hem igen
Klockan ar just nu 05.55 och det ar var sista morgon har i huset.
Kl 07.15 kommer mr & mrs B (dom nygifta) och plockar upp oss.. vi ska aka med farjan kl 09.00 till Vancouver.
Mr & mrs B ska visa runt oss dar och sen blir det hotell sista natten for mycket, mycket tidigt imorgon bitti maste vi infinna oss pa flygplatsen for incheckning och sakerhetskontroll och sen ar det hemresa.... och kanske far vi antligen sova lite..
Hela den har resan har varit fantastisk.. men vi ar sjukt trotta.
Vi har inte fatt sova ut en enda dag, det har varit spackat schema och jag tror att den har vanligheten (friendlyness) har bidragit till utmattningen.. vi svenskar ar vana vid vara sma micropauser i den sociala interaktionen, da vi kan sitta dar pa tunnelbanan och vara introverta..
Dessutom har jag och dottern drabbats av nagot elande i vara magar.. dom ar inte att lita pa och vi ar beroende av toaletter i var omedelbara narhet och kan inte ata normalt (vilket inte gor sa mycket for vi ar trotta pa konstig kanadensisk mat med gravy pa allting (brunsas)).
Det kommer att bli jobbigt att komma hem och stalla om sig tidsmassigt igen, men just nu kan jag inte tanka langre an till den langa och harliga somnen jag kommer att fa pa flygresan over Atlanten.
Igar foljde vi med morbrorn och pinglan P och hamtade deras hund som varit inackorderad hos deras uppfodare under brollopet.
En chokladbrun labrador. Ett ar. Ljuvlig.
Annu ljuvligare var att pa kenneln fanns en hel dros (8-9 st) 6-veckors chokladbruna valpar.
Och en hast vid namn Cam som dottern blev kar i.
Inte ofta man far klappa en hastmule.
Sen foljde vi med Pinglan P till VV Boutique... dvs Value Village.. Myrorna * tusen..
Pinglan ar avancerat fullblodsproffs pa att shoppa second hand och hon hade sparat pengar for att vi skulle fa plocka pa oss sa mycket vi ville som hon sen betalade.
Vi vacklade omkring dar med vara oberakneliga magar och lyckades faktiskt gora en hel del fynd.
Pinglan P ar the coolest chic pa den har sidan av jordklotet!
Nu maste jag plocka ihop det sista och se till att ungarna kommer upp..
By the way.
Sa laskigt att jag inte har vagat namna det tidigare..
Men en av dom spindlar som finns har ar svarta ankan!!!
Och det ar inte ens den giftigaste!
Hu!
those canadians
Har sitter jag alldeles ensam i det lyxiga huset.
Bara jag och kinerserna i kallaren.
Ungarna stannade kvar pa brollopsfesten men jag kande att jag hade gjort mitt efter att ha twistat loss med 85-arige charmknutten John (grandpa') till Twist and shout.
Brollopet... som jag namnt tidigare sa ar jag inte sa fortjust i brollop.. men det har brollopet var nog det vackraste och finaste..
Vigseln agde rum uppe pa en utsiktsplats.
Stilla Havet i bakgrunden sa langt man kunde se och perfekt vader och det sotaste brudparet.
Och det var precis som pa film.
Det var ushers och bridesmaids och en best man och pappan som gav bort sin dotter och dom pratade engelska.. bara det..
Sen var det the ceremony som agde rum pa Universitetsklubben.. mycket vackert det ocksa med mycket vackra tal, varav brudgummens var det vackraste...
Och sa alla dessa trevliga kanadensare!
Dom ar sjukt overtrevliga i det har landet utan att vara ironiska.
Nar man kommer in i en affar sa halsar expediten och fragar "How is your day today?".. och man tittar sig omkring och undrar vem dom pratar med.. och sen undrar man om man traffat dom forut men glomt bort det...
Alla bara ler. Tok-ler.
Nastan lite creepy for en cynisk svensk som jag.
Men det ar ren godhet. Genuin trevlighet.
Inte nog med det.
Varannan kanadensare vi har kommit i samsprak med alskar dessutom djur och har tagit hand om nagon stackars misshandlad omplacerad hund.
Man skulle kunna tro att dom ar religiosa.. men det ar dom inte.. tvartom skont okyrkliga och oamerikanska.
Det kanns som om man ar med i Truman Show... som om det ar nagonstans ar fake..
Men det ar det inte.
Och overallt ar det blommor och brottsligheten ar lojligt lag (det vet vi eftersom min kusin E ar tillsammans med en blivande polis)... och som svensk har man hog status.. man ses som intressant, lite exotisk och konstig.. men mest intressant..
Och halva stan alskar gravlax.. for min morbror ar den enda svensken pa hela Vancouver Island, men han jobbar hart pa att sprida svensk matkultur.
Det ar en konstig men spannande upplevelse att vara har.
Ungarna alskar det.. sonen ar helt fralst och vill nu forsoka omvanda Sverige.. gora det lite mer kanadensiskt.
Imorgon ska vi ga pa Museum of British Columbia... en av de fa saker jag minns sedan jag var har forra gangen nar jag var 12 ar.
Sen ar det presentoppning med brudparet hemma hos brudens mamma.
Och pa mandag ska vi shoppa loss i secondhand-affarer med morbrors pingla P och sen forhoppningsvis sammanstrala med kusinerna en sista gang for pa tisdag maste vi aka tillbaks till Vancouver och sova pa hotellet infor hemresan tidigt pa onsdag morgon.
P.S.
Angaende kineserna i kallaren.
Killen vi lanar huset av.. som ar ute till havs nagonstans utanfor Alaska och fiskar lax med rika turister.. har hyrt ut kallaren till nagon kinesisk mormor som tydligen har manga barnbarn... eller nat..
Man ser dom aldrig.. men om natterna kan man hora bade svordomar och skottlossning dar nerifran.
Vi hoppas att det innebar att dom spelar tv-spel.
lugnande rapport
Vi ar framme.
Allt gick bra.
Immigrationsmanniskorna i Chicago couldn't care less.
Vi bara: " .. men hello! Are you sure? Ser ni inte sonens bruna ogon och mystiska namn i passet... precis den typiska rekryteringsaldern for al quaida... ok.. slipp da!".
Typ sa.
Nu ar vi hemma hos blivande brudparet, kusin P och hans J, och ska ata middag.
Vi bor i ett lyxhus.
Vi tror att vi kanske ar med i en amerikansk tv-serie. Kanske O.C.
Jatte, jattelyxigt. Ska beskriva det mer en annan gang.
I kallaren bor det en massa kineser.
Vi har bott pa hotell i Vancouver och atit amerikansk junkfood without limitation.
Det ingick meals i var bokning och vi utnyttjade det sa mycket vi kunde.
Buttercream pancakes, eggs benedict, waffles, omelettes, hash browns och sandwiches.
Till detta strawberry syrup, maple syrup, caramel syrup och blueberry syrup.
Vi madde illa men jag alskar det!!!
Nu maste jag ga och vara social.
Imorgon ar det rehersal-dinner.
Tjoho! A canadian wedding is very american indeed!
An en gang:
Allt ar bra med oss!
Bara bra.
Allt gick bra.
Immigrationsmanniskorna i Chicago couldn't care less.
Vi bara: " .. men hello! Are you sure? Ser ni inte sonens bruna ogon och mystiska namn i passet... precis den typiska rekryteringsaldern for al quaida... ok.. slipp da!".
Typ sa.
Nu ar vi hemma hos blivande brudparet, kusin P och hans J, och ska ata middag.
Vi bor i ett lyxhus.
Vi tror att vi kanske ar med i en amerikansk tv-serie. Kanske O.C.
Jatte, jattelyxigt. Ska beskriva det mer en annan gang.
I kallaren bor det en massa kineser.
Vi har bott pa hotell i Vancouver och atit amerikansk junkfood without limitation.
Det ingick meals i var bokning och vi utnyttjade det sa mycket vi kunde.
Buttercream pancakes, eggs benedict, waffles, omelettes, hash browns och sandwiches.
