usel balans.
Funkade inte så bra för mig att göra positionen "trädet".
Hemma går det bra.. men jag tappar liksom fokus i grupp och då tappar jag också balansen.
Måste träna på det där för träd är ju verkligen min grej.
Jag är ju trädkramare.. eller egentligen trädlutare och trädklappare.
Träd = istället för valium.. mycket lugnande.
Sen åkte jag hem och träffade SONEN.
Vilken lycka!!!
Vi handlade på ica och sen gick vi hem och lagade mat och pratade om det mesta.
Av alla bästisar är han den bästa (+ dottern förstås).
Sonen = också istället för valium.. för det mesta..(ibland tyvärr motsatsen till valium)
Sen inventerade jag garderoben och provade kläder.
Min och dotterns garderob är som en secondhandaffär. Och det är ju inte så konstigt eftersom mycket är inhandlat just i såna affärer eller hittat i soprum eller ärvt från någon annan.
Vi har ju också en fräck herravdelning i sonens rum. Där kan man fynda baggy jeans, luvtröjor och spännande t-shirts.
Sen gick jag och la mig på min nya bäddmadrass och den är som en dröm. En bra dröm.
Herre-f*ing-g*d!!!! vad skönt man sover!
På jobbet är det skämtsamt och hjärtligt och det är ju bra.
Man ska ju inte vara negativ men jag tror inte det håller. There will be en krasch. Tro mig.

Idag blir det rester till lunch.
Zuccinipasta, tomat och basilikapesto, marinerade champinjoner och avokados förstås!!

Gårdagen var.. intressant.
Jag kände mig som ett skilsmässobarn och visste inte riktigt hur jag skulle bete mig för att inte provocera a certain someone.
Jobbigast var när vi skulle äta lunch och jag hade mat till mig och che... jag tycker det är JÄTTEJOBBIGT.
Jag och LMS (littlemiss...välj valfritt ord på S) har tidigare i omgångar lagat mat åt varandra..
Det var inte på något sätt psykiskt jobbigt och kändes inte på något sätt provocerande och otillåtet.
Vi smajlade i alla fall hela dagen.. men observera! jag smajlade bara lagom mycket.
Inte så att jag gick in för att vara långsint på något sätt.. men jag påminde mig hela tiden om vem jag kan lita på och INTE.


Ja,ja.
Drog igång projekt räkna effektivitet i den mindre stadsdelen (som snart är lika stor som den större) och tänker bli klar med det idag.
Min egen effektivitet har eskalerat med några hundra procent nu när jag vet att chefen kommer tillbaks på torsdag.
Inte för att visa mig duktig.. mer för att undvika missnöje och för att vara beredd och ha kontroll.
Sen ska jag träna på en bra försvarsposition.

Håret då? kan man undra.
Det var inte bra igår.
Gick till jobbet med käckt hårspänne men tog mod till mig och slet ut det efter ett tag.
Håret var stripigt och elektriskt fast jag tvättat det kvällen före.
Tydligen ingen bra idé.
Idag blir det hårtvätt på morgonen.. och så måste jag allvarligt fundera på att kosta på mig dyrare shampon.
Var det björn axén som var bra? Eller?

Det bästa med gårdagen (precis som jag visste från början) var iallafall att träffa rockmorsan.
Åhhhhhhh!
Himla mysiga människa!
Nu har jag träffat x antal bästa vänner som jag inte träffat på länge.
Nu ska jag bara se till att träffa dom igen.
Det är som att diska. Man måste göra det igen. Och igen. Och IGEN.

Ikea på en söndag är inget söndagsnöje direkt.
Ett rent helvete är vad det är men vi lyckades ändå få tag på det mesta som vi ville ha.
Det bästa var våra madrasser och nu har jag sovit som en prinsessa och kan inte vänta tills ikväll då jag får göra det en gång till!
Idag är det som sagt en rätt så jobbig dag rent psykiskt eftersom man inte vet vad man kan vänta sig.
Man=jag.
Himla bra att jag sett till att avsluta dagen med att dejta rockmorsan (crucified-mamman).
Vi har inte setts på hundra år men hon ingår i mitt projekt som går ut på att återuppliva mitt sociala liv.
Hon är en mycket rolig och härlig människa.
Hon är nästan 10 år äldre än mig men hon är en sån där människa som inte blir gammal.
Nu ska jag slåss med mitt hår. Blir arg bara jag tänker på det.. det blir aldrig som jag vill och så blir jag sen...
till jobbet alltså..
Och förresten..
Nu kan hösten få komma. Jag vill ha min höstjacka med fåglar!

P.S.
Vem har googlat nihilism på min dator?
Det känns oväntat filosofiskt. Lite "Den hemliga historien". Nu längtar jag lite efter att läsa den... men det var inte så längesen.. så årets höstläsning kanske blir "Den långa flykten" istället. Också lite filosofiskt. Och gulligt med kaniner. Fast kaningrejen är ju egentligen helt underordnad.. Well, well..

