down the mountain

Stor dag idag.
Sonen blir fri.
13 år i skolan + dagis och det har varit både upp och ner.
Sonen har kämpat.
VI har kämpat.
Vissa lärare har slitit sitt hår. Och skägg.
ALLA har varit överens om att sonen är en himla trevlig person.
Fast han har avbildat nedsurfad internetporr (kompis pappa) med kritor i 6-årsverksamheten, klottrat ner skoltoaletten och fått sona för det (tillsammans med diverse löst pack till polare), blivit jagad av anabol hantverkare efter att ha moonat inför honom tillsammans med den ohängde vapendragaren J, oroat 6-årsfröknarna genom att hala upp både skruvmejsel, hammare, morakniv och lite andra potentiella mordvapen ur ryggan.., skolkat pga kärlek, blivit radioaktiv i Tjernobyl, druckit vodka och trashat hotellrum i Ukraina.
Medmera.

Men vi har pluggat och pluggat.
Han är inte ointelligent den där sonen.. det har bara varit så mycket annat.. samtidigt.
Nu får han äntligen känna sig fri och oägd.
Ta sina egna bra och dåliga beslut eller inte ta dom alls.
Ta sina egna bra och dåliga konsekvenser.
Det kommer att passa honom utmärkt.. han har liksom jobbat på den här frigörelsen sedan dag 1.
Lite kompletterande skola är det kvar och självklart får han bo kvar hemma och bli betald för under den tiden.
Sen tror jag inte att jag kommer att behöva bekymra mig om att slänga ut honom.. han kommer att ordna den biten själv.
Det är jag övertygad om.

Och nu är batteriet slut.

Gårdagen blev kaos precis som jag kände på mig.
Inte för att det var någon sjuk.. men för att det var så extremt mycket att fixa..
Och så lite neurotiska känslor under ytan för att spetsa till det lite.
Che kom tillbaka efter fem dagars ledighet.. nyrakad (han hade ett ganska förvuxet gubbskägg förut) och med någon slags nonchalant snorungeattityd.
xxx
Och che skärpte till sig med attityden efter att jag sa åt honom tackålov.
Det går inte att jobba med en snorunge.
Och sen blev vi inspekterade och självklart hittade dom bara en massa fel.. och då blev chefen sur vilket fick mig på dåligt humör...

Dagen räddades av att sonen kom och hämtade mig och så gick vi och käkade middag tillsammans på mysig thairestaurang.. Mamado (?)..
Det var verkligen den enda trevliga stunden på dagen men den kompenserade lätt upp allt annat.

Idag kan det bli kaos igen.
Jag känner det inte lika starkt.. men det räcker med att någon är sjuk så kraschar allt och jag måste gå ut och då hinner jag inte göra något.
Och dessutom har che sovmorgon.

=(

Positivt: Imorgon har jag sovmorgon!!!!!

Jag vet, jag vet.. det är ingen ordning på mitt skrivande här just nu.. och det beror på att jag bara hinner inte, är mycket mycket stressad.
Det är studenten och det är prylar som ska åkas och hämtas i Kårsta och det är nya storkunder och kriser på jobbet och värmebölja och sommarsemestrar och så himla mycket som ska arrangeras både här och där..
Och ovanpå allt så har Doris-katten börjat springa ute och nu måste man hålla reda på henne också.. vi missade tydligen det igårkväll vilket slog mig i morse så jag hasade ut till porten och där satt en skitsur katt.. om blickar hade kunnat döda så hade jag troligtvis inte levt nu..
Och då delar vi ändå kollektivt och grannsämjeligt på kattinsläpparansvaret i vår port så för det mesta funkar det bra..

Allt detta gör i alla fall att jag inte orkar och hinner så mycket sammantaget.
Den här veckan ska jag bara jobba idag och imorgon.
Det borde ju vara bra.. men det bara ökar stressen konstigt nog.
Och det är dåligt med nya älsklingsdamen. Mycket dåligt. Kommer troligtvis inte hem.. kanske inte klarar sig överhuvudtaget.

Osammanhängande är vad det blir!
Vaknade mitt i natten och mådde illa som bara den.
Fick lite panik och började fundera på allt som jag skulle vara tvungen att lämna över till che ifall jag inte skulle kunna jobba.. somnade av ren utmattning och vaknade tackålov utan illamående.