Till detta strawberry syrup, maple syrup, caramel syrup och blueberry syrup.
Vi madde illa men jag alskar det!!!
Nu maste jag ga och vara social.
Imorgon ar det rehersal-dinner.
Tjoho! A canadian wedding is very american indeed!
An en gang:
Allt ar bra med oss!
Bara bra.
let the adventure begin!
Är såklart bombens (hoppsan! kanske ska försöka undvika såna uttryck det närmsta dygnet!) trött och sådär lagom entusiastisk.. men egentligen är allting bara bra...
förutom.. 4 kåvepenintabletter senare har den rostiga kniven blivit till en kittlande fjäder...
hostvarning?
Ska jag behöva åka interkontinentalt med en gammal rethosta som ressällskap???
Orka!!!
Jag har sådär en 50 + 30 ml cocillana som jag tänker ta med mig ifallatt.
Man får ju bara ta med sig 50 ml vätska.
Det är i alla fall 5 slurkar.. och en brukar räcka rätt långt..
Förutom den gamla rethostan har jag också en gammal ost i bagaget.
Det är morbrorn som beställt en västerbotten.
Klart han ska ha ett kilo västerbotten.. bara nu inte folket i Chicago också kommit på värdet av en sån... då lär den ju bli beslagtagen som det knark den är..
(westerbottom- en svettig klump som luktar fot.. känt som det nya cracket)
Annars känns det bra med packningen.
Lagom liksom.
Sonen har ansträngt sig lite för att se proper ut under resan (och inte så "nyrekryterad till al quaidaträningsläger-aktig".)
Han ser ut som om han kommer från vilket snobbigt pojkinternat som helst.
Direkt från Ondskan.
Att man är trött nu är väl egentligen bara bra..!!?
Sova på planet låter som en strålande idé.
Det blir nog bra det här.
förutom.. 4 kåvepenintabletter senare har den rostiga kniven blivit till en kittlande fjäder...
hostvarning?
Ska jag behöva åka interkontinentalt med en gammal rethosta som ressällskap???
Orka!!!
Jag har sådär en 50 + 30 ml cocillana som jag tänker ta med mig ifallatt.
Man får ju bara ta med sig 50 ml vätska.
Det är i alla fall 5 slurkar.. och en brukar räcka rätt långt..
Förutom den gamla rethostan har jag också en gammal ost i bagaget.
Det är morbrorn som beställt en västerbotten.
Klart han ska ha ett kilo västerbotten.. bara nu inte folket i Chicago också kommit på värdet av en sån... då lär den ju bli beslagtagen som det knark den är..
(westerbottom- en svettig klump som luktar fot.. känt som det nya cracket)
Annars känns det bra med packningen.
Lagom liksom.
Sonen har ansträngt sig lite för att se proper ut under resan (och inte så "nyrekryterad till al quaidaträningsläger-aktig".)
Han ser ut som om han kommer från vilket snobbigt pojkinternat som helst.
Direkt från Ondskan.
Att man är trött nu är väl egentligen bara bra..!!?
Sova på planet låter som en strålande idé.
Det blir nog bra det här.
Älska Cityakuten!!!
Om precis ett dygn är det snart dags att landa i Chicago!
Förhoppningsvis.
Spännande!!!
Man måste ju bara älska cityakuten!
Hängde på låset och fick nummerlapp 10.
Fick prata med sköterskan efter en kvart.
Efter ytterligare 5 minuter fick jag träffa doktorn.
1 minut senare var jag på väg till apoteket för att hämta kåvepeninet!
Inget svalgprov!
Solklar halsfluss! Sällan har jag fått ett så positivt besked!
Det går ju att behandla. Bättre än virus som bara måste genomlevas.
350 kr kostar det på den där akuten.. men kommer man dit vid rätt tidpunkt är det absolut värt det!
Slippa ringa som en galning till vårdcentralen kl 08.00.
Slippa vänta på att dom ska ringa upp.
Slippa pricka in någon omöjlig tid som dom hostar upp.
Slippa att ändå få sitta och vänta minst en halvtimme i väntrummet.
Slippa gå till apoteket en trappa ner bara för att upptäcka att doktorn misslyckats med den elektroniska överföringen av e-receptet.
Slippa gå upp och ....
Ja, ni förstår.
Jag börjar tycka som che.
Tid är verkligen så mycket viktigare än pengar.. i alla fall när man har ont om den.
Nu ska jag gå och köpa en västerbottenost till morbrorn och sen är det raka spåret hem till tvättstugan och packandet.
Det var konstigt igår kväll när dottern och jag låg och tittade på Grey's.
Doris var ute och Frasse var borta.
Man hade kunnat ställa ut öppna pizzakartonger över hela lägenheten om man hade velat... ingen hade hetsat upp sig över det..
Men mest var det ändå tomt.
Dotternsföredettapojkvän berättade idag att Frasse fortfarande inte hade hämtat sig efter chocken när han gick till jobbet imorse.
Och hela kvällen igår hade Frasse glidit omkring i ultrarapid.. som om han trodde att han blev osynlig då.
Han hade t.o.m. glidhoppat ner från sängen i slow motion.
Lilla söta Frasse.. ute i stora vida världen.. (=en 2:a på Lilla Essingen).
Frans på nya äventyr
Nu har Frasse-katten lämnat byggnaden.
Har bara hänt vid enstaka veterinärbesök och vid några genanta halkningar på balkongräcket.
Frissefrasse har åkt på semester.
Han ska bo på lyxhotell och få se nya vyer.
Han kommer att ha det SÅ bra!!!
Han verkade inte tro mig när jag sa det till honom.
Jag var tvungen att trycka in honom i transportburen tre gånger eftersom han inuti den förvandlades till något slåttermaskinaktigt och bröt sig ut innan vi hann få kläm på låsanordningen.
Egen filt har han med sig. Hjärtat.
Det inkontinenta kattskrället ska alltså tillbringa en dryg vecka hos dotternsföredettapojkvän.
Det känns bra.. för dotternsföredettapojkvän gillar verkligen våran Frasse. På riktigt.
Och vi slipper komma hem till en nerpissad lägenhet = positivt!
Doriskatten kommer att övervakas av indianen och sonens vapendragare.
Men hon kan ju sköta sig.. som den gamla tant hon är..
Henne behöver man inte bekymra sig så mycket om..
Hälla upp mat och vatten.. släppa in och ut.. dra bort en fästing här och en fästing där (hu!)..
Som vilken gammal tant som helst.
Har bara hänt vid enstaka veterinärbesök och vid några genanta halkningar på balkongräcket.
Frissefrasse har åkt på semester.
Han ska bo på lyxhotell och få se nya vyer.
Han kommer att ha det SÅ bra!!!
Han verkade inte tro mig när jag sa det till honom.
Jag var tvungen att trycka in honom i transportburen tre gånger eftersom han inuti den förvandlades till något slåttermaskinaktigt och bröt sig ut innan vi hann få kläm på låsanordningen.
Egen filt har han med sig. Hjärtat.
Det inkontinenta kattskrället ska alltså tillbringa en dryg vecka hos dotternsföredettapojkvän.
Det känns bra.. för dotternsföredettapojkvän gillar verkligen våran Frasse. På riktigt.
Och vi slipper komma hem till en nerpissad lägenhet = positivt!
Doriskatten kommer att övervakas av indianen och sonens vapendragare.
Men hon kan ju sköta sig.. som den gamla tant hon är..
Henne behöver man inte bekymra sig så mycket om..
Hälla upp mat och vatten.. släppa in och ut.. dra bort en fästing här och en fästing där (hu!)..
Som vilken gammal tant som helst.
Dra mig baklänges!
Tro det eller ej men jag hittade mitt resebevis från Folksam!!!!
man vill bara gråta av lättnad
Nu kan vi bli hur sjuka vi vill därborta och allt vi behöver betala är 1500 kr. Max.
Vilket är betydligt mindre än vad det skulle bli utan resebevis.
Spelar ingen roll om det handlar om halsfluss eller hjärttransplantation.
Man gråter av lättnad!
man vill bara gråta av lättnad
Nu kan vi bli hur sjuka vi vill därborta och allt vi behöver betala är 1500 kr. Max.