Imorgon är det måndag och då är det roliga slut.
Då kommer folk tillbaks från semestern och med dom antagligen den festliga och gemytliga stämningen vi alla delade i början av sommaren innan alla semestrar.
Det jobbigaste är nog att inte veta hur det kommer att bli.
Jag vet liksom inte hur jag ska bete mig.
Bara en sån sak som att che och jag käkar raw food.
Kan vi fortsätta med det? Eller blir det drama och mobbinganklagelser då?
Det har varit en inspiration för mig att även han har varit intresserad. Det har satt lite press på mig och fått mig att anstränga mig även när jag inte har orkat eller haft lust.. så av rent egoistiska skäl har det varit bra.
Men det fattar ju vem som helst att jag inte kan laga mat åt alla bara för att ingen ska bli sårad.
Dessutom har jag haft ångest för att jag inte har hunnit räkna på alla kundtider och således inte haft någon koll på effektiviteten... som jag vet att chefen kommer att kasta sig över när hon är tillbaka.
Men.. nu har jag kontroll!
Åtminstone på det ena och största området som jag ansvarar över.
Effektiviteten är sjukt bra. Min arbetsgrupp är bäst BÄST!
Jag måste tala om det för dom imorgon.
Det känns otroligt skönt att ha fått koll på det samt att det var så positivt.
Blev också glad i fredags av det teamwork som uppstod 45 minuter innan dagen var slut och vi pangbom fick en helt ny akutkund med insatser 5ggr/dag och med ganska stor problematik OCH  dessutom fick en befintlig kund utökning från 2ggr till 5 ggr/dag från och med NU.
Hade det hängt på bara mig och che så hade vi fått stanna halva natten.. men alla var så himla duktiga och och vi lyckades lösa det tillsammans.
Sånt gör mig glad och stolt.

Kostmässigt har jag skärpt till mig nu i helgen.
Jag har inte ätit så varierat direkt. Det blev samma och sen samma igen.
Men jag har hittat ett nytt recept som var himla gott.
Caesardressing bestående av pinjenötter, kokosolja, olivolja, miso, citron, vitlök och en del annat som jag har glömt.
Det blev en tjock sörja som man blandar ner i en vanlig sallad.
Det var som sagt himla gott men inte lika himla gott som den chokladfudgen som jag gjorde igår kväll.
Mandelsmör (som jag gjorde själv) + kakao + dadlar.
Mixa tills matberedaren är varm.
Oväntat gott!
Och nyttigt.
Jag känner att jag börjar må bättre igen och nu ska jag vara väldigt försiktig och kräsen med vad jag stoppar i mig.

Idag blir det ikea med mamma och G och dottern.
Vi ska köpa en massa smågrejer som dl-mått och bäddmadrasser.

Och förresten!
Jag har klippt mig också.
Det var sannerligen på tiden. Har inte klippt mig på ett år.
Det blev både bra och dåligt.
Ena stunden mycket bra och snyggt.. nästa stund gammal golvmopp.
Men topparna är i alla fall inte slitna längre!!!

Ingen bra start idag med tanke på att jag idag ska vara en solstråle på jobbet för att motbevisa che som påstår att jag alltid är sur och negativ åtminstone på morgonen..
Allt började bra redan igår kväll då jag och dottern åt tapas med bilregistret.. det var gott, trevligt och mysigt även om det blev lite väl mycket prat om mig och mina problem.
Pga av detta ligger jag minus på sömnkontot men det skulle vara heeeelt ok om det bara inte var för att när jag hasade mig upp och ut i köket i morse så möttes jag av k.a.o.s.
Slyngelson och slyngelkompis har glada i hatten kommit hem mittinatten och lagat mat.
Spenatpasta.
Det var ganska lätt att räkna ut genom att titta på spisen, väggen, golvet och diskhon.
s.å.  ä.c.k.l.i.g.t!
Jag slet upp sonen genom att dra honom i stortån och skällde.. vet inte om hans lilla repade microchip till hjärna kunde perceptera något men det kändes lite bättre för mig åtminstone.
Sen slängde jag all äcklig disk med buller och bång på spisen så det lät jättemycket.. förmodligen inte ända in i sonens rum tyvärr utan kanske mer in i dotterns (förlåt).
Är fortfarande ARG. URSINNIG nästan. Rentav.

Ovanpå det har jag den underliggande (ovanpå.. underliggande.. kan tyckas motsägelsefullt) känslan av obehag som beror på grejer som jag inte vill ventilera i annat än verbal form med dom jag litar på.