Idag tror jag att det kommer att bli en kaosdag på jobbet.
Och jag inberäknar inte våra fjompiga relationsproblem när jag tänker så.
Det kommer att bli K-A-O-S!!!! Believe you me.
X antal sjuka... xx antal grejer som kommer att hänga i luften.... nya kunder på väg hem.. STORA kunder.. som vi inte riktigt vet något om... stadsdelen på besök för inspektion.. missnöjda människor på alla nivåer p.g.a. att det inte går att få tag på oss på telefon... hembesök kl 09.00.. tiden kommer inte att räcka till och det kommer att saknas personal och vi kommer inte att hinna..
Tror jag ska smsa och förvarna che.
Sist jag gjorde det hade jag hur rätt som helst.
En del kan spå väder.. jag kan spå jobbkaos. Its a gift.

SNART är det semester.
Det kan innebära

a. att det blir total stiltje här

eller

b. att jag kommer att skriva som bara den!

Man vet aldrig.
Man får se.

Förresten!
OBS!
Det är mitt fel.. jag är värdelöst dålig på sånt här festfixande!!!!
Men ALLA som har den minsta lilla relation (helst åt det positiva hållet) med mig och min familj är superdupervarmt välkomna på sonens studentmottagning nu på fredag den 10/6!!!!!!!
Kl 13 springer dom små liven ut.. så jag tänker att från ca kl 15.00 blir det något slags drop-in hemma hos pappa D på Blekingegatan och sen är det liksom öppet hus all night long!
Smsa mig för detaljer på 073-838 06 73.
Vill man ge sonen något så tänker vi  tema Paris!!!!
Hoppas kunna skicka iväg honom dit så småningom så bidrag till det eller typ en baguette går precis lika bra!
Eller bara att man kommer.. för det tycker han själv är allra roligast!
OBS! IGEN! Detta gäller ALLA! Inbjudan skickas endast ut på detta sätt, via djungeltelegraf och telepati!

Jag och dottern jobbar asset av oss så länge vi orkar inatt.
Det ska städas och grejas och jag fick liksom inget gjort förra veckan eftersom det var så mycket annat som tog all energi.
Var här både torsdag och fredag men höll på att bli tokig av allt surr och alla telefoner och alla som bara "..har du tid..?" eller "... stör jag?..".
Jag fick absolut ingenting gjort... kände att jag höll på att smälta ihop i huvudet..
Nu har jag sovit och sovit och suttit i solen och bara degat och förhoppningsvis får vi vara ifred inatt.
Vinyl 107 på högsta volym och the spirit är än så länge på topp!!!
Big Brother-final kl 21.. det ska vi inte missa, då blir det rast!
Heja Peter! säger vi för vi tycker såklart lika för det gör vi alltid.

Det blev sent och det blev taxi hem igår och det blev lite försovning och uppvakning med begynnande huvudvärk idag.
Skulle så gärna vilja stanna hemma och jobba på måndag istället.. men tyvärr har jag vissa saker som jag måste göra idag som inte går att ändra på..
Bara att släpa sig iväg.
Och sen ska jag hem till ebs som har flyttat och blivit söderböna så det är väl lika bra.. ska spana in hennes nya lägenhet på Östgötagatan.. men det får ju inte bli så sent för imorgon måste jag också jobba och då är det obligatoriskt och beordrat av chefen eftersom någon måste vara på kontoret och alla andra är klämlediga.
Och det är inget orättvist med det för nästa vecka är det jag som är ledig på torsdag och fredag för då ska ju sonen ta studenten!
Nu sitter jag här och har tagit treo och hoppas att huvudet ska skärpa till sig.
Dom senaste två dagarna har varit extremt psykiskt, och igår även fysiskt (släpa skrivbord... har stora blåmärken på armarna...) energisugande. Jag är helt sliten.
Dottern ska med och jobba idag och hon är inte så pigg heller.. men hon ska hjälpa mig och det skadar ju inte med lite extra londonpengar för henne.