Vilket är betydligt mindre än vad det skulle bli utan resebevis.
Spelar ingen roll om det handlar om halsfluss eller hjärttransplantation.
Man gråter av lättnad!
rostiga kniven
Den sitter tyvärr kvar... har blivit lite rostigare nu..
Jag tänkte gå till Cityakuten igår efter jobbet.. men väntetiden var flera timmar och jag stod inte ut.
Ringde och frågade Che om lov.. och nu ska jag åka dit kl 08.00 när dom öppnar istället.
Fundering:
Hembesök hos hjärntumör + halsinfektion.
Mindre lyckad kombination... ?
Måste försöka få chefen eller little miss sunshine att gå istället.
Jag tänkte gå till Cityakuten igår efter jobbet.. men väntetiden var flera timmar och jag stod inte ut.
Ringde och frågade Che om lov.. och nu ska jag åka dit kl 08.00 när dom öppnar istället.
Fundering:
Hembesök hos hjärntumör + halsinfektion.
Mindre lyckad kombination... ?
Måste försöka få chefen eller little miss sunshine att gå istället.
bröllopspresenter
Äntligen, äntligen!
Presenterna är införskaffade och jag ser en framtid.
(den sträcker sig ända till inresekontrollen i Chicago)
Det blev ett sånt där käckt fat från kosta boda med ett hjärta på.
Jag vet... jag veeeeeeet!... dom blev uttjatade redan på 90-talet.. men det vet ju inte dom i Canada.
Svensk design/ kärlek/ lagom dyr bröllopspresent.
Men jag är ju inte den som kan låta bli att komplettera med lite grejer runtomkring.
Så jag kompletterade med:
en väggalmanacka för 2011 med "the royal wedding" (det svenska arvet!)
bästa skivan med Kent.. b-sidor.. (den svenska kulturen)
Salem al Fakirs senaste skiva (kulturen.. den svenska)
samt
en kylskåpsmagnet med Vickan och Daniel (arvet igen)
Nu ångrar jag som tusan att jag inte kommit igång tidigare och beställt billiga svenska skivor och filmer (med engelsk text) på cdon.com.
Herregud.
Dom här stackars människorna (mina kusiner) befinner sig på andra sidan jordklotet..
Och dom vet INGENTING om oss härborta.
Deras pappa är svensk, men det har han glömt bort någonstans på vägen.. han har i alla fall missat att föra det vidare.
Allt han vill att vi tar med oss är kräftburar och västerbottenost.
Jag är i alla fall nöjd med presenten.
Det blir stylish svensk design i kombination med lite rojalistisk kitsch.
Presenterna är införskaffade och jag ser en framtid.
(den sträcker sig ända till inresekontrollen i Chicago)
Det blev ett sånt där käckt fat från kosta boda med ett hjärta på.
Jag vet... jag veeeeeeet!... dom blev uttjatade redan på 90-talet.. men det vet ju inte dom i Canada.
Svensk design/ kärlek/ lagom dyr bröllopspresent.
Men jag är ju inte den som kan låta bli att komplettera med lite grejer runtomkring.
Så jag kompletterade med:
en väggalmanacka för 2011 med "the royal wedding" (det svenska arvet!)
bästa skivan med Kent.. b-sidor.. (den svenska kulturen)
Salem al Fakirs senaste skiva (kulturen.. den svenska)
samt
en kylskåpsmagnet med Vickan och Daniel (arvet igen)
Nu ångrar jag som tusan att jag inte kommit igång tidigare och beställt billiga svenska skivor och filmer (med engelsk text) på cdon.com.
Herregud.
Dom här stackars människorna (mina kusiner) befinner sig på andra sidan jordklotet..
Och dom vet INGENTING om oss härborta.
Deras pappa är svensk, men det har han glömt bort någonstans på vägen.. han har i alla fall missat att föra det vidare.
Allt han vill att vi tar med oss är kräftburar och västerbottenost.
Jag är i alla fall nöjd med presenten.
Det blir stylish svensk design i kombination med lite rojalistisk kitsch.
knorr
Pratade med långafarbrorn igår.
(Det var kul, han mår bra. Tror han ska bli lycklig av att sälja försäkringar. Jag säger bara....HA! Ambulanssjukvårdare är vad han ska bli, han har bara inte kommit på det själv än. Långa farbröder behövs i akutsjukvården!)
Han tyckte hursomhelst att det var kul att jag hade gjort comeback med bloggen.
Den är så cynisk som han sa... vilket tydligen var bra..
men hallå!
han har ju nollkoll på mig!
Jag som är en sån in i märgen positiv människa!!!
Det bara inte låter så.
Det blir inte samma komiska knorr om man är positiv.
Det blir mer av en frikyrklig knorr.
Hur kul är det???
(ganska kul faktiskt när jag tänker efter.. fast på ett heeeelt annat sätt..)
(Det var kul, han mår bra. Tror han ska bli lycklig av att sälja försäkringar. Jag säger bara....HA! Ambulanssjukvårdare är vad han ska bli, han har bara inte kommit på det själv än. Långa farbröder behövs i akutsjukvården!)
Han tyckte hursomhelst att det var kul att jag hade gjort comeback med bloggen.
Den är så cynisk som han sa... vilket tydligen var bra..
men hallå!
han har ju nollkoll på mig!
Jag som är en sån in i märgen positiv människa!!!
Det bara inte låter så.
Det blir inte samma komiska knorr om man är positiv.
Det blir mer av en frikyrklig knorr.
Hur kul är det???
(ganska kul faktiskt när jag tänker efter.. fast på ett heeeelt annat sätt..)
döden, döden, döden
Har fortfarande ont i halsen.. men det har inte blivit värre..
En distinkt smärta på ena sidan.. försvinner nästan helt med värktabletter, men finns där hela tiden och kommer tillbaks med full styrka efter några timmar.
Inte outhärdligt.
Jag har haft värre knivar i halsen. Rostigare.
Om jag inte skulle ut och resa så skulle jag inte ens fundera på att gå till doktorn. Inte än.
Jag avvaktar till imorgon.
Sista chansen.
Om det inte blir värre så tror jag det är virus och kommer att gå över av sig själv.
Känner mig inte sjuk för övrigt.
Förutom komatröttheten.
Jag har fortfarande inte packat. Bara i huvudet.
Men känner ingen panik över det. Ska tvätta imorgon så kanske bäst att vänta tills dess.
Men jag har skurat köket! (nödvändigt!)
Och tittat på Eclipse! (fånig!)
Och somnat till Sagan om konungens återkomst! (braaaa!)
Idag ska jag försöka komma loss från jobbet tidigare och ge mig ut och inhandla bröllopspresent, hårspännen (miljontals), strumpbyxor, läppstift m.m.
(lycka till med att gå tidigare!!!)
Sen måste jag fixa med räkningar, skura badrum och fixa med tvätten inför morgondagen.ZXYZXZXXY8ZXYX6ZX3YYZZZZZXXXXXXXXXX33#######%%%%%%%%%&&XZXZXXX#¤#¤#%&X#/&X¤/(#X&&#%¤¤X#&&#%&#CCCCCCCZXZXZXXXXXXXXXXX#¤%&#¤¤#%&¤#&#/&&&&&&¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤%%%%
men allt det här är egentligen oväsentligt
igår ringde mamma och grät
dom hade precis ringt från djursjukhuset och meddelat att Alice-hunden skulle dö
dom kunde inte göra något
mamma hann inte ens åka dit så hon kunde vara med
Alice blev inlagd i fredags efter att hon kräkts hela dan
en knäpp hund som åt allt hon hittade, t.ex. 7 oskalade avokados (fast det var en annan gång)
Alice, Alice, Alice...
Ingen sommarhund för mig, inte en syster på samma sätt... men hon var min mammas bebis..
Särskilt nu.
Så nu kommer mamma att ha två urnor i skåpet därhemma.
Man blir förvånad över hur mycket aska det är och hur tung den är.
Alldeles nyss rasslade klorna från två gladsnälla hunddamer över golven.
