down the mountain

Idag ska jag tamejtusan komma i tid till jobbet.
Jag håller på och finslipar mina morgonrutiner för att kunna uppnå maximal sömn i kombination med kommaitidtilljobbet... har ännu inte lyckats.
Jag har insett att någon träning, yoga eller spikmatta kommer det inte att bli på morgonen... någonsin.... jag är inte vid mina sinnens fulla bruk och det skulle inte vara ett dugg hälsosamt.. vem vet vad som kan hända då med en knepig yogaposition och en spikmatta!!!?
Alltså är det ingen idé att slösa bort tid eller energi på morgonen på annat än att sova så länge som möjligt.
Vilket inte är så länge.
Kl 05.30 måste jag gå upp ABSOLUT senast.
Och då är det på håret.
Bokstavligen på håret eftersom det är hårtvätten som ställer till det lite.
Det verkar som att mitt hår har kommit i puberteten igen för nu måste jag plötsligt tvätta det varje dag om jag vill undvika stripighet.
Bekymmer.
Idag vaknade jag av mig själv halvfem och tyckte det var lika bra att gå upp när jag ändå var på rätt plats i sömncykeln.
Drömde en massa skit som vanligt.
Bl.a. hade jag plötsligt stora kaninframtänder när jag kollade i spegeln.
Tyckte såklart att det var lite märkligt och petade lite på dom och då visade det sig att dom var alldeles lösa.
Jag tryckte desperat upp dom i tandköttet och kunde sen knappt prata med folk, för att inte tala om skratta, och tänkte att jag måste ju vara borta från jobbet i minst ett år om dom ska kunna fixa titaninplantat.
Grät ut hos schlagerbögen på jobbet (som för övrigt var jättetaskig i drömmen natten innan och inte lät mig smaka på hans skorpa!), typ den sista jag skulle gråta ut hos i vaket tillstånd och han var väldigt mycket INTE sig själv och tröstade och klappade på mig.

Nu funderar jag på vad man egentligen ska ha för kläder idag.... vädret är inte vad det ser ut att vara..
Det ser grått och regnigt ut och sen visar det sig att det är tropisk hetta.
Frågan är hur länge man ska lita på att det är så och att inte den verkliga svenska sommaren har kommit tillbaka med sin frånvaro av värme då solen går i moln...
Man vet varken ut eller in.

Och förresten.
På lördag åker jag och sonen ut i skärgården.
Jag har semester på måndag och tisdag så det blir fyra dagar... bättre än inget.
Jag vet att detta börjar likna pojken och vargen och tillåmed jag själv har svårt att tro på mig själv när jag säger att vi ska åka... men åker vi inte nu så är det en tusenlapp i sjön.
Så nu åker vi hur vädret än är.

punkt och slut