Senaste projektet:
che och jag håller på och skriver en låt om vårt jobb..
Det har nämligen visat sig att che både kan sjunga och spela gitarr och t.o.m. sätta ihop lite ackord.. till skillnad från mig som är hans musikaliska motpol.. tänk John&Yoko! Rent musikaliskt alltså.
Vi har inte kommit så långt ännu och det är inte så ofta vi har tid.. men texten handlar om en person som är som oss.. som jobbar på kontoret på vårt jobb.. och som är på väg till jobbet och känner sig ganska nöjd med livet och positiv inför dagen... "solen skiner och just idag mår jag bra tänker jag"... sen kommer personen till kontoret och då kommer K med kaffe och "kaffet är så hett, allting är så rätt... nu kan ingenting gå snett..."...
Men sen!!!
"...lyssnar av telefonen!...." ....*argt ackord följt av tystnad* och sen en telefonsvararröst som säger:
"DU HAR FYRA NYA RÖSTMEDDELANDEN"
Och sen blir det en annan melodi och tempo och vi har inte kommit så långt med det men texten ska innehålla saker som:
"det är kris"
"vi måste, vi måste, vi måste"
"signera, dokumentera, delegera"
"det saknas en matlåda... vad ska jag göra?"
"hur jag få rast"
"jag måste ha min lunch också"
"få det att funka!"
"LUCKA, KROCK, LUCKA, KROCK..."
"det är larm"
"nyckeln hänger inte i skåpet"
"skoskydden är slut"
"NY KUND! START NU!"
"FIXA, FIXA, FIXA!!!"

....

Och sen på slutet ska vi liksom knyta ihop säcken och sätta punkt för dagen och personen ska gå hem från jobbet men är ändå ganska nöjd och ser fram emot en ny dag imorgon.
Början är mycket bra!
Hoppas jag kan redovisa resultatet på något sätt här.
Nu har jag inte tid med det här längre.

Det STORA samtalet gick sådär.
Jag tycker nog att jag skötte mig bra. Ska fråga che sen när han kommer (han ska komma hit till kontoret efter fotbollsträningen eftersom vi inte hann bli färdiga med vårt jobb idag).
Men jag vet inte. Det känns inte så hoppfullt.
Jag drog i alla fall mina egna upplevelser av att vara "utanför".. t.ex. då för några månader sen när LSM och chefen liksom gaddade ihop sig och glömde bort att inkludera mig i sina planer och sen blev sura när jag inte var med på noterna..
Det är inget jag går och grubblar på utan jag löste det som jag alltid gör.. jag bestämde mig för att köra mitt race och göra mitt jobb så bra jag kan så jag kan stå för vad jag gör.. MEN jag ville ändå få med även den vinklingen på samtalet som motvikt och för att visa att jag också har känt och kan känna så.
Den perioden har ju också bidragit till att jag och che svetsats samman mer.. vilket nu verkar vara ett stort problem för LMS.
Krångligt.
Man skulle helt klart ha valt ett mansdominerat yrke.. det hade nog varit mindre känslomässigt komplicerat.
Iallafall.
LMS har nu blivit en martyr. Ett offer.
Vi släpper inte in henne.
Exempel: Jag och che sitter i ett rum med stängd dörr = LMS är utesluten och får inte vara med.. hon är som en vampyr och måste bli inbjuden annars kan hon inte öppna dörren och gå in.
Detta har inte varit ett problem förut. Stängda dörrar är till för att öppnas på vår arbetsplats.. man stänger dom enbart för att ljudnivån är hög och man vill höra vad man tänker och säger.
Jag sa till henne att jag är mycket ledsen för att hon känner som hon gör men att jag inte tänker ta på mig skulden för det.
Att hon och chefen bidragit till att jag känt mig utanför kommenterade hon inte ens.. det är henne det handlar om nu och hennes sanning som är den sanna.
Typ så tror jag att det snurrar i huvudet på henne.
Jag sa också att det inte är så konstigt att jag och che funnit varandra eftersom det alltid är vi som är här.
Min fasta punkt och klippa på jobbet är ju che. Han är den jag kan räkna med och den som ställer upp när vi inte hinner någonting och måste jobba hela natten.
Det är ett stressigt och ansvarsfullt jobb och man pallar inte själv.
Klart man uppskattar den som alltid finns där.

Jag säger bara det.

Och dessutom har vi burit 2 st obeskrivligt otympliga 60-kg:s skrivbord idag.

Och jag föraktar mig själv för att jag inte själv tagit itu med en personal som inte riktigt fungerar och nu idag så bröt hon ihop och storgrät på ett möte och sa att chefen hade sagt att hon var typ värdelös och nu skulle hon sluta för hon kände sig kränkt och orättvist behandlad.
Och jag känner att jag hade kunnat påverka detta om jag bara hade tagit snacket med henne.. men jag gjorde inte det för det kändes jobbigt och jag har ju aldrig tid och då är det lätt att skjuta upp sånt som känns jobbigt.