Och mamma hade nästan lite väl fullt upp med alla hundbestyren.
Nu... två tysta urnor i ett skåp.
Jag ordinerade genast en ny hund.
Det kan låta okänsligt.. men jag tror det är enda sättet att stå ut.
Min lilla mamma måste ha någon att ta hand om... annars kanske hon blir knäpp och börjar leka med dockor på allvar..
Hon måste också ha en anledning att gå ut varje dag.
Hon måste också ha någon att prata med därhemma.
Åh, mamma!
förbannade dödens år!!!!!
En distinkt smärta på ena sidan.. försvinner nästan helt med värktabletter, men finns där hela tiden och kommer tillbaks med full styrka efter några timmar.
Inte outhärdligt.
Jag har haft värre knivar i halsen. Rostigare.
Om jag inte skulle ut och resa så skulle jag inte ens fundera på att gå till doktorn. Inte än.
Jag avvaktar till imorgon.
Sista chansen.
Om det inte blir värre så tror jag det är virus och kommer att gå över av sig själv.
Känner mig inte sjuk för övrigt.
Förutom komatröttheten.
Jag har fortfarande inte packat. Bara i huvudet.
Men känner ingen panik över det. Ska tvätta imorgon så kanske bäst att vänta tills dess.
Men jag har skurat köket! (nödvändigt!)
Och tittat på Eclipse! (fånig!)
Och somnat till Sagan om konungens återkomst! (braaaa!)
Idag ska jag försöka komma loss från jobbet tidigare och ge mig ut och inhandla bröllopspresent, hårspännen (miljontals), strumpbyxor, läppstift m.m.
(lycka till med att gå tidigare!!!)
Sen måste jag fixa med räkningar, skura badrum och fixa med tvätten inför morgondagen.ZXYZXZXXY8ZXYX6ZX3YYZZZZZXXXXXXXXXX33#######%%%%%%%%%&&XZXZXXX#¤#¤#%&X#/&X¤/(#X&&#%¤¤X#&&#%&#CCCCCCCZXZXZXXXXXXXXXXX#¤%&#¤¤#%&¤#&#/&&&&&&¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤%%%%
men allt det här är egentligen oväsentligt
igår ringde mamma och grät
dom hade precis ringt från djursjukhuset och meddelat att Alice-hunden skulle dö
dom kunde inte göra något
mamma hann inte ens åka dit så hon kunde vara med
Alice blev inlagd i fredags efter att hon kräkts hela dan
en knäpp hund som åt allt hon hittade, t.ex. 7 oskalade avokados (fast det var en annan gång)
Alice, Alice, Alice...
Ingen sommarhund för mig, inte en syster på samma sätt... men hon var min mammas bebis..
Särskilt nu.
Så nu kommer mamma att ha två urnor i skåpet därhemma.
Man blir förvånad över hur mycket aska det är och hur tung den är.
Alldeles nyss rasslade klorna från två gladsnälla hunddamer över golven.
Och mamma hade nästan lite väl fullt upp med alla hundbestyren.
Nu... två tysta urnor i ett skåp.
Jag ordinerade genast en ny hund.
Det kan låta okänsligt.. men jag tror det är enda sättet att stå ut.
Min lilla mamma måste ha någon att ta hand om... annars kanske hon blir knäpp och börjar leka med dockor på allvar..
Hon måste också ha en anledning att gå ut varje dag.
Hon måste också ha någon att prata med därhemma.
Åh, mamma!
förbannade dödens år!!!!!
(en liten, liten parentes)
(den där parallella världen (har svårt att släppa den).. den kanske finns hemma hos little miss sunshine!!!!
Tänk när man öppnar hennes lägenhetsdörr.. och så bara väller det ut nappar, hårspännen, strumpor och pennor! Vore inte det lite,lite sjukt? Men kanske ändå inte sjukare än att ha 11 svanar i sin lägenhet. Eller 146 yorkshireterriers.
hmm.. spanska inkvisitionen kanske är något på spåret trots allt..)
Tänk när man öppnar hennes lägenhetsdörr.. och så bara väller det ut nappar, hårspännen, strumpor och pennor! Vore inte det lite,lite sjukt? Men kanske ändå inte sjukare än att ha 11 svanar i sin lägenhet. Eller 146 yorkshireterriers.
hmm.. spanska inkvisitionen kanske är något på spåret trots allt..)
men herregud!
Har jag precis skrivit 10 blogginlägg på en dag!!!????
11 om man räknar det här.
Man kanske kan säga att jag är lite ojämn.. i största allmänhet..
Man kanske också kan säga att jag lägger min energi och tid på fel saker.
11 om man räknar det här.
Man kanske kan säga att jag är lite ojämn.. i största allmänhet..
Man kanske också kan säga att jag lägger min energi och tid på fel saker.
p.s.
I den där parallella världen.. tillsammans med alla nappar, hårspännen och udda strumpor...
där kanske också alla pennor på kontoret har hamnat!!!!!!!
Kanske har jag äntligen löst mysteriet.
Ska ventilera teorin med chefen!
(eller så kanske det är little miss sunshine som är penn-kleptoman)
där kanske också alla pennor på kontoret har hamnat!!!!!!!
Kanske har jag äntligen löst mysteriet.
Ska ventilera teorin med chefen!
(eller så kanske det är little miss sunshine som är penn-kleptoman)
Dotter kom hem...
... för jag längtar efter dig...
Kom innan sommarn är slut lilla dotter..
Åskan har gått
Och om kvällen blir det mörkt
Stjärnorna syns nu på himlen igen..
Jag är ett vrak.
Halsen gör för stunden inte ont p.g.a. värktabletter.
Det är resfebern som gått in i ett kritiskt skede.
Får se om jag överlever krisen.
Rent mentalt.
Nu kom i alla fall sonen hem och godkände mina bröllopskläder.
Jag tror han var ärlig.
Han sa att han inte skulle skämmas.
Får väl lita på det.
Dottern är i Göteborg och hälsar på den där nya pojkvännen.
Och kanske är det lika bra.
Så kan jag go mental bäst jag vill.
Kom innan sommarn är slut lilla dotter..
Åskan har gått
Och om kvällen blir det mörkt
Stjärnorna syns nu på himlen igen..
Jag är ett vrak.
Halsen gör för stunden inte ont p.g.a. värktabletter.
Det är resfebern som gått in i ett kritiskt skede.
Får se om jag överlever krisen.
Rent mentalt.
Nu kom i alla fall sonen hem och godkände mina bröllopskläder.
Jag tror han var ärlig.
Han sa att han inte skulle skämmas.
Får väl lita på det.
Dottern är i Göteborg och hälsar på den där nya pojkvännen.
Och kanske är det lika bra.
Så kan jag go mental bäst jag vill.
there´s a place
Det finns en plats.
Kanske i en parallell värld.
På den platsen flödar ymnighetshornen.
Dom flödar över av gamla nappar och hårspännen.
Kanske en och annan udda strumpa.
På den platsen finns däremot inga bebisar eller frisyrer.
Det är universums sätt att skoja lite med oss.
Så vi blir vansinniga.
Universum skulle ju kunna fixa så att napparna och bebisarna fanns i samma värld.. liksom hårspännena och frisyrerna..
Men det skulle ju inte vara lika kul för universum.
(för alla som har haft ett nappberoende barn vet ju att det ständigt är nappkris och detsamma gäller för hårspännen.. man köper och man köper.. dom försvinner.. och dyker aldrig upp igen..)
Kanske i en parallell värld.
På den platsen flödar ymnighetshornen.
Dom flödar över av gamla nappar och hårspännen.
Kanske en och annan udda strumpa.
På den platsen finns däremot inga bebisar eller frisyrer.
Det är universums sätt att skoja lite med oss.
Så vi blir vansinniga.
Universum skulle ju kunna fixa så att napparna och bebisarna fanns i samma värld.. liksom hårspännena och frisyrerna..
Men det skulle ju inte vara lika kul för universum.