Utgångsläget är alltså:

• minus på sömnkontot
• ursinne
• obehag

samt måste jag tillägga

• stripigt hår TROTS att jag tvättade det igår

Blir ännu argare när jag tänker på dom himlande ögonen och "vadvardetjagsa"-menande blickarna från che.
Och ÄNNU argare när jag tänker på att jag inte kan ringa och skälla på sonen eftersom han inte har någon mobil.

ÅÅÅHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!

Igår blev väl en bra dag trots allt.
Är lite ledsen för tillfället pga rent konkreta saker men också av lite diffusa och svåranalysbara skäl som jag inte tänker skriva om här.
Blir ju inte bättre av mitt hår som jag inte klippt på ett år och av att man aldrig får njuta av solsken i blick nuförtiden och därmed bleknar bort allt mer.
Motarbetade allt detta med att träna efter jobbet!
Det var väl oerhört bra gjort!!?!?
Det tycker jag.
Jag tränade i 45 minuter och tog i precis så mycket så jag inte skulle bli avskräckt.
Kändes skönt i kroppen med lite endorfiner.
Nu behöver jag bara sova ordentligt men det får bli vid senare tillfälle.
Känner mig lite missmodig beträffande maten för tillfället.
Jag mår verkligen bra av raw och vill fortsätta med det så mycket det går.. men inspirationen tryter..
Det blir samma samma och t.o.m. avokado börjar kännas tjatigt.
Risken blir då stor att jag lockas till att stoppa i mig sånt jag inte mår lika bra av.. bara för att jag rent känslomässigt blir så suuuuuugen.
Stretar dock på och idag blir det broccoliröra till lunch. Roligare och godare än vad det låter som.
Och ikväll blir det veckans andra undantag eftersom jag ska äta tapas med bilregistret!
Nu ska jag kolla på friskis när jag kan peta in en träning nästa gång.
Det jag ser allra allra mest fram emot idag är att sonen ska komma förbi och ge mig pengar som han är skyldig.
Det är alltså själva sonen jag ser fram emot.
Behöver verkligen fylla på med sonen-kramar. Det var inte igår och inte i förrgår heller.

Förutom allt annat jag är trött på så är jag trött på att jag är så håglös och gnällig.
Ska därför försöka se livet på ett lite mer monty-aktigt sätt.. alltså från den andra.. dvs den ljusa.. sidan.
Åtminstone just nu och just här.

Bra saker igår:

• hembesöket gick bra.. är nöjd med upplägget och fick indirekt lite positiv feedback
• hann med det viktigaste under någorlunda trevliga former
• blev mycket mätt av lunchen även om ... nej just det.. Monty!
• avokadosarna var superba!
• bästa L tillbaka på jobbet!
• dejtade med glamourväninnan som hädanefter kommer att benämnas hovleverantören
• hovleverantören är den bästa coachen! hon resonerar logiskt och rationellt bort alla mina nojor.. varför använder jag mig inte oftare av henne? nu kommer jag att göra det.
• fick en burk med egenproducerad honung! Alldeles raw dessutom!
• jag kom lyckligen hem efter skräckblandad promenad från tunnelbanan bland alla strålisar i kniv-hässelby
• såg Filip och Fredrik.. tror det kan ta sig om dom bara blir lite varma i kläderna och hittar sin form..är mycket förtjust i dom och skulle gärna ha dom hemma i köket (mitt finaste betyg)
• såg två halva avsnitt på två olika kanaler av criminal minds som jag av någon anledning alltid har undvikit men nu insåg att jag troligtvis skulle kunna tycka mycket bra om.. således mycket att ta igen en regnig dag..
• doris-katten låg skönt draperad ovanpå mig och spann oavbrutet ända tills jag somnade

Nu undrar jag lite hur jag ska kunna göra den här dagen till den bästa dagen.. som om den vore den enda och sista dagen????
Utgångsläget är att det känns som en trist sista dag.
Är missnöjd med maten vilket är löjligt för huvudsaken att jag har mat.
Har inget att ha på mig vilket är en ren lögn och ett fånigt problem som inte borde ha någon inverkan på någontingwhatsoever.
Är trött vilket är helt meningslöst att haka upp sig på.. ju mer man tänker på det desto tröttare blir man.. antingen lägger man sig ner och sover eller så slänger man bort den tanken.
Är pank men lönen kommer på torsdag och che är skyldig mig pengar.. sonen också.. så det löser sig.
Är uttråkad vilket är löjligt det med eftersom det beror helt på hur jag själv väljer att se på saker och ting. Allt är relativt och kl 08.30 ska jag göra hembesök hos ung person med hjärntumör och dålig diagnos.
Är stressad vilket är meningslöst. Det är samma sak varje arbetsdag jag måste göra det jag måste göra.. en sak i taget och jag är inte ensam.. vi fixar det alltid så gott det går vilket brukar bli ganska bra.
Är uppenbarligen bortskämd.