Och nu är kl 19.10 och jag ska planera fredag och tisdag och fixa tusen detaljer så den här helgen inte blir samma katastrof som den förra.

Jag är lite less på allting för tillfället.
Vill bara sitta ute på en bänk i solen.
Idag ska vi åka ut till mamma och på söndag och måndag blir det storstädning och röj av pappas hus inför försäljning.
Har tagit ledigt tisdag och onsdag för att vila upp mig.
Så man kan nästan säga att jag har påsklov.. men det känns inte så lovigt eftersom vi ska åka kors och tvärs en massa.

Annars är allt samma samma.
På jobbet har jag och che blivit lite kyrkliga.
Vi har ju kyrkan runt hörnet och där kan man sitta och meditera.. både inuti och utanför.. när man tar sin lunchpromenad.
Vi kompenserar genom att diskutera oanständiga saker.. typ rysliga saker som man känner nån ("känner nån"?) som har sett på in-tär-nett och sånt..

Che har också fått för sig att han ska hitta den perfekte mannen till mig.
Vi kallar projektet "Carlos från Barcelona".
Carlos är så perfekt så jag har redan tröttnat på honom men che bli lite lycklig i blicken varje gång vi kommer in på ämnet.

Ches och mina dagar tillsammans är hursomhelst snart över och förbi.. enligt senaste direktiven ska han ut på fältet och det kommer att ske från och med nästnästa vecka för då är både jag och LMS på plats vilket vi inte varit på ett tag.
Det kommer såklart att bli tråkigt men också att höja effektiviteten.
Och den är viktig. Effektiviteten. Det får vi höra varje dag.
Tråkigt som sagt.

Nu ska jag dra på mig min blommiga påskklänning som jag köpte för 40 kr på loppis häromdan.
Och kanske äta ett cadburycreme egg till frukost.
Glad Påsk!
(och här skulle jag gärna lägga in en bild på ett cadbury creme egg.. men eftersom jag inte kan högerklicka så kan jag inte spara en bild och då blir det inget. synd.)

Inte tänkte jag på att det kunde uppstå svartsjuka i leden!

Guldlock:
Du är ju inadopterad på livstid och eftersom vår familj funkar lite som hotel california så är det ju principen att you can check in any time you want but you can never leave som gäller.. oavsett hur mycket eller lite man ses eller hörs.
Klart du ska få träffa svärsonen che (vilket du redan har gjort) om tillfället uppenbarar sig och om han inte visar sig vara en simpel bedragare och tjuv som helt enkelt jobbar på att fasa ut mig ur mitt eget liv.. vilket det lite känns som när han bondar med både dottern och sonen och deras pappa och pappans kompisar.
Om han blir polis så är det ju nästan som om cirkeln sluts. Då kanske vi kan dricka riktigt cop-kaffe med honom!!!
Och känna på batongen!
Kanske köra ett trumsolo och sen leka doktor!
Man hör ju hur det låter men du vet ju att jag är bokstavlig.
Dottern och jag ska vara borta 6 dagar inklusive resdagar. I London alltså.
Hör av dig när du kommer hit.. förhoppningsvis är jag piggare då än sist så vi kan ses!

Långafarbrorn:
Du ska då alltid dramatisera!
Vi får väl hitta ett namn på vår relation vi också!!
Vad vill du vara för mig?

Mitt liv är starkt begränsat.
Mina arenor utgörs för tillfället av hemmet, jobbet, gymet och Stockholms kollektivtrafik.
En och annan mataffär.
Positivt är ju att gymet har tillkommit. Det har alltså hänt något!
Och tanken med det är ju att ny energi ska alstras som ska leda till att fler arenor får utrymme i min tillvaro.
Och eftersom arenorna är begränsade så är ju personerna i mitt liv det också.
Det är mina ungar och det är mina arbetskamrater och det är mina trogna medresenärer på tunnelbanan samt snälla tanten på annexet.
Och det jag vill komma fram till här är att det därför inte blir så stor variation på det jag skriver här.
Det blir mycket che helt enkelt.
Men kanske inte så länge till..
Che ska bli polis för det har jag bestämt och han är faktiskt inne på det.. vi har printat ut allt som finns från polishogskolan.se och det verkar lovande.
Mina bästa kollegor avancerar!
Dom går vidare och blir doktorer, fastighetsmäklare och poliser.
Det är bara jag som är konstant.
Ska kanske börja kalla che för svärsonen här istället eftersom vi har tagit det steget i vår relation.
Han nästlar sig in mer och mer och var t.o.m. med och firade ungarnas pappas 40-årsdag förra veckan. Det var inte jag.
Vi funderar på att döpa familjeföretaget till......DUNDEZMA.... eller LEDUNDER....!!!..?..