(för alla som har haft ett nappberoende barn vet ju att det ständigt är nappkris och detsamma gäller för hårspännen.. man köper och man köper.. dom försvinner.. och dyker aldrig upp igen..)
stoppa pressarna
Jag, JAG, kommer troligtvis att ha högklackat, HÖGKLACKAT, på bröllopet!
Har jag nämnt att jag avskyr bröllop.
Det är den värsta ritualen.
Allt ska vara glatt och glättigt och man ska inte överglänsa bruden men man ska banne mig inte ligga långt efter så man drar ner stämningen...
Och nu ångrar jag att jag inte beställde en sån där hudfärgad kroppsstödstrumpa som dom gapade om på tv-shop för några år sen.
Den skulle ha suttit som en smäck nu.
(jag avskyr inte själva poängen med bröllop... den där biten där två människor som älskar varandra ingår ett förbund och lovar att hålla ihop för eviga tider... det är rätt gulligt även om eviga tider ofta inte är så eviga nuförtiden.. det är allt runtomkring som ger mig prestationsångest och är det något jag avskyr så är det prestationsångest..)
Anyhoo.
Jag tror jag har kommit fram till vad jag ska ha på mig. Tusen kors i taket.
Tror det blir en långklänning.
Kortärmad.
Den är grå.
Jag vet att det låter lite trist.. men den är vackert grå, med broderat mönster (i grått!) vid dekolltaget (som är anständigt!). Den består av en lite blankare sidenaktig underklänning och ovanpå det en tunnare sak i.. chiffong?
Till detta en mörkt lila sjal, också med broderier.. och även lite pärlor tror jag. Också den i lite olika material såsom siden- och sammetsaktiga fuskmaterial.
Och så svarta pumps i mocka (HÖGKLACKADE) med liksom ett band eller rem uppe vid vristen, lite gammaldags sådär.. som jag själv kan man säga..
Håret (detta helvete) kommer jag troligtvis sätta upp i en hög tofs som jag tuperar och snitsar till så det ser mer ut som något åt knuthållet. Håret längst fram, luggen som inte är en lugg, kommer jag att sätta upp på sidorna med tusentals hårspännen.
Resultatet av det hela blir lite bohemian chic.
Allting är väldigt vintage (dvs hämtat ur djupet av min garderob och troligtvis härstammande från före millennieskiftet.)
Om det är rätt eller inte vet jag inte.. men som exotisk släkting från ett avlägset land kan man ju ta sig vissa konstnärliga friheter.
Resonerar jag.
Statsbesök som sagt.
Önskar jag hade en hovdam.
Har jag nämnt att jag avskyr bröllop.
Det är den värsta ritualen.
Allt ska vara glatt och glättigt och man ska inte överglänsa bruden men man ska banne mig inte ligga långt efter så man drar ner stämningen...
Och nu ångrar jag att jag inte beställde en sån där hudfärgad kroppsstödstrumpa som dom gapade om på tv-shop för några år sen.
Den skulle ha suttit som en smäck nu.
(jag avskyr inte själva poängen med bröllop... den där biten där två människor som älskar varandra ingår ett förbund och lovar att hålla ihop för eviga tider... det är rätt gulligt även om eviga tider ofta inte är så eviga nuförtiden.. det är allt runtomkring som ger mig prestationsångest och är det något jag avskyr så är det prestationsångest..)
Anyhoo.
Jag tror jag har kommit fram till vad jag ska ha på mig. Tusen kors i taket.
Tror det blir en långklänning.
Kortärmad.
Den är grå.
Jag vet att det låter lite trist.. men den är vackert grå, med broderat mönster (i grått!) vid dekolltaget (som är anständigt!). Den består av en lite blankare sidenaktig underklänning och ovanpå det en tunnare sak i.. chiffong?
Till detta en mörkt lila sjal, också med broderier.. och även lite pärlor tror jag. Också den i lite olika material såsom siden- och sammetsaktiga fuskmaterial.
Och så svarta pumps i mocka (HÖGKLACKADE) med liksom ett band eller rem uppe vid vristen, lite gammaldags sådär.. som jag själv kan man säga..
Håret (detta helvete) kommer jag troligtvis sätta upp i en hög tofs som jag tuperar och snitsar till så det ser mer ut som något åt knuthållet. Håret längst fram, luggen som inte är en lugg, kommer jag att sätta upp på sidorna med tusentals hårspännen.
Resultatet av det hela blir lite bohemian chic.
Allting är väldigt vintage (dvs hämtat ur djupet av min garderob och troligtvis härstammande från före millennieskiftet.)
Om det är rätt eller inte vet jag inte.. men som exotisk släkting från ett avlägset land kan man ju ta sig vissa konstnärliga friheter.
Resonerar jag.
Statsbesök som sagt.
Önskar jag hade en hovdam.
Men ärligt!
Vad är det värsta som kan hända?
Att vi inte får åka?
Att vi inte får åka vidare i Chicago??
Att arga människor på flygplatsen i Chicago skäller och skriker på oss men att vi sen ändå får åka vidare???
Och om vi inte får åka vidare.
Vad händer då?
Är det bara att boka om hemresebiljetten och vända?
Eller kommer vi stå där och vara tvungna att köpa nya biljetter???
Som vi inte har pengar till.
Det kanske slutar som för den där fransmannen som spelades av Tom Hanks i den där filmen the Terminal!
Vi kanske fastnar i ett ingenmansland... för alltid..?
Just nu är det en ganska skön tanke.
Att liksom ta ett steg bort från den vanliga tillvaron och helt enkelt inte ha något val och inte kunna påverka situationen själv.
Samma gäller ju Guantanamo när man tänker efter... fast det är inte en lika skön tanke..
Men allvarligt!
Seriously som dom säger i Grey's..
Vad kan egentligen hända?
Kan vi dö?
(jo visserligen gör vi nog det om planet störtar eller kapas av terrorister.. men den biten har jag inte ens börjat noja om.. nu handlar det om ifall vi kan dö av att inte alla namnen står i biljetterna..)
Nej. Troligen inte.
Men dåså.
Sluta noja ditt erbarmeliga nervknippe!!!!!
OCH SÄTT IGÅNG OCH PACKA!!!
Att vi inte får åka?
Att vi inte får åka vidare i Chicago??
Att arga människor på flygplatsen i Chicago skäller och skriker på oss men att vi sen ändå får åka vidare???
Och om vi inte får åka vidare.
Vad händer då?
Är det bara att boka om hemresebiljetten och vända?
Eller kommer vi stå där och vara tvungna att köpa nya biljetter???
Som vi inte har pengar till.
Det kanske slutar som för den där fransmannen som spelades av Tom Hanks i den där filmen the Terminal!
Vi kanske fastnar i ett ingenmansland... för alltid..?
Just nu är det en ganska skön tanke.
Att liksom ta ett steg bort från den vanliga tillvaron och helt enkelt inte ha något val och inte kunna påverka situationen själv.
Samma gäller ju Guantanamo när man tänker efter... fast det är inte en lika skön tanke..
Men allvarligt!
Seriously som dom säger i Grey's..
Vad kan egentligen hända?
Kan vi dö?
(jo visserligen gör vi nog det om planet störtar eller kapas av terrorister.. men den biten har jag inte ens börjat noja om.. nu handlar det om ifall vi kan dö av att inte alla namnen står i biljetterna..)
Nej. Troligen inte.
Men dåså.
Sluta noja ditt erbarmeliga nervknippe!!!!!
OCH SÄTT IGÅNG OCH PACKA!!!
resnoja
Jaha.
Frågan är om vi
a. ens får lämna Arlanda
b. lyckas med mellanlandningen i Chicago
Läste just på sas hemsida och där skriver dom hur extremt viktigt det är att alla, ALLA, namn i passet även står på bokning och biljetter.
Förnamn och mellannamn och efternamn och hela faderullan.
Det gör dom ju inte på våra bokningar.
Resebyråmänniskan har missat alla andranamn och dessutom sonens mellannamn.
Hon mailade dock och var petig med att vi skulle få med alla namnen på ESTA-ansökningarna.
Betyder det att dom inte är så noga med själva biljetten???
Mina NERVER!!!!!!