Om jag skyndar mig imorgon så borde jag hinna träna före kl 17.45 då indoorwalking-passet kör igång.

Näe.. det blev ju ingen släktträff igår.. kanske nästa lördag.
Istället åkte jag och provianterade för mina sista kronor.
Känner att min inspiration har sviktat lite och det har resulterat i att jag har slarvat med maten och ätit för lite och det tror jag inte är det minsta bra på något sätt.
Inte ens om man vill gå ner i vikt.
Jag tror att hela ämnesomsättningen liksom stannar av. Så känns det i alla fall.
Så jag provianterade och sen tillagade jag i följande ordning tomatsås, basilikapesto (nytt recept), aioli (cashew), frökex, banan- och kokospannkakor (blev äckligt söta), persikopaj, morotshummus och något mer som jag har glömt.
Jo just det!
Nötbollar!
Sen åt jag gul squashpasta med nötbollar, pesto, aioli, tomatsås och avokado.
Samt ett frökex med morotshummus till.
(och vid det laget hade det blivit idag.. så det var alltså min lunch idag)
Det var väl sådär.
Jag är svårflirtad för tillfället.
Åt lite av persikopajen också och den var god men väldigt söt.
Sött kanske inte är min grej längre.
Identitetskris!

Idag  har jag också suttit och ätit vindruvor på balkongen och läst Hinsehäxan som snart är slut tackålov.
Inte särskilt bra. Självklart intressant.. men inte så bra skriven.. svårt att fastna.
Och solen har fått skina lite på mitt bleka ansikte. Det kan väl bara vara bra.

Jag vill börja träna!
Kände mig jättepeppad och skulle precis packa träningsväskan när jag kom på att det går ju inte imorgon.. ska ju dejta glamourväninnan..
Vilket är JÄTTEKUL!
Men när ska jag träna????

Hursomhelst.
Jag känner mig oinspirerad och lite låg för tillfället. Är trött på mig själv.
Det är tråkigt.
Jag får väl lita till min manodeppiga natur och hoppas att det vänder snart.

Ska det vara så himla svårt???
Jag verkar kunna hantera stress ganska bra.... till en viss gräns..
Jag håller en snygg fasad åt nästan alla håll.. men sen är det som att jag måste spåra ur lite åtminstone någonstans och den som får stå ut med det på jobbet är förstås che.
Hemma är det ungarna, men dom är inte alls lika hårt drabbade.
Det är väl så med dom man är bekväm och trygg med.. dom får ta skiten helt enkelt.
Tycker inte alls om den här sidan hos mig själv och ska verkligen försöka ändra på det.
Igår satt mina axlar uppe vid öronen. Inte bra.

Buffy hemma hos ebs var mysigt och trevligt. Vi åt indiskt. Gudomligt gott!
Jag tror att det sista avsnittet var det där med buktalardockan.
Det är lite, lite jobbigt att ta sig igenom första säsongen med en kräsen människa som ebs.
Första säsongen är ingen bra säsong att börja med eftersom intrycket man får är att det är en smålustig highscool-serie med extremt dåligt gjorda vampyrer och demoner som inte är ett dugg läskiga.
Tack och lov är första säsongen den kortaste.
Och när man väl är buffy-biten så är det bara kul att gå tillbaka och se dom första avsnitten.

Idag kanske vi ska åka till Långholmen till farbror P:s båt och träffa släkten på pappas sida.
Det beror på vädret.
Och imorgon måste jag planera maten i veckan.
Det har blivit lite slarvigt de senaste dagarna.. känner att jag måste variera det hela mer för att inte tröttna.. jag har bara inte haft tid att researcha så mycket.
Och med slarvigt menar jag att jag har ätit för lite.. slängt ihop lite grönsaker, zuccinipasta och avokado till lunch och sen inte orkat fixa någon riktig middag.
Inte bra. Påverkar säkert mitt stressbeteende eftersom jag inte får i mig allt jag behöver.

Annars är den kommande veckan ganska social med mina mått mätt.
På måndag ska jag dejta glamourväninnan och på onsdag blir det tapas med bilregistret.
Och så måste jag ta tag i träningsbiten.
Jag vill verkligen träna!
Det visade sig att det nya träningscentret här i Hässelby där man kan träna från 05.00 på morgonen är ett såkallat nyckelöppet gym.. det innebär att man får en nyckelbricka och att det inte finns någon personal på plats förutom vissa bestämda tider.. och absolut inte kl 05.00.
Det gör mig lite osäker på om jag vill gå dit på okristliga tider.. med tanke på alla anabola strålisar som hopar sig här ute hos oss.. måste kolla lite först och se om det är några andra normala människor som kommer att finnas där.. eller om dom har något bevakningssystem som känns tryggt.
Hässelby är inte att leka med.

Nu är jag hungrig!