Fick totala overklighetskänslor idag när jag i närapå tre TRE timmar satt och kedjedrack kaffe på hembesök med kulsprutepratande dam som pratade utan stopp.
Ett tag såg jag liksom oss båda utifrån och jag kunde inte förstå hur det hela någonsin skulle få ett slut.
Det kändes som om jag skulle kunnat sitta där tills någon av oss trillade av stolen av ren utmattning och svält.
Troligen jag.
I en timme avrundade jag och sen stapplade jag tillbaks till kontoret fullständigt utsugen på alla mina krafter.
Och det var inte ens en kund vi har utan en möjligen potentiell sådan.
Det är ett tufft jobb och det är jag som gör det. Jo.

Nu sitter jag här på kontoret och fördriver tiden.
Ska gå och träna men gymet är upptaget fram till kl 18.30.
Vill inte. Orkar inte.
Men jag SKA gå dit och byta om och sen får jag väl stå där och gäspa och vägra träna om det ska vara på det viset.

Är glad för min blommiga klänning i alla fall.
Jag är en enkel och ytlig människa.
Fast che.. eller svärsonen som jag numera kallar honom och han kallar mig svärmor.. tyckte att det var lite too much.
Och det skulle faktiskt kännas lite mer spännande med en klänning med små handgranater på.. eller grävmaskiner.
Om någon kan tipsa om något sånt så blir jag glad!

(och svärmor och svärson kallar vi oss för någon slags relation måste vi ju ha.. jag är inte mamma till hans flickvän vad jag vet..)

• om någon behöver en webadress så är www.bogg.se alldeles ledig verkar det som.. jag bara vet det.
• bara för att man är en människa sprungen ur naturen som har naturliga behov så betyder det väl inte att man vill sitta i en hög med skit och skita.. bara för att man klär sig i konstgjorda material betyder det inte alltid att man förnekar sig själv och är falsk det kanske bara betyder att man är påhittig och kreativ och inte har någon älgstudsare och inte känner för att skjuta en björn.. eller klippa fåret, karda ullen, spinna ullen, samla växter, torka växter, växtfärga garnet, väva garnet och sy en särk!!!!!!! ... ville bara påpeka det.
• bara för att man har sovit mycket bra så betyder det inte att man är utsövd.. tyvärr vill jag bara säga...
• dotternsföredettapojkvän.. han med x.. ligger på sjukhus med dropp =(.... Bra att han är omhändertagen tänker jag.. hoppas han har egen kudde och kan sova gott.. Krya på dig och kram!!!! om du läser det här som jag vet att du gjorde emellanåt en gång i tiden. Här får du en låt som kanske kan göra susen:

• har mot min vilja dragits in i Big Brother och kan inte låta bli att fundera lite på om dom låste dörren på jobbet och vi var tvungna att bo där allihopa tillsammans... hemska tanke.. HEMSKA tanke!
• nämnde jag? att vi ÅKER TILL LONDON på midsommarafton!!! och bor på hotell!!! Enstjärnigt är väl bättre än femstjärnigt? Vet inte ens om vårt hotell har någon stjärna.. men det ligger centralt (Paddington), har tv och kylskåp och en dörr att låsa. Samt frukost.
• nu ska jag dra på mig min blommiga klänning och åka till jobbet!
• ännu en dag känner jag lust att leva
• det var ett citat från en sång med Carola som dagligen poppat upp i mitt huvud dom senaste typ 27 åren.
• här är den.. for your pleasure:

Dålig sak:

Har slitit av höger pekfingernagel ända nere i KÖTTET!!!!!
Den är bara halvt avsliten så den sitter fortfarande halvt kvar. Går inte att klippa av, går inte att bita av, går inte att försiktigt, försiktigt riva av p.g.a. en smärta värre än den värsta förlossningssmärtan.
Nu måste jag kapsla in min lilla fingertopp i plåster i VECKOR innan jag ens vågar försöka igen.