Frågan är om vi
a. ens får lämna Arlanda
b. lyckas med mellanlandningen i Chicago
Läste just på sas hemsida och där skriver dom hur extremt viktigt det är att alla, ALLA, namn i passet även står på bokning och biljetter.
Förnamn och mellannamn och efternamn och hela faderullan.
Det gör dom ju inte på våra bokningar.
Resebyråmänniskan har missat alla andranamn och dessutom sonens mellannamn.
Hon mailade dock och var petig med att vi skulle få med alla namnen på ESTA-ansökningarna.
Betyder det att dom inte är så noga med själva biljetten???
Mina NERVER!!!!!!
På gränsen till nervsammanbrott
Vaknade med rostig kniv i halsen.
Får avvakta.
Om jag vaknar med det imorgon också måste jag släpa mig till den där förbannade vårdcentralen.
Om jag då har tur så kanske någon stark och bestämd sköterska lyckas ta ett svalgprov på mig.
Min kräkreflex orsakar panik och slagsmål varje gång.
Om jag sen har tur så visar det sig att jag har fått en släng av bakteriell halsfluss.
Vilket går att behandla.
Om det är virus så vet jag inte om jag kan åka till Canada.
Om jag inte kan åka till Canada så är frågan ifall ungarna kan göra det själva.
Klarar dom av det?
Med Chicago och Guantanamo och allt???
Men egentligen.
Som om min förvirrade person skull garantera någonting..
Det blir liksom inte mindre enkelt för att jag är med.
Nu tar jag ut lite väl mycket i förskott.
Jag måste än så länge utgå ifrån att jag ska åka.
Alltså är det packa som gäller idag.
Det låter fruktansvärt otacksamt.. men helvetes, helvetes helvete!!! vad skönt det ska bli när det här är över.
Det är för mycket att ordna och fixa med.. för lite tid.. och jag hinner liksom inte.. orkar inte.. förmår inte..
Jag längtar hem redan innan vi har åkt.
För hem betyder att jag äntligen kan pusta ut.
Jag är inte otacksam.
Bara overloaded.
På gränsen till system failure.
Som sagt vi får se hur det blir med kniven i halsen.
Får avvakta.
Om jag vaknar med det imorgon också måste jag släpa mig till den där förbannade vårdcentralen.
Om jag då har tur så kanske någon stark och bestämd sköterska lyckas ta ett svalgprov på mig.
Min kräkreflex orsakar panik och slagsmål varje gång.
Om jag sen har tur så visar det sig att jag har fått en släng av bakteriell halsfluss.
Vilket går att behandla.
Om det är virus så vet jag inte om jag kan åka till Canada.
Om jag inte kan åka till Canada så är frågan ifall ungarna kan göra det själva.
Klarar dom av det?
Med Chicago och Guantanamo och allt???
Men egentligen.
Som om min förvirrade person skull garantera någonting..
Det blir liksom inte mindre enkelt för att jag är med.
Nu tar jag ut lite väl mycket i förskott.
Jag måste än så länge utgå ifrån att jag ska åka.
Alltså är det packa som gäller idag.
Det låter fruktansvärt otacksamt.. men helvetes, helvetes helvete!!! vad skönt det ska bli när det här är över.
Det är för mycket att ordna och fixa med.. för lite tid.. och jag hinner liksom inte.. orkar inte.. förmår inte..
Jag längtar hem redan innan vi har åkt.
För hem betyder att jag äntligen kan pusta ut.
Jag är inte otacksam.
Bara overloaded.
På gränsen till system failure.
Som sagt vi får se hur det blir med kniven i halsen.
same old, same old..
Gjorde politiskt test på expressen.se.
Mitt hjärta klappar stadigt till vänster men jag tyckte ändå jag svarade alliansvänligt på en hel del frågor.. jag jobbar ju t.ex. på ett privat företag inom vården och vill gärna fortsätta med det..
Resultatet blev:
1. Feministiskt alternativ
2. Vänsterpartiet
3. Miljöpartiet
4. Socialdemokraterna
5. Piratpartiet
all the way down till Moderaterna på sista plats... vilket är aningens skrämmande eftersom det betyder att Sverigedemokraterna slank in före dom..
Jag blir lika trött när jag ser det här resultatet som när jag ser mig själv i spegeln.
Det skulle vara så uppfriskande på nåt sätt om jag lyckades överraska mig själv.. upptäcka något nytt..
Jag är trött på mig.
Jag verkar ha fastnat.
Och jag vet fortfarande inte hur jag ska rösta.. eller ens om..
Det känns som om det inte spelar någon roll på vad man röstar.
Samma visa, samma tugg.
Jag önskar att det fanns någon Obama-personlighet som kunde ta oss svenskar med storm.
Som kunde väcka upp oss från den här såsiga dvalan och ge oss inspiration.
Och hopp. Om att det går att ändra på saker och ting.
Vi behöver en karismatisk ledare.
En normal och vettig karismatisk ledare som inte är frireligiös eller rasistisk.
Då kanske vi skulle bli lite mer engagerade och då kanske det skulle hända något.
En karismatisk ledare är inte nog... det är effekten av den karismatiska ledaren på oss.. befolkningen i det här apatiska landet... som kan göra skillnad..
tror jag
Mitt hjärta klappar stadigt till vänster men jag tyckte ändå jag svarade alliansvänligt på en hel del frågor.. jag jobbar ju t.ex. på ett privat företag inom vården och vill gärna fortsätta med det..
Resultatet blev:
1. Feministiskt alternativ
2. Vänsterpartiet
3. Miljöpartiet
4. Socialdemokraterna
5. Piratpartiet
all the way down till Moderaterna på sista plats... vilket är aningens skrämmande eftersom det betyder att Sverigedemokraterna slank in före dom..
Jag blir lika trött när jag ser det här resultatet som när jag ser mig själv i spegeln.
Det skulle vara så uppfriskande på nåt sätt om jag lyckades överraska mig själv.. upptäcka något nytt..
Jag är trött på mig.
Jag verkar ha fastnat.
Och jag vet fortfarande inte hur jag ska rösta.. eller ens om..
Det känns som om det inte spelar någon roll på vad man röstar.
Samma visa, samma tugg.
Jag önskar att det fanns någon Obama-personlighet som kunde ta oss svenskar med storm.
Som kunde väcka upp oss från den här såsiga dvalan och ge oss inspiration.
Och hopp. Om att det går att ändra på saker och ting.
Vi behöver en karismatisk ledare.
En normal och vettig karismatisk ledare som inte är frireligiös eller rasistisk.
Då kanske vi skulle bli lite mer engagerade och då kanske det skulle hända något.
En karismatisk ledare är inte nog... det är effekten av den karismatiska ledaren på oss.. befolkningen i det här apatiska landet... som kan göra skillnad..
tror jag
Och dramat på jobbet då?
jo
Det fortsätter.
Spanska inkvisitionen har nu anklagat little miss sunshine för att ha stulit en rosa överstrykningspenna.
Sparkad personal hotar med att dra dit facket på oanmälda besök.
Annan sparkad personal planerar att snacka runt hos våra kunder. Antagligen inte om hur bra vi är.
Men annars.. ganska lugnt faktiskt.
Che och jag hade hjärtklappning hela fredagen eftersom vi hade så mycket att göra.
Vi hann nästan allt.
För vi är duktiga och sjukt effektiva när det brinner i knutarna.
Nästa vecka jobbar jag bara måndag och tisdag.
Sen är det semester i 1,5 vecka.. men det känns inte som semester... det känns som en enda stor stressbomb.. värre än jobbet..
Vet inte vad jag ska ha med mig, vet inte vad jag ska ha på mig på bröllopet, har ingen bröllopspresent, har inte växlat några pengar, fattar knappt hur många dagar vi kommer att vara där och här hemma är det katastrof.
Måste hinna tvätta, måste hinna städa, måste hinna ordna med katterna.
Det ska bli kul att resa.. men det ska bli underbart när det är över..
Det fortsätter.
Spanska inkvisitionen har nu anklagat little miss sunshine för att ha stulit en rosa överstrykningspenna.
Sparkad personal hotar med att dra dit facket på oanmälda besök.
Annan sparkad personal planerar att snacka runt hos våra kunder. Antagligen inte om hur bra vi är.
Men annars.. ganska lugnt faktiskt.
Che och jag hade hjärtklappning hela fredagen eftersom vi hade så mycket att göra.
Vi hann nästan allt.
För vi är duktiga och sjukt effektiva när det brinner i knutarna.
Nästa vecka jobbar jag bara måndag och tisdag.
Sen är det semester i 1,5 vecka.. men det känns inte som semester... det känns som en enda stor stressbomb.. värre än jobbet..
Vet inte vad jag ska ha med mig, vet inte vad jag ska ha på mig på bröllopet, har ingen bröllopspresent, har inte växlat några pengar, fattar knappt hur många dagar vi kommer att vara där och här hemma är det katastrof.
Måste hinna tvätta, måste hinna städa, måste hinna ordna med katterna.
Det ska bli kul att resa.. men det ska bli underbart när det är över..
tema: Grey's Anatomy
Det blir inte alltid som man tänkt sig... men det kan ju sluta bra ändå..
Idag skulle jag och sonen egentligen ha dejtat släkten på Långholmen.. den där släkten som vi inte träffar så ofta...
men, men..
Istället var vi tvungna att uppsöka akuten eftersom sonen har haft bröstsmärtor i över en vecka.
EKG och röntgen har gjorts och blodprover har tagits... men ingenting har sett konstigt ut..
Han har "bara" haft ont, ont, ont. Så ont att han inte har kunnat tänka på något annat.
Så på husläkarens uppmaning begav vi oss till Astrid Lindgrens barnakut och där konstaterade man tämligen omgående att sonen drabbats av tietzes syndrom.
Notera nu det här alla läkarstuderande!!!
Tydligen inte så vanligt.
Uppenbarligen inte eftersom husläkaren, som jag annars uppfattar som kompetent, missade det.
Ofarligt och behandlingsbart... men väldigt smärtsamt.
Och inte alls så lokalt.. vill jag påpeka (för läkarstuderande).
Det var inte förrän doktorn klämde ganska ordentligt som det gick att lokalisera till några punkter.
Annars har det gjort ont i hela bröstet och även strålat mot ryggen.
Behandlingen utgörs av voltaren och alvedon utöver det lugnande beskedet (se länk) och förhoppningen är nu att sonen ska repa sig så han kan stå ut med 17 timmar på ett flygplan (eller två) på onsdag.
Sen åkte jag hem och såg 6 avsnitt av Grey's Anatomy.
Blev väl lite inspirerad.
Idag skulle jag och sonen egentligen ha dejtat släkten på Långholmen.. den där släkten som vi inte träffar så ofta...
men, men..
Istället var vi tvungna att uppsöka akuten eftersom sonen har haft bröstsmärtor i över en vecka.
EKG och röntgen har gjorts och blodprover har tagits... men ingenting har sett konstigt ut..
Han har "bara" haft ont, ont, ont. Så ont att han inte har kunnat tänka på något annat.
Så på husläkarens uppmaning begav vi oss till Astrid Lindgrens barnakut och där konstaterade man tämligen omgående att sonen drabbats av tietzes syndrom.
Notera nu det här alla läkarstuderande!!!
Tydligen inte så vanligt.
Uppenbarligen inte eftersom husläkaren, som jag annars uppfattar som kompetent, missade det.
Ofarligt och behandlingsbart... men väldigt smärtsamt.
Och inte alls så lokalt.. vill jag påpeka (för läkarstuderande).
Det var inte förrän doktorn klämde ganska ordentligt som det gick att lokalisera till några punkter.
Annars har det gjort ont i hela bröstet och även strålat mot ryggen.
Behandlingen utgörs av voltaren och alvedon utöver det lugnande beskedet (se länk) och förhoppningen är nu att sonen ska repa sig så han kan stå ut med 17 timmar på ett flygplan (eller två) på onsdag.
Sen åkte jag hem och såg 6 avsnitt av Grey's Anatomy.
Blev väl lite inspirerad.
drama
Jag tror allvarligt aldrig det varit sån cirkus som det är på jobbet just nu.
Aldrig.
Gråtande chef och gråtande kollegor.
Anklagelser och insinuationer och svarta ögon.
Och ovanpå det en fnissande che.
Själv står jag som ett träd mitt i och förundras.
Galna människor! Everywhere!
Imorgon kanske det smäller på Östermalm.
Little miss sunshine och spanska inkvisitionen är vad man kan kalla a match made in hell.
Det smällde lite idag.. smäller det imorgon också så kan konsekvenserna bli allvarliga.
Herregud.
Jag är skilsmässobarn.
Jag tyar inte.
Kan vi inte alla bara vara sams?????
Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand,
vi är en massa syskon som tycker om varann...
Aldrig.
Gråtande chef och gråtande kollegor.
Anklagelser och insinuationer och svarta ögon.
Och ovanpå det en fnissande che.
Själv står jag som ett träd mitt i och förundras.
Galna människor! Everywhere!
Imorgon kanske det smäller på Östermalm.
Little miss sunshine och spanska inkvisitionen är vad man kan kalla a match made in hell.
Det smällde lite idag.. smäller det imorgon också så kan konsekvenserna bli allvarliga.
Herregud.
Jag är skilsmässobarn.
Jag tyar inte.
Kan vi inte alla bara vara sams?????
Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand,
vi är en massa syskon som tycker om varann...
mina ungar
Och så vill jag bara säga det...
att min son kanske är ohängd och hittar på en massa mindre smarta saker.. och jag kanske inte är direkt störtnöjd med honom varje sekund.. men han är MIN son och jag skulle inte vilja byta bort honom mot någonting och han kanske har lite mycket just nu kring sig och om sig... men han är ändå den BÄSTA sonen!
och dottern är jag så tacksam för så jag vill gråta!
Hon är min dotter och hon är fortfarande väldigt ung men jag vet inte hur jag skulle klara mig utan henne..
Hon planerar att ge sig iväg någonstans senare i år... kanske till Norge och rensa fisk.. eller till Australien och plocka frukt.. och det tycker jag låter helt super duper!
När jag säger att jag inte skulle klara mig utan henne så menar jag inte att jag vill klistra fast henne vid min sida.
Jag menar bara att hon FINNS.
Och finns gör hon ju även om hon är på andra sidan jordklotet.. så jag ska nog klara den biten också..
Jag vill att hon ska hitta sin väg och sin grej var och vad det nu är.
Och man kan ju alltid mötas på tankevägen!! Eller hur dottern!!?
Jag är väldigt tacksam för mina ungar.
Det var bara det jag ville säga.
att min son kanske är ohängd och hittar på en massa mindre smarta saker.. och jag kanske inte är direkt störtnöjd med honom varje sekund.. men han är MIN son och jag skulle inte vilja byta bort honom mot någonting och han kanske har lite mycket just nu kring sig och om sig... men han är ändå den BÄSTA sonen!
och dottern är jag så tacksam för så jag vill gråta!
Hon är min dotter och hon är fortfarande väldigt ung men jag vet inte hur jag skulle klara mig utan henne..
Hon planerar att ge sig iväg någonstans senare i år... kanske till Norge och rensa fisk.. eller till Australien och plocka frukt.. och det tycker jag låter helt super duper!
När jag säger att jag inte skulle klara mig utan henne så menar jag inte att jag vill klistra fast henne vid min sida.
Jag menar bara att hon FINNS.
Och finns gör hon ju även om hon är på andra sidan jordklotet.. så jag ska nog klara den biten också..
Jag vill att hon ska hitta sin väg och sin grej var och vad det nu är.
Och man kan ju alltid mötas på tankevägen!! Eller hur dottern!!?
Jag är väldigt tacksam för mina ungar.
Det var bara det jag ville säga.
appendix
Ett litet tillägg till nedanstående inlägg.
Det kanske inte är så mycket nu egentligen.
Jämförelsevis.
Det kanske mer är jag som inte tål något.
...
Det lät inte så mycket när jag själv läste.
Men överhopad känner jag mig likväl.
Har i alla fall läst böcker!
Lugnt och metodiskt plockar jag en efter en i bokhyllan. Check ,check, check.
Det stillar nerverna lite. Både själva läsandet och att kunna göra mig av med böckerna sen.
Jag kommer tyvärr inte ihåg vad jag har läst.. ingen särskilt märkvärdigt bra.. men det gör att hjärnan får vila lite och det känns bra.
Till resan har jag faktiskt gått och köpt ett gäng nya pockisar. Fast jag egentligen har köpförbud.
Kommer inte ihåg vad dom hette heller.
Korttidsminnet sviktar, jag blir nästan hypokondrisk.
En till sak.
Nu i veckan ska jag försöka gå till Victoriahuset i Bergianska Trädgården och spana in när jättenäckrosorna blommar. Man måste pricka in precis rätt dag och dom blommar bara på kvällen.
Lite magiskt... sånt gillar jag!
Det kanske inte är så mycket nu egentligen.
Jämförelsevis.
Det kanske mer är jag som inte tål något.
...
Det lät inte så mycket när jag själv läste.
Men överhopad känner jag mig likväl.
Har i alla fall läst böcker!
Lugnt och metodiskt plockar jag en efter en i bokhyllan. Check ,check, check.
Det stillar nerverna lite. Både själva läsandet och att kunna göra mig av med böckerna sen.
Jag kommer tyvärr inte ihåg vad jag har läst.. ingen särskilt märkvärdigt bra.. men det gör att hjärnan får vila lite och det känns bra.
Till resan har jag faktiskt gått och köpt ett gäng nya pockisar. Fast jag egentligen har köpförbud.
Kommer inte ihåg vad dom hette heller.
Korttidsminnet sviktar, jag blir nästan hypokondrisk.
En till sak.
Nu i veckan ska jag försöka gå till Victoriahuset i Bergianska Trädgården och spana in när jättenäckrosorna blommar. Man måste pricka in precis rätt dag och dom blommar bara på kvällen.
Lite magiskt... sånt gillar jag!
hopp
Det är väldigt, väldigt VÄLDIGT mycket just nu.
Onsdag nästa vecka.. alltså 25 augusti.. åker vi till Canada.
Det mest nervösa med hela resan är mellanlandningen i Chicago.
Om vi klarar oss igenom den utan att någon av oss hamnar på Guantanamo så ska nog resten också gå bra.
Det är mycket med den där resan nu som stressar till det.
Det är morbrorn och det är mamman som håller på och arrangerar och organiserar och informationen trippelskickas som i en bermudatriangel mellan Hässelby, Värmdö och Victoria, British Columbia B.C. på minst tre olika sätt (mail, vanlig post och telefon... ibland även sms).
Det börjar ta formen av ett statsbesök och jag börjar ta formen av en liten våt trasa.
Naturligtvis bidrar ju jobbet en hel del till stressen.. men jobbstressen i sig är ändå något jag är van och bekant med.. jag kan hantera den.. det är när ytterligare saker, som t.ex. statsbesök o.dyl., tillkommer som det börjar bli svårt att greppa. Och svårt att andas.
Till detta kommer också festliga saker som bouppteckning och osorterade pappor.
Jag säger bara!
Sortera dina grejer innan du dör!
Annars måste någon annan göra det.
Och grejer blir det ju hur som helst.. men det blir ändå lite, lite lättare om dom inte är uppblandade med t.ex. 15 år gammal reklam.
Jag är dock inte ett dugg förvånad.. men andra är det..
Ovanpå detta kan vi nämna en ohängd son på gränsen till myndighetsdagen men med ett ynkligt år kvar i skolan, inkontinenta herrkatter, trasiga dörrhandtag, fönster som inte går att stänga och allt annat som har en tendens att tjorva ihop sig SAMTIDIGT..
Tillkommer att jag är i en bedrövlig form.
Och när jag säger form så menar jag dels den konkreta formen på min lekamen och det hälsomässiga tillstånd denna lekamen befinner sig i.
Inte bra är ordet. Orden.
Inte, inte bra.
Föga förvånande efter en 6 veckors semester i stillhet i kombination med stort sockerintag... åtföljt av tokstressen på jobbet med stort sockerintag.
Det är liksom alla fel.
Och om den som läser det här blir trött på mig så är det inget mot vad jag själv blir..
Jag tror att det här året är mitt kris-år.
Och kris betyder utveckling.
Frågan är bara åt vilket håll utvecklingen kommer att gå.
Om jag ska orka fortsätta, orka bli äldre, orka någonting.. så MÅSTE jag ....
måste!
Men det kommer inte att ske förrän efter Canada.
En sak i taget.
Målet är i alla fall att endast jobba 8 timmar om dagen.
Efter Canada alltså.
Och den saken tror jag faktiskt att jag kommer att lyckas med eftersom little miss sunshine kommer att ha samma arbetsuppgifter som jag.. jag kommer att reagera om hon jobbar för mycket även om jag är blind när det gäller mig själv..
Och då kommer jag att få tid och energi över till annat!!!
så det finns hopp
för övrigt:
Greys Anatomy för hela slanten!
som en snuttefilt
Onsdag nästa vecka.. alltså 25 augusti.. åker vi till Canada.
Det mest nervösa med hela resan är mellanlandningen i Chicago.
Om vi klarar oss igenom den utan att någon av oss hamnar på Guantanamo så ska nog resten också gå bra.
Det är mycket med den där resan nu som stressar till det.
Det är morbrorn och det är mamman som håller på och arrangerar och organiserar och informationen trippelskickas som i en bermudatriangel mellan Hässelby, Värmdö och Victoria, British Columbia B.C. på minst tre olika sätt (mail, vanlig post och telefon... ibland även sms).
Det börjar ta formen av ett statsbesök och jag börjar ta formen av en liten våt trasa.
Naturligtvis bidrar ju jobbet en hel del till stressen.. men jobbstressen i sig är ändå något jag är van och bekant med.. jag kan hantera den.. det är när ytterligare saker, som t.ex. statsbesök o.dyl., tillkommer som det börjar bli svårt att greppa. Och svårt att andas.
Till detta kommer också festliga saker som bouppteckning och osorterade pappor.
Jag säger bara!
Sortera dina grejer innan du dör!
Annars måste någon annan göra det.
Och grejer blir det ju hur som helst.. men det blir ändå lite, lite lättare om dom inte är uppblandade med t.ex. 15 år gammal reklam.
Jag är dock inte ett dugg förvånad.. men andra är det..
Ovanpå detta kan vi nämna en ohängd son på gränsen till myndighetsdagen men med ett ynkligt år kvar i skolan, inkontinenta herrkatter, trasiga dörrhandtag, fönster som inte går att stänga och allt annat som har en tendens att tjorva ihop sig SAMTIDIGT..
Tillkommer att jag är i en bedrövlig form.
Och när jag säger form så menar jag dels den konkreta formen på min lekamen och det hälsomässiga tillstånd denna lekamen befinner sig i.
Inte bra är ordet. Orden.
Inte, inte bra.
Föga förvånande efter en 6 veckors semester i stillhet i kombination med stort sockerintag... åtföljt av tokstressen på jobbet med stort sockerintag.
Det är liksom alla fel.
Och om den som läser det här blir trött på mig så är det inget mot vad jag själv blir..
Jag tror att det här året är mitt kris-år.
Och kris betyder utveckling.
Frågan är bara åt vilket håll utvecklingen kommer att gå.
Om jag ska orka fortsätta, orka bli äldre, orka någonting.. så MÅSTE jag ....
måste!
Men det kommer inte att ske förrän efter Canada.
En sak i taget.
Målet är i alla fall att endast jobba 8 timmar om dagen.
Efter Canada alltså.
Och den saken tror jag faktiskt att jag kommer att lyckas med eftersom little miss sunshine kommer att ha samma arbetsuppgifter som jag.. jag kommer att reagera om hon jobbar för mycket även om jag är blind när det gäller mig själv..
Och då kommer jag att få tid och energi över till annat!!!
så det finns hopp
för övrigt:
Greys Anatomy för hela slanten!
som en snuttefilt
