planlöst

Nu ska jag vika tvätt, bädda rent och packa min lilla väska.
Dricka illgrön smoothie.
Och så.

Typ kl 14 så går vi hemifrån.
Växla pengar.
Apoteket.
Jo.
Skavstabussen 16.30.
Flygplanet 20.40.
Hotellet runt midnatt.

Imorgon kanske bio på electric cinema.
Kanske fish & chips på portobello rd.
eller nåt
vi har inte riktigt styrt upp oss än
vi är lite planlösa

jag har den största handväskan och den minsta resväskan
och så har jag hosta
och det är himla tråkigt
men den ignorerar jag
there is no hosta I say

det är skönt med semester men det är ju inte förrän på måndag som det är på riktigt riktigt
och vem vet när jag skriver här igen

there is no spoon

18-årig man kämpar för sitt liv efter att ha ramlat ner från ett tak i Skara... efter att ha klättrat ut på plåttak med sitt kompisgäng..

s.o.n.e.n
18 år

ä.r.
i
s.k.a.r.a

hjärtsnörp

ringerringerringer sonen inget svar
ringer vapendragaren och tacktacktackgodegud sonen svarar efter femtielva signaler
han mår bra
håller nu tummarna för okänd 18-årig man i skara

förbaskade 18-åriga män!
det finns inga 18-åriga män
dom är fortfarande inte alltid så förståndiga och mycket ömtåliga pojkar med mycket oroliga mammor

nu ere semester... wihooooo!!!!!

(och tydligen midsommar men I couldnt care less om det.. förresten noterade jag redan häromdagen att det var sommarsolståndet och att det således snart är jul igen och det är väl det hela grejen handlar om.. är ändå generös till sinnet gentemot resten av befolkningen och gläder mig åt att det verkar vara solskensväder därute för stunden..)

Det känns i alla fall otroligt lyxigt att ha all denna tid framför mig att göra vad jag vill med.. alling och ingenting...
Skönt att få avprogrammera sig och utveckla lite nya vindlingar.
SKÖNT!!!!
sköntsköntskönt
skönt var ordet

Idag är det ganska mycket tråkiga saker som måste göras.
Handlas, tvättas, betalas räkningar, städas.
Och packas förstås.
Men jag har en väldigt liten väska med mig och vi ska ju inte vara borta så många dagar och ingen har träffat mig förut så jag tänker ta med mig så lite som möjligt.
Vi ska ju mest skrota runt i charityshops men lite snofsig vill man ju vara när vi ska dricka afternoon tea på flotta hotellet.
Vi ska också uträtta ärenden åt chefen och hennes syster samt bana väg för långafarbrorn och hans m.
Samt rekognosera åt bästa L som ska till London i september.
Någon mer som vill att vi ska göra något????

Jag måste förstås köpa presenter till che och LMS.
Det är ju tradition att vi köper presenter till varandra när vi åker utomlands och jag tänker inte vara den som bryter en tradition.
Oavsett graden av bitterhet och paranoia.
Presenter är alltid kul!

allt är lugnt

TVÅ dagar kvar.
Blev plötsligt übertrött igår när jag skulle hem från jobbet och orkade inte fundera ut någon middag/lunch till idag.
Det blev bananmiddag istället.
Får gå ut ut och inhandla salladsingredienser idag.
Grön smoothie blir det i alla fall till frukost och RACKARNS vilken fart det sätter på magen if you know what I mean..
Inte bra att vara för långt från en toalett då inte.
Och tröttheten beror förstås på att det är dags för semester.
Jag håller på och knyter ihop alla trådar och städar i alla lådor och jobbar undan högarna på skrivbordet.. samt tankar över allt jag vet till bästa L (stackars människa).
Samtidigt försöker jag göra skapa någon slags struktur rent teoretiskt för fredag, lördag och London.
Och sonen blev det ingen dejt med igår utan det blir idag istället. Biobiljetterna är införskaffade så nu kommer han inte undan och inte jag heller.

Och inte glömma att betala räkningar och handla till sonen (MAT typ). Och placera ut nycklar.
Orkar inte förmana honom den här gången.
Han är förgudsskull myndig och examinerad.

Allt är ganska lugnt.
Mycket, mycket sömnigt. Men lugnt.

P.S.
Lunchen var den godaste lunchen.
Spenat- och avokadosåsen var perfekt för att inte tala om paranötsparmesanen.
Che smakade och blev imponerad. Nu funderar vi på att öppna något ställe med raw food.
När vi kommer tillbaks från semestern ska jag ha honom som experimentperson.

wrooooom..

Dagens lunch:

zucchinipasta meeeed.... en pastasås innehållande pinjenötter, citron, avokado, salladslök och spenat!
samt
"parmesan" ihopmixad av paranötter, vitlök, salt och öljäst!

Det bara säger wroooooom och wrooooooooooooooom och sen skölj, skölj så är middagen både klar och allt diskat!

Är dock lite osäker på hur pastasåsen kommer att må vid lunchtid idag.
Den innehåller ju färsk avokado och om den har blivit brun och äcklig så kommer jag inte att äta den.
Då blir det zucchinipasta med fetaost och parmesan.
Med tomater och en ny avokado.
Pastasåsen var dock mycket god igårkväll!

hit och dit

snart snart SNART semester!!!!!
Känner att jag har läget under så bra kontroll som det är möjligt och det jag inte hinner nu det hinner jag helt enkelt inte och så är det med det.
Det viktigaste lämnar jag ju över till L och hon kommer att sköta allt alldeles galant det är jag övertygad om.

Funderade på det där med att byta jobb.
Kom fram till att trots allt...  så är det fortfarande tillräckligt mycket positivt och bra saker som gör att jag faktiskt trivs och står ut.. för det mesta..
Det är en utmaning att hela tiden försöka komma på nya sätt för att hantera situationen.. det är väldigt kul när man faktiskt ser positiva resultat.. när man jobbar med arbetsgruppen och dom trodetellerej faktiskt utvecklas och växer.. kontakten med kunderna.. att känna att man själv utvecklas och lär sig nya saker hela tiden..
Det finns mycket bra saker med mitt jobb också.
Och jämför jag den här perioden med tidigare perioder i stationens historia så är det bättre nu.
T.ex. så är jag ganska nöjd med min lön!
Men, men.. allt är väldigt dagsfärskt.
Vem vet hur det kommer att bli efter sommaren när vi alla är tillbaks efter semestrar.
Eller den dagen che slutar.
Che står för en stor del av det positiva.
Men det är inte bara han.
Det känns väldigt bra och hjärtevärmande att jag är ganska övertygad om att "min" personal gillar mig för det mesta.
Det är kul och utvecklande att bli en bättre arbetsledare.

Så nu blir det semester och sen får vi se hur det blir.

Idag ska jag och sonen ses och prata, äta och gå på bio.
Det måste bli en tidig bio för annars kommer jag garanterat att somna.
Imorgon ska jag och dottern checka in och maila hotellet om vår ankomst.. ev. boka biobiljetter på electric cinema till på söndag.
Köpa Stanstedexpress-biljetter.

Torsdag- betala räkningar och ev. liten firning med che.
Fredag- tvättstuga och packa.

upplopp

Nu är det alltså upploppsvecka. Inte uppror. Upplov som i ett sprinterlopp.
Ihhhhhhh!!!!!
Jag blir nervös när jag tänker på allt som måste bli gjort.. inte bara på jobbet..
Orkade aldrig gå iväg och handla igår eftersom det regnade och skvalade h.e.l.a. dagen.. men jag lyckades ändå vara duktig och fixa helt ok mat.
Till middag blev det zucchinipasta med trattkantareller och lök, lite feta ost och rostade pinjenötter.. och det är det som ligger i lunchlådan idag också.
Måste smsa che nu på morgonen så han kommer ihåg att ta med sig resväskan som jag ska låna!
Förut har jag ju lånat av LMS.. men det känns inte så aktuellt i dagsläget.

xxxxxx

Nu ska jag släppa det där.
Men vad ska jag då skriva om???

Inget.
Det är tomt.

lite igår och lite idag

Ganska nöjd med mig själv.
Jobbade igår kl 10-14.30.
Sen åkte jag och the kids ut till the mansion och käkade en massa god mat.. och det mesta var faktiskt helt ok rent hälsomässigt.
Det var lite sockerkaka och vispgrädde på slutet i kombination med jordgubbar.. men annars bara en massa goda röror och sallad och potatis.
Fick lite fina presenter också eftersom jag råkar fylla år nästa vecka och då är jag i London och dricker afternoon tea. Fick ett paraply, en mycket fin jättehandväska, perfekt till handbagage och shopping, blommiga salladsbestick och en pocket.
Och så var lilla systersonen där och han var så söt och rar och allt var faktiskt himla trevligt!
Nya Elsa-hunden (golden) är hur fin och mysig som helst. Vet inte om hon fattar att vi är familj ännu.. men jag hoppas att vi kommer att få ta hand om henne lite i sommar så vi får lära känna varandra.
Sen åkte jag den lååååååånga vägen hem.
Dottern hoppade av på t-centralen och sonen i Bromma.
Idag är det mulet och det betyder att man kan vara inne utan att känna att man missar solen.. bra tycker jag!
Ska planera lite matlagning, shoppa ingredienser till det och sen laga mat och lyssna på p3-dokumentärer och kanske lite gamla sommarprogram.
Fyra dagar kvar på jobbet och tyvärr lite obligatoriska möten och sånt som kommer att ta upp tid.
Men det löser sig.
På tisdag eller onsdag ska jag och sonen dejta.
Vi måste prata lite innan London och så tänkte vi titta på Super 8.
Nu ska jag kolla in programmet på Electric Cinema!


härliga värld

Igår läste jag en liten notis i metro om australiensisk nötdjursexport till Indonesien.
Tydligen är det så att Indonesien måste importera en himla massa levande nötkreatur som sen slaktas på plats eftersom människor vill köpa kött färskt och inte har kyl- och frysmöjligheter hemma.
Det handlar om stora summor pengar.
Nu har någon reporter åkt till Indonesien och filmat hur dom här kossorna behandlas under transporterna och hur det går till när dom slaktas... och eftersom det handlar om helt ofattbart djurplågeri så har alla människor i Australien blivit jätteupprörda och nu är det exportstopp till Indonesien.
Man kunde gå in på metro.se och titta på delar av filmen.. och det gjorde jag.
Jag förstod givetvis att filmen skulle vara hemsk och bara att läsa om detta gör mig förbannad.. men ändå.. man (jag) är liksom så avtrubbad och ser man (jag) det inte med egna ögon så är det så enkelt att helt enkelt inte tänka på det.
Jag föredrar att inte äta kött för det mesta.
Jag äter det ibland för jag tycker det är gott.
För mig känns det mer hälsosamt att äta vegan-mat.
Jag är inte emot köttäteri.. personligen tycker jag tanken är motbjudande om jag tänker efter.. vilket är ganska lätt att undvika.
Jag försöker inte omvända andra människor och jag anser att det är ok att föda upp djur för att slakta dom.
MEN...
Det jag såg på den här filmen var inget sånt.
Det var ren ondska.
Det kan aldrig finnas något försvarbart argument till att behandla en annan levande varelse på det viset.
En frisk och normal människa skulle aldrig kunna göra så.
Och det är det som skrämmer mig mest.
Att det finns människor i den här världen som kan göra sånt här.
Slå omkull en kossa med en stark vattenstråle.. gång på gång på gång.. karva av halsen TILL HÄLFTEN med en slö kniv.. titta på när kossan kämpar för livet och vrålar av ångest och springer omkring med huvudet halvt avskuret...
Det är inte normalt.
Det är ren sadism.
Det finns ingen empati där.
Såna människor kan göra vad som helst mot vem som helst.

Det finns inga ursäkter.
Det finns ingen religion som kan backa upp.

Det handlar inte om att äta kött eller inte.
Det handlar inte om djur vs människor.
Det håller inte att skylla på religion och tradition.

Det handlar om att kunna kalla sig människa.
Att kunna stå för att vara en civiliserad människa i en civiliserad värld.
Och det angår precis varenda en.

Var bara tvungen att säga det.

(p.s. om man vill försöka göra något åt saken så kan man kolla lite här. WSPA är en internationell organisation som arbetar för djurvälfärd och mot djurmisshandel.. läs mer om dom här på wiki! Tycker dom verkar seriösa.)

(p.s.2 jag vet, jag vet! det finns så mycket som är fel i den här världen.. så många människor och ffa barn som far illa och för att inte tala om miljön!!!! men som sagt.. det som gjorde mig riktigt illa berörd i just det här fallet var nästan mer den mänskliga aspekten... det gör mig sjukt illa till mods..)

(p.s.3 Jag älskar djur! Skulle aldrig kunna döda ett djur själv för mat. Föredrar djur med päls men tycker ändå det är helfel att döda minsta insekt i onödan.. tycker inte om att ta lätt på livet helt enkelt..)

it's about NOTHING!

Nu ska jag snart åka in till jobbet och försöka jobba undan lite av drivorna på mitt skrivbord.
Do not worry! Jag skriver upp all tid som jag jobbar extra!
Alternativet är att sitta kvar efter jobbet nu i veckan som kommer och det oooooooorkar inte jag.. det vet jag..
Ska i alla fall bara sitta till ca 14.30 idag för sen kommer dottern och hämtar mig eftersom vi ska åka ut till Värmdö och mamman och gubben.
Och sen får jag se om jag tycker det är nödvändigt att åka in och jobba imorgon också..
Jag vill verkligen inte känna mig megastressad sista veckan

Herreguuuud. Det här är ett extremt ointressant blogginlägg.
Vad ska jag tillföra för att spetsa till det lite?

Jag kan berätta vad jag åt till middag igår. Wohooo!
Tror inte jag har några bilder eftersom dottern troligtvis inte hunnit lägga in några ännu.
Man får helt enkelt visualisera!
Jag åt små risbladsknyten innehållande rostad paprika, fetaost, färska spenatblad samt en röra av ihopstekt rödlök, vildris och färsk basilika. Ovanpå det några droppar krämig balsamvinäger.
Och så in i ugnen med lite svarta sesamfrön strödda ovanpå.
Serverades på en bädd av ruccoasallad med lite pressad citron på.
Det var helt ok.
Kul med något annorlunda.
Nästa gång tror jag att jag ska ändra på proportionerna och ta lite mindre paprika och feta och lite mer risröra och spenat. Ev. skippa balsamvinägern. Kanske tillsätta lite mer örtkryddor och en liten vitlöksklyfta.

Något annat?
Tyvärr inte.

forts. om mitt andra jag och bananerna

Som sagt.
Det blev ju ingen grön morgonsmoothie igår eftersom "någon" hade ätit upp alla bananer..
... trodde jag....!
När jag i sista stund slängde upp kylskåpsdörren för att packa min lunchlåda så ser jag att där ligger dom ju.. bananerna! Åtminstone två av dom! I kylskåpet! (bananplatsen i vårt hem är annars köksbordet.. bananer blir konstiga i kylskåp!)
Jag får inga minnesbilder hur mycket jag än försöker.. men kanske, kanske en liten känsla av att ha försökt att överlista mig själv..
Mitt tredje jag (?) har trätt in på arenan och gömt undan några av bananerna för mitt primitiva och onda andra jag.
Synd att mitt tredje jag inte informerade det första bara så jag hade kunnat hitta dom i tid... nu blev det ingen frukost.
Alltså.
Lite kameraövervakning i mitt kök vore inte helt fel.

Annars... vad blev det för mat????????
Ja. Eftersom dagen fick helt fel start så kom aldrig inspirationen igång så det blev kantarellnudelsoppa till både lunch och middag.
Och sen en smoothie bestående av frysta hallon, en apelsin, en banan, hampaproteinpulver och sista skvätten cashewmjölk..
Den var god som den godaste milkshaken men så isande iskall att jag fick glasshuvudvärk minst två ggr.

NU ska jag gå och mixa ihop spenaten och sellerin och apelsinen och BANANEN. Och proteinpulvret.
Och så ska jag ta mig den där shoten med apelsin, linfröolja och bipollen.
Inte vet jag om det är bra men det är gott och ingredienserna finns ju hemma.
Och i lunchlådan ligger det röd quinoa, het tomatröra, fetaost, rostade pinjenötter, ärtskott, tomater och citron.

Sista helgen innan semestern nu.. och jag tror jag måste jobba nonstop fram till och med torsdag om jag ska hinna bli klar med allt som jag vill bli klar med.. ingen kommer att göra mitt jobb i fem veckor.. bara det mest akuta. Bästa L kommer att hålla ställningarna och jag vill ju att allt ska vara i så bra ordning som möjligt för hennes och alla andras skull.

BRA JOBBAT GULDLOCK!!!!
Jag tror du kan mer än vad du tror! Jag är helt säker på det!
Hälsa Tove!!!
Och jag ska skriva upp dig i min kalender där i augusti!
kram kram och dunk dunk i ryggen!!!!

LYCKA TILL GULDLOCK!!!!

Det kommer att gå så bra med tentan för du är så smart!
Allt finns där i ditt huvud.. det är bara att dra ut rätt låda och plocka fram det!
Hoppas du har något gott att äta under tiden.
Det är mycket viktigt att man har dom rätta grejerna att knapra på när man ska tenta!
Åhhhhh! Jag saknar det där!
Adrenalinet!!!

Gårdagens mat:

frukost: grön smoothie

lunch: zucchinipasta med het tomatsås, 1 avokado samt 2 tomatknäckebröd med ruccolacreme.

mellanmål: det som blev över av lunchen

middag: kantarell- och risnudelsoppa med chili

natten: X ANTAL BANANER!!!!!! NU HAR JAG INGEN BANAN TILL MIN MORGONSMOOTHIE!!!! SÅ DET BLIR INGEN FRUKOST UTAN JAG FÅR SKYLLA MIG SJÄLV! MAN KAN INTE DRICKA FLYTANDE SPENAT OCH SELLERI UTAN ATT MASKERA DET MED BANAN. EN ENSAM APELSIN RÄCKER INTE. DUMMA, DUMMA MIG SJÄLV!!! DESSUTOM ÅT JAG KALLT RIS! I DESPISE MYSELF.

Jag har lite, lite sovmorgon idag för jag ska sitta och räkna på scheman.
Vill dock inte komma för sent eftersom jag absolut inte vill jobba längre i eftermiddag.. det är bara skönt och energisparande att undvika morgonruschen.

Nu är den stora frågan..

Är det varmt eller kallt?

Man vet inte så noga nuförtiden.




nya nivåer

aj, oj, aj...!
Intrigerna på jobbet!
Tog snacket igår.
Kände mig totalt opeppad när jag kom till jobbet men che övertalade mig.
Det gick nog bra tror jag.. inte riktigt som jag tänkt mig.. men ändå.. bra!
Luften mellan mig och chefen är nu totalt rensad och vi börjar om från noll och nu ska vi vara brutalt ärliga mot varandra vad det än gäller.
Bra som sagt. Tror jag.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Inatt vaknade jag med en konstig huvudvärk som jag inte kände igen.
Det gjorde liksom ont på en punkt i ena tinningen.
Woodo-docka tänkte jag direkt!
Inget skulle förvåna mig nu längre!

smygstart

Vi är två tanter som bor här hemma.. det är jag och Doris.
Kattmässigt och människomässigt så befinner vi oss ung. i samma fas i livet.
Vi är inte riktigt nöjda med oss själva och har diskuterat och kommit överens om att bootcampa lite på semestern för att liksom komma in i en god träningscirkel.
Ser fram emot det.
Nu är jag lite besviken på Doris eftersom hon verkar ha startat lite i smyg.
Dottern kom på henne häromdagen när hon låg och gjorde benövningar i sängen.
Fräckt tycker jag!
Hon kommer ju att ha värsta försprånget!



theese pretzels are making me thirsty!

Lasagnebakelser med pinjenötscrust:



Nästa gång blir det utan getost och med mer pinjenötstjosan!
Ingen som gillar getost härhemma förutom jag.

VIKTIGT!
Alla recepten kommer från superläckra boken "Rawfood med två detoxveckor" av Ulrika Davidsson. Himla bra inspirationsbok.. långtifrån renodlat rawfood.. mycket getost, halloumi, fetaost och  mycket som ska kokas och tillagas i ugn.. men det gör ingenting för man vill äta ALLT!

birdies

ålrajt!
Här är qinoua och halloumisalladen från igår... här:


och så tomatknäckebrödet (8h i ugn!) med ruccolacreme...:


och även om jag inte gillar påsken så finns det ingenting ont som inte för något gott med sig (fast det är lögn!) så dom här pippifåglarna, klassificerade som "påskpynt", kommer att få stanna kvar i evinnerliga tider på vårt köksbord:


mums filibabba!!!

Måste skriva lite om det som ändå är positivt för tillfället.. MATEN!!!

Frukost idag blev en sån där detoxsmoothie med spenat, selleri, banan och apelsin.
Mycket laxerande.
For your information.

Sen blev det gårdagens smarriga zucchinipasta med basilikapesto och lasagnebakelser till lunch.

Till middag slängde jag ihop en sallad bestående av quinoa (vit, svart OCH röd) blandad med olivolja, citron, salt, peppar, färsk gräslök och färsk basilika. Till det isbergssallad, sockerärter och ärtskott. Några skivor stekt halloumi, granatäpplekärnor och rostade pinjenötter ovanpå.

Inte nog med det.
Till detta förtärdes tomatknäckebröd med ruccolacreme.

Middagen fotograferades av dottern och så fort hon behagar stoppa in bilderna i min dator så ska jag naturligtvis visa hur oerhört aptitretande det hela såg ut!

inte glad

Känner mig ledsen och deprimerad.
Inte varje sekund men det finns där i magen och det beror på jobbet.
Mer intriger och jag har så svårt att reda ut för mig själv vad jag är skyldig till och inte.. känner mig helt förvirrad.
Dottern tycker inte att jag är skyldigt till någonting och inte che heller.
Men dom är ju superpartiska.
Tror jag måste ta ett jobbigt snack imorgon...
Antingen tar jag snacket och blir dödens trött (sånt här suger verkligen sjukt mycket energi) eller så sopar jag det under mattan och mår dåligt för det.
Har återigen blivit beskylld för "på gränsen till mobbing".. för något som bara är ett stort konstigt missförstånd och som egentligen inte ens handlade om mig.
På riktigt och allvarligt.. det är nästan som att JAG börjar känna mig utsatt för mobbing.
Är jag ansvarig för alla andras känslor och upplevelser?
Det tycker jag faktiskt inte och det kan ju vem som helst hålla med om.. men det är svårt att försvara sig mot någon som "upplever" och "känner" en massa även om det är alldeles galet.
Man hör och man ser vad man vill höra och se.. det har jag förstått.
Därför uppfattas och uppskattas det inte på minsta vis att jag och che jobbar ihjäl oss.
För att vi känner ansvar för kunder och personal. För att vi måste. För att vi är dumma i huvudet.
Därför uppfattas det bara som att vi tisslar och tasslar och flamsar och tramsar och stänger ute somliga.
Jag känner mig helt stört missuppfattad och det känns inte rättvist alls.

värdelösa reptilhjärna

Är uppe extra tidigt eftersom jag vill hinna mixa ihop den där detoxsmoothien och packa grejerna i lugn och ro.
"Packa grekerna" blev det först när jag skrev och det låter mycket roligare..
Inatt har jag varit uppe minst två ggr och käkat ris och getost.
Värdelösa reptilhjärna... jag väljer att bara IGNORERA!!
Vet att jag vid något av tillfällena tänkte "SJUK DRÖM!!!! DEN MÅSTE JAG KOMMA IHÅG SÅ JAG KAN BLOGGA OM DEN!!!"
Kommer inte ihåg minsta lilla.
Är lite bekymrad för det här rawfoodandet. Det är så DYRT!
Man blir ruinerad.
Det är dyrt med färsk frukt och grönsaker hela tiden och alla nötter och bär och oljor.
Och man måste handla och fylla på hela tiden.. går liksom inte att storhandla 1g/månad.. ruccolan hinner vissna då.
Inte heller kan man göra storkok och frysa in.
Ett problem faktiskt.
Visserligen tycker jag att det är värt att investera pengar i sin hälsa.. men det kan man ju tycka hur mycket som helst bara man HAR pengar..

Nu ska jag gå och dra igång matberedaren.
Grannarna kommer att bli överlyckliga!

bara mat

Trevlig matlagningsstund tillsammans med sonen tidigare idag.
Sonen experimenterar thailändskt och jag raw.
Det braiga är att han steker kött på spisen och jag spiraliserar grönsaker på köksbordet.. vi får plats båda två och behöver inte slåss om kastrullerna.
Jag har tillagat och inmundigat och packeterat morgondagens matlåda med zucchini- och morotspasta med basilikapesto, valnötter, tranbär och fetaost. Ovanpå det lite citronskivor och physalis.
Till middag nu åt jag det tillsammans med en sån där lasagnebakelse från igår och det är precis vad det blir till lunch imorgon. Helt enkelt utsökt!
Utöver detta har jag mixat ihop fryst banan, apelsin, cashewnötter och torkade aprikoser ( blev över när jag silade cashewmjölken igår). Det blev världens godaste milkshake!
Märks det att jag börjar bli hög???
We know me.
Har också shotat pressad apelsin med linfröolja och bipollen. (ÄNTLIGEN fick jag användning för burken med bipollen som jag köpte i London för ett år sen!!!).
Samt svängt ihop smeten till tomatknäckebröd som ska gräddas 8 timmar i ugnen i 40 grader. Snart har det gått 4 timmar och då ska man tydligen vända på hela alltet.

Så allt är fint och jag är uppåt... ända tills jag kommer att tänka på att jag ska jobba imorgon.
Har varit borta i 4 dagar och på något sätt lyckats släppa allt.. det känns otroligt segt att behöva ta in allt i huvudet igen bara för 9 dagar.

Kom ihåg: Jag är ett träd!

worlds colliding

Det måste vara en kombination av att hela studentgrejen är överstökad och av att träffa så många människor på en gång som man inte sett på år och dar..
Alla mina världar liksom kolliderade.
Det var släkten och vännerna och familjen och gamla bekanta och t.o.m. jobbet på en och samma plats och gång.
Det var väl bara såna som min husläkare, personalen på Ica och mina medtrafikanter på väg till jobbet som inte var där.
Ja.. en massa andra vänner var inte heller där (t.ex. guldlock, långafarbrorn, tyska väninnan och bilregistret.. bara så ni inte känner er bortglömda!).. men jag menar att alla världarna var representerade!
Det var lite,lite jobbigt eftersom man ville prata med så många.. men samtidigt väldigt, väldigt trevligt.

Hursomhelst så fick jag någon form av energi.
Först blev jag mycket trött.. men sen kom den smygande.. den där inspirationen.
Hittills har det yttrat sig i form av ett rawfood-ryck.
Matberedaren går varm.
Igår gjorde jag limeonade (lime, citron, agavesirap och mineralvatten + en massa isbitar), lasagnebakelser (aubergine, zucchini, pinjenötscrust (!), getost och tomat i en lite stapel och fram och tillbaks in i ugnen) samt mangosmoothie med hemgjord cashewmjölk.
Idag har jag sörplat i mig en detoxsmoothie bestående av selleri, spenat, apelsin och banan.
Allt är som vanligt tokgott!

Kul!
Jag trodde det skulle dröja långt in på semestern innan jag kom igång.
Nu är det två veckor kvar till semestern och det kommer att bli två helvetesveckor tror jag.. men på något sätt löser det sig alltid.
Förutom själva jobbet så ska jag och che konstruera en frågesport till sommarfesten på tisdag samt anordna gemensam personalfrukost på torsdagen före midsommar.
Jag ska hålla mig lugn och inte gå upp i tonläge vad som än händer!
Jag är ett träd!
Jag kryper in i min mentala livmoder.

den där studenten

Jag åkte hem tidigast av alla.. fick skjuts hela vägen med sonens vapendragare vid 20.30-tiden.
Jag drack max 1 skummigt glas champagne + en klunk cider.
ÄNDÅ vaknar jag nu och känner mig superbakis.
Vad har min kropp för problem?
Det måste vara all trötthet och stress och allt springande på mina stackars handikappade fötter, värmeslaget på skolgården och det hysteriska minglandet (jobbigt för en associal och introvert person som mig).

Undrar hur alla andra mår idag!?

Underbart var i alla fall att få träffa glamourväninnan som jag inte träffat på minst 2 år.. och hennes två hypertrevliga söner!
Och kul att träffa pappa D:s (aka rodriguez) alla gamla farbrorskompisar och t.o.m. deras barn (numera tonårsbabes)!
Och kul att dotterns ex var där och londonkompisen och t.o.m. che!!!
Och sonens vapendragare!!!
Och mamman och farbror G, och syrran med familj och svärföräldrarna.
Och såklart pappa d, hans C (som fixade allt!!!) + supersötaste lillasyster M. Och C:s mamma!
Och konstnärsfarbrorn med nya flickvännen samt kusinerna och deras mamma.
Och förstås ebs och b.. mina favoritmänniskor i hela världen!
Och allt annat löst folk. Himla trevligt löst folk.

Sonen var speedad från start.
Champagnefrukost kl 08.00 och sen utspring kl 13.
2 timmars ölsprutande och vrålande på flak och sen hämtad med motorcykel och mottagen med "oh when the saints" dånande ut på gatan så att lite fyllisar började dansa och allt plötsligt blev som en musikal.. vilket fick mig att tänka att allt borde vara lite mer som en musikal.. lite oftare..
Sen visade det sig att sonen blivit, förhoppningsvis tillfälligt, lätt hörselskadad på flaket så han kunde endast kommunicera med fotbollssupportervolym på rösten.. men han var väldigt väldigt glad och det var alla andra också och det är ju absolut huvudsaken!!!!
Men nu undrar jag som sagt lite i exakt vilken rännsten han har hamnat..
Jag förväntar mig rapport framåt kvällen!

and he is ready for the world!!!

Så mycket visdom som har ackumulerats!
Mitt uppdrag är slutfört.


EXTRA EXTRA EXTRA

BARA IDAG!

DAGENS OUTFIT:
Marinblå gammal 2ndhandtrasa... vintage som man säger numera.. inhandlad för typ 20 år sen.. i något blanknött, malätet nylonmaterial som säkert brinner fint om man lutar sig över en gasspis. Inbillar mig att klänningen är i 40-talsmodell men egentligen har jag ingen aning. Men det känns fint och lite andra världskriget.
Smycket är en silvermedaljong med ett foto av sonen inuti och två små berlocker med färgade stenar resp. markasiter och den ena är sonen och den andra är dottern och därför måste jag ha på mig det varje dag annars betyder det otur har jag hittat på alldeles själv.

äntligen oägd

Stor dag idag.
Sonen blir fri.
13 år i skolan + dagis och det har varit både upp och ner.
Sonen har kämpat.
VI har kämpat.
Vissa lärare har slitit sitt hår. Och skägg.
ALLA har varit överens om att sonen är en himla trevlig person.
Fast han har avbildat nedsurfad internetporr (kompis pappa) med kritor i 6-årsverksamheten, klottrat ner skoltoaletten och fått sona för det (tillsammans med diverse löst pack till polare), blivit jagad av anabol hantverkare efter att ha moonat inför honom tillsammans med den ohängde vapendragaren J, oroat 6-årsfröknarna genom att hala upp både skruvmejsel, hammare, morakniv och lite andra potentiella mordvapen ur ryggan.., skolkat pga kärlek, blivit radioaktiv i Tjernobyl, druckit vodka och trashat hotellrum i Ukraina.
Medmera.

Men vi har pluggat och pluggat.
Han är inte ointelligent den där sonen.. det har bara varit så mycket annat.. samtidigt.
Nu får han äntligen känna sig fri och oägd.
Ta sina egna bra och dåliga beslut eller inte ta dom alls.
Ta sina egna bra och dåliga konsekvenser.
Det kommer att passa honom utmärkt.. han har liksom jobbat på den här frigörelsen sedan dag 1.
Lite kompletterande skola är det kvar och självklart får han bo kvar hemma och bli betald för under den tiden.
Sen tror jag inte att jag kommer att behöva bekymra mig om att slänga ut honom.. han kommer att ordna den biten själv.
Det är jag övertygad om.

Och nu är batteriet slut.

stresspress

Gårdagen blev kaos precis som jag kände på mig.
Inte för att det var någon sjuk.. men för att det var så extremt mycket att fixa..
Och så lite neurotiska känslor under ytan för att spetsa till det lite.
Che kom tillbaka efter fem dagars ledighet.. nyrakad (han hade ett ganska förvuxet gubbskägg förut) och med någon slags nonchalant snorungeattityd.
xxx
Och che skärpte till sig med attityden efter att jag sa åt honom tackålov.
Det går inte att jobba med en snorunge.
Och sen blev vi inspekterade och självklart hittade dom bara en massa fel.. och då blev chefen sur vilket fick mig på dåligt humör...

Dagen räddades av att sonen kom och hämtade mig och så gick vi och käkade middag tillsammans på mysig thairestaurang.. Mamado (?)..
Det var verkligen den enda trevliga stunden på dagen men den kompenserade lätt upp allt annat.

Idag kan det bli kaos igen.
Jag känner det inte lika starkt.. men det räcker med att någon är sjuk så kraschar allt och jag måste gå ut och då hinner jag inte göra något.
Och dessutom har che sovmorgon.

=(

Positivt: Imorgon har jag sovmorgon!!!!!

himla tråkigt inlägg och en inbjudning på slutet!

Jag vet, jag vet.. det är ingen ordning på mitt skrivande här just nu.. och det beror på att jag bara hinner inte, är mycket mycket stressad.
Det är studenten och det är prylar som ska åkas och hämtas i Kårsta och det är nya storkunder och kriser på jobbet och värmebölja och sommarsemestrar och så himla mycket som ska arrangeras både här och där..
Och ovanpå allt så har Doris-katten börjat springa ute och nu måste man hålla reda på henne också.. vi missade tydligen det igårkväll vilket slog mig i morse så jag hasade ut till porten och där satt en skitsur katt.. om blickar hade kunnat döda så hade jag troligtvis inte levt nu..
Och då delar vi ändå kollektivt och grannsämjeligt på kattinsläpparansvaret i vår port så för det mesta funkar det bra..

Allt detta gör i alla fall att jag inte orkar och hinner så mycket sammantaget.
Den här veckan ska jag bara jobba idag och imorgon.
Det borde ju vara bra.. men det bara ökar stressen konstigt nog.
Och det är dåligt med nya älsklingsdamen. Mycket dåligt. Kommer troligtvis inte hem.. kanske inte klarar sig överhuvudtaget.

Osammanhängande är vad det blir!
Vaknade mitt i natten och mådde illa som bara den.
Fick lite panik och började fundera på allt som jag skulle vara tvungen att lämna över till che ifall jag inte skulle kunna jobba.. somnade av ren utmattning och vaknade tackålov utan illamående.

Idag tror jag att det kommer att bli en kaosdag på jobbet.
Och jag inberäknar inte våra fjompiga relationsproblem när jag tänker så.
Det kommer att bli K-A-O-S!!!! Believe you me.
X antal sjuka... xx antal grejer som kommer att hänga i luften.... nya kunder på väg hem.. STORA kunder.. som vi inte riktigt vet något om... stadsdelen på besök för inspektion.. missnöjda människor på alla nivåer p.g.a. att det inte går att få tag på oss på telefon... hembesök kl 09.00.. tiden kommer inte att räcka till och det kommer att saknas personal och vi kommer inte att hinna..
Tror jag ska smsa och förvarna che.
Sist jag gjorde det hade jag hur rätt som helst.
En del kan spå väder.. jag kan spå jobbkaos. Its a gift.

SNART är det semester.
Det kan innebära

a. att det blir total stiltje här

eller

b. att jag kommer att skriva som bara den!

Man vet aldrig.
Man får se.

Förresten!
OBS!
Det är mitt fel.. jag är värdelöst dålig på sånt här festfixande!!!!
Men ALLA som har den minsta lilla relation (helst åt det positiva hållet) med mig och min familj är superdupervarmt välkomna på sonens studentmottagning nu på fredag den 10/6!!!!!!!
Kl 13 springer dom små liven ut.. så jag tänker att från ca kl 15.00 blir det något slags drop-in hemma hos pappa D på Blekingegatan och sen är det liksom öppet hus all night long!
Smsa mig för detaljer på 073-838 06 73.

Vill man ge sonen något så tänker vi  tema Paris!!!!
Hoppas kunna skicka iväg honom dit så småningom så bidrag till det eller typ en baguette går precis lika bra!
Eller bara att man kommer.. för det tycker han själv är allra roligast!
OBS! IGEN! Detta gäller ALLA! Inbjudan skickas endast ut på detta sätt, via djungeltelegraf och telepati!

a hard nights work

Jag och dottern jobbar asset av oss så länge vi orkar inatt.
Det ska städas och grejas och jag fick liksom inget gjort förra veckan eftersom det var så mycket annat som tog all energi.
Var här både torsdag och fredag men höll på att bli tokig av allt surr och alla telefoner och alla som bara "..har du tid..?" eller "... stör jag?..".
Jag fick absolut ingenting gjort... kände att jag höll på att smälta ihop i huvudet..
Nu har jag sovit och sovit och suttit i solen och bara degat och förhoppningsvis får vi vara ifred inatt.
Vinyl 107 på högsta volym och the spirit är än så länge på topp!!!
Big Brother-final kl 21.. det ska vi inte missa, då blir det rast!
Heja Peter! säger vi för vi tycker såklart lika för det gör vi alltid.

kaffet är så hett nu kan ingenting gå snett

Det blev sent och det blev taxi hem igår och det blev lite försovning och uppvakning med begynnande huvudvärk idag.
Skulle så gärna vilja stanna hemma och jobba på måndag istället.. men tyvärr har jag vissa saker som jag måste göra idag som inte går att ändra på..
Bara att släpa sig iväg.
Och sen ska jag hem till ebs som har flyttat och blivit söderböna så det är väl lika bra.. ska spana in hennes nya lägenhet på Östgötagatan.. men det får ju inte bli så sent för imorgon måste jag också jobba och då är det obligatoriskt och beordrat av chefen eftersom någon måste vara på kontoret och alla andra är klämlediga.
Och det är inget orättvist med det för nästa vecka är det jag som är ledig på torsdag och fredag för då ska ju sonen ta studenten!
Nu sitter jag här och har tagit treo och hoppas att huvudet ska skärpa till sig.
Dom senaste två dagarna har varit extremt psykiskt, och igår även fysiskt (släpa skrivbord... har stora blåmärken på armarna...) energisugande. Jag är helt sliten.
Dottern ska med och jobba idag och hon är inte så pigg heller.. men hon ska hjälpa mig och det skadar ju inte med lite extra londonpengar för henne.

Senaste projektet:
che och jag håller på och skriver en låt om vårt jobb..
Det har nämligen visat sig att che både kan sjunga och spela gitarr och t.o.m. sätta ihop lite ackord.. till skillnad från mig som är hans musikaliska motpol.. tänk John&Yoko! Rent musikaliskt alltså.
Vi har inte kommit så långt ännu och det är inte så ofta vi har tid.. men texten handlar om en person som är som oss.. som jobbar på kontoret på vårt jobb.. och som är på väg till jobbet och känner sig ganska nöjd med livet och positiv inför dagen... "solen skiner och just idag mår jag bra tänker jag"... sen kommer personen till kontoret och då kommer K med kaffe och "kaffet är så hett, allting är så rätt... nu kan ingenting gå snett..."...
Men sen!!!
"...lyssnar av telefonen!...." ....*argt ackord följt av tystnad* och sen en telefonsvararröst som säger:
"DU HAR FYRA NYA RÖSTMEDDELANDEN"
Och sen blir det en annan melodi och tempo och vi har inte kommit så långt med det men texten ska innehålla saker som:
"det är kris"
"vi måste, vi måste, vi måste"
"signera, dokumentera, delegera"
"det saknas en matlåda... vad ska jag göra?"
"hur jag få rast"
"jag måste ha min lunch också"
"få det att funka!"
"LUCKA, KROCK, LUCKA, KROCK..."
"det är larm"
"nyckeln hänger inte i skåpet"
"skoskydden är slut"
"NY KUND! START NU!"
"FIXA, FIXA, FIXA!!!"

....

Och sen på slutet ska vi liksom knyta ihop säcken och sätta punkt för dagen och personen ska gå hem från jobbet men är ändå ganska nöjd och ser fram emot en ny dag imorgon.
Början är mycket bra!
Hoppas jag kan redovisa resultatet på något sätt här.
Nu har jag inte tid med det här längre.

talk the talk och walk the walk och nu har jag ont i huvudet

Det STORA samtalet gick sådär.
Jag tycker nog att jag skötte mig bra. Ska fråga che sen när han kommer (han ska komma hit till kontoret efter fotbollsträningen eftersom vi inte hann bli färdiga med vårt jobb idag).
Men jag vet inte. Det känns inte så hoppfullt.
Jag drog i alla fall mina egna upplevelser av att vara "utanför".. t.ex. då för några månader sen när LSM och chefen liksom gaddade ihop sig och glömde bort att inkludera mig i sina planer och sen blev sura när jag inte var med på noterna..
Det är inget jag går och grubblar på utan jag löste det som jag alltid gör.. jag bestämde mig för att köra mitt race och göra mitt jobb så bra jag kan så jag kan stå för vad jag gör.. MEN jag ville ändå få med även den vinklingen på samtalet som motvikt och för att visa att jag också har känt och kan känna så.
Den perioden har ju också bidragit till att jag och che svetsats samman mer.. vilket nu verkar vara ett stort problem för LMS.
Krångligt.
Man skulle helt klart ha valt ett mansdominerat yrke.. det hade nog varit mindre känslomässigt komplicerat.
Iallafall.
LMS har nu blivit en martyr. Ett offer.
Vi släpper inte in henne.
Exempel: Jag och che sitter i ett rum med stängd dörr = LMS är utesluten och får inte vara med.. hon är som en vampyr och måste bli inbjuden annars kan hon inte öppna dörren och gå in.
Detta har inte varit ett problem förut. Stängda dörrar är till för att öppnas på vår arbetsplats.. man stänger dom enbart för att ljudnivån är hög och man vill höra vad man tänker och säger.
Jag sa till henne att jag är mycket ledsen för att hon känner som hon gör men att jag inte tänker ta på mig skulden för det.
Att hon och chefen bidragit till att jag känt mig utanför kommenterade hon inte ens.. det är henne det handlar om nu och hennes sanning som är den sanna.
Typ så tror jag att det snurrar i huvudet på henne.
Jag sa också att det inte är så konstigt att jag och che funnit varandra eftersom det alltid är vi som är här.
Min fasta punkt och klippa på jobbet är ju che. Han är den jag kan räkna med och den som ställer upp när vi inte hinner någonting och måste jobba hela natten.
Det är ett stressigt och ansvarsfullt jobb och man pallar inte själv.
Klart man uppskattar den som alltid finns där.

Jag säger bara det.

Och dessutom har vi burit 2 st obeskrivligt otympliga 60-kg:s skrivbord idag.

Och jag föraktar mig själv för att jag inte själv tagit itu med en personal som inte riktigt fungerar och nu idag så bröt hon ihop och storgrät på ett möte och sa att chefen hade sagt att hon var typ värdelös och nu skulle hon sluta för hon kände sig kränkt och orättvist behandlad.
Och jag känner att jag hade kunnat påverka detta om jag bara hade tagit snacket med henne.. men jag gjorde inte det för det kändes jobbigt och jag har ju aldrig tid och då är det lätt att skjuta upp sånt som känns jobbigt.

Och nu är kl 19.10 och jag ska planera fredag och tisdag och fixa tusen detaljer så den här helgen inte blir samma katastrof som den förra.

orka

Drama på jobbet igen.
LMS är ett offer och jag och che är onda.
Tänker inte skriva några detaljer här.. är bara trött på att vissa befinner sig mer i centrum av universum än andra.

Jobbigt att vara en sån som jag som omedelbart och per automatik tar på mig skulden. Jag känner mig SKYLDIG oavsett vad.
Och sen blir det jag som ska vara klok och förståndig och knyta rosett på mitt eget beteende för att någon annan inte ska må dåligt.
Påminner mig själv om att jag själv för inte så länge sen också kände mig utanför och exkluderad av somliga två på jobbet.
Påminner mig själv om att jag för så sent som två veckor sen faktiskt satt och grät en skvätt när alla andra gått hem av ren utmattning och ensamhetskänslor.
Min lösning på det var att gråta och sova ut och sen bestämma mig för att stå ännu mer på egna ben, bli ännu mera asperger beträffande mitt jobb (vilket såklart har bidragit till att jag inte har varit så lyhörd gentemot vissa.. jag förväntar mig liksom att man säger till ifall jag av misstag trampar på någon).
Påminner mig själv så det knakar om det. Så jag kan ta upp det på SAMTALET som vi ska ha idag på kontoret.
I vanliga fall skulle det inte falla mig in att göra det. Jag känner starkt att det ligger inuti mig när jag känner mig ensam och utanför. Det är en återkommande känsla i mitt liv.. och jag hanterar den helst genom att vara ensam och stark (korkat ibland.. men så gör jag).
Jag vägrar, vägrar att vara ett offer.