Bra sak:

Jag och dottern ska åka till London!!!
WOHOOOOO!!!!!
På midsommarafton åker vi.
Och vi ska vara där i 4 dagar + resdagar.
Och vi ska bo på hotell och inget jäkla hostel. Det är skillnad.
Och vi prickar alltså in både midsommarafton och min födelsedag.
Och jag frågade sonen om han ville följa med men det ville han inte vilket är synd för oss men tur för doriskatten.

Kan någon HEJDA mig!
Köpte TVÅ klänningar idag igen. Med blommor på.
Enda trösten är att snart får jag 150 kr rabatt på indiska för då har jag fått 10 stämplar.
Då kan jag köpa ännu mera blommiga saker.
Och jag som inte ska konsumera mera.
Av både globala och privatekonomiska skäl.
Den ena klänningen är jag fortfarande väldigt, väldigt tveksam till.
Färgskalan var typ gravad lax med kokt skinka. Men modellen var förtjusande. Ska invänta dotterns hårda dom.
Den andra klänningen var bara rakt av väldigt söt. Kommer att användas imorgon. Utan tvekan.

Blommor är helt enkelt som knark.
Här är vårt kök just nu. Knyckte dotterns bild.

Drömde att jag skulle hjälpa Gordon Ramsey med hans lansering i Sverige.
Jag har ingen relation alls till Gordon Ramsey vad jag vet. Vad mitt undermedvetna pysslar med har jag dålig koll på.
Gordon hade installerat sig i en charmig 60-tals-lägenhet i Mörby, Danderyd, där jag by the way råkade växa upp.
För att åka hem till Gordon var man tvungen att gå genom den läskiga källaren (barndomsskräckminnen).
Jag tyckte att Gordon kunde bjuda mig på middag som tack för besväret men chefen (som också verkar befinna sig i mitt undermedvetna) tyckte att det räckte om han sponsrade vår fest.
Sen kom jag på ett nytt koncept.
"Plocka ihop din egen köttsoppa!".
Man tar en vass pinne och så plockar man ihop det man vill att soppan ska innehålla.. typ potatis, kött, rotselleri osv.
Sno inte den idén tack!
Måste prata med che. Det kanske blir vår grej.

Tredje natten.
Men idag är jag trött redan från början.
Egentligen inte TRÖTTtrött. Mer bara trött på själva grejen.
Ingen inspiration att tala om.
Tränade idag i alla fall och det kändes bra.
Min högsta materiella önskan just nu är en iphone.
Om jag hade en iphone så skulle mitt liv definitivt vara perfekt.
Då skulle jag kunna ha spotify i den och lyssna på musik dagarna i ända.
Och så skulle jag kunna lyssna på ljudböcker och då skulle det inte vara så SJUKT tråkigt att trampa på den där crosstrainern.
Från och med nästa vecka kommer jag att lägga i en till växel när det gäller träningen.
Den där muskeln jag upptäckte häromnatten har gett mig hopp om att även min kropp kan bygga muskulatur.
Jag tvivlade lite på det förut.

Fick en veta en mycket bra sak angående jobbet idag.
The comeback of bästachefen!
Bästachefen ska vara vår chefs chef.
Mycket bra nyhet!

Sen fick jag veta att en viss person har fyraFYRA pungkulor.
OJ vad manligt tänkte jag.
Men sen visade det sig att två av dom har aldrig trillat ner och därför är två av dom... alltså dom som hänger utanför.. fake.. och då blir det ju genast väldigt omanligt.
Berättar man såna här grejer lite hursomhelst på sin arbetsplats så får man finna sig i att det bloggas om det.

Något annat har jag inte fått veta idag.

37 genomförandeplaner so (fucking) far.
Låter inte så mycket när man tänker på att det är 52 kvar.
Men det är mycket. Jag lovar.
LMS hann inte så många på sin vecka och jag planerar att sitta TVÅ nätter till.
Fatta!!!
Och då har jag ändå lyckats göra några riktigt tunga och komplicerade.
Jag är bra DUKTIG.

Nu är jag så trött så jag inte känner mig sömnig längre.
Dvs jag är sjukt trött.
Beyond trött liksom.
Kunde inte svara på ett sms från che.. knapparna var plötsligt för små på mobilen. Lite skakig.

Har packat ihop och inväntar bara hans ankomst så han kan få bli lite avundsjuk när jag får åka hem och sova.
Är nästan lite avundsjuk på mig själv.

Wohoooooo!!!!!!!!!!!!!!!!!
Tändstickor under ögonlocken, isbitar i armhålorna och lite ansiktsklappningar!!!
WOHOOOOOOO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Absolut inga problem.

Måste bara ta en paus.
Både dottern och jag lider ju av ordfobi.. dvs vi kan bara inte säga vissa ord... som t.ex. könsord och även the b-word... number 2..
Vi är lite ordpryda helt enkelt.
Eller egentligen inte pryda. Mer bara så att det är en fysisk omöjlighet för oss att ta vissa ord i våra fina och oförstörda prinsessan-på-ärten-munnar.
Dottern är värst.
Hon kan inte svära och sen kan hon inte säga ordet svacka t.ex. utan att rysa lite av obehag.
Och det finns ingen rationell förklaring till det.
Nåväl.
För att kompensera detta handikapp roar vi oss istället med att peta in det eminenta ordet FUCKING i allt vad vi kan komma på.
Inte bland folk förstås utan bara i vår ensamma tvåsamhet.
Vi tycker att det är SJUKT kul.
(sjukt är också ett roligt ord.. särskilt efter att jag läste en liten sur insändare i metro om att folk missbrukar det ordet.. sjukt betyder i min värld att något är skruvat.. det kan vara både positivt och negativt. bara lite beyond normal liksom)
Anyhoo.
Ordet fucking kan sätta sprätt på det mesta.
Jag säger bara: herreFUCKINGgud.. eller norrFUCKINGmalms stadsdelsförvaltning.. (det känns lite förbjudet men det är väl inte som att man bryter mot någon lag eller så????? hoppas inte!!!!!)
Fucking går att stoppa in i ALLT. Jag lovar.
GarFUCKINGdin, bliFUCKINGtz (denna fyndighet utbrast vi på Imperial War Museum i London och det hade vi kul åt hela veckan som vi var där. i London alltså.), apoFUCKINGtek... and it goes on and on and oFUCKINGn..
Sånt roar vi oss med.
Kände bara för att bikta mig lite.
FörFUCKINGlåt.

Jo. Jag är mycket trött nu.

Uppiggningslåt:

Upptäckte just precis en muskel på armen som jag inte lagt märke till förut.
In-te-res-ting.
Kanske har den något med det att göra att jag har släpat mig iväg till styrketräningslokalen tre (T-R-E)gånger i veckan.
Kanske.
Väldigt upplyftande isåfall.
Väldigt inspirerande.
Jag är jätteexalterad.. är bara för trött för att skriva utropstecken.

Annars kanske det beror på att jag skrivit 22 genomförandeplaner.
Det betyder att jag skrivit min autograf 44 gånger inklusive 44 namnförtydliganden.
Bara 67 kvar.. men natten är lååååååååååång!!!!!!!

Nu piggar vi upp oss med lite schwängig musik igen!!!!!

Nu gick kvällspatrullen hem så nu kan jag shejka loss hur mycket jag vill!
Tänk om jag skulle få en knäpp och switcha grupprummen och alla kontor!
Så alla går fel imorgon.
Men just det. 89 genomförandeplaner var det.

Hej och hå.
Nu sitter jag på jobbet och ska skriva genomförandeplaner så det visslar om det hela natten.
Har varit och tränat idag!!!
Trots ett enormt stort motstånd från mig själv.
Jag ville vända hela tiden när jag var på väg dit.
Sa då till mig själv att åtminstone gå dit och byta om... så kunde jag ju sitta där och glo sen om jag ville..
Jag glodde en del.. men sen tyckte jag att det var lika bra att träna när jag ändå var där..
Köpte påskpresent till mig själv på indiska.
En himla söt duk och ett fint grönt fat. Och mangoté.
För det tyckte jag att jag var värd.

Lite nattlig jobbinspiration:
(den här ska sonen och dottern framföra på min 50-årsdag eller tidigare valfri födelsedag och sen ska dom skicka iväg mig långt bort till något soligt ställe och gärna följa med själva.. det har jag beställt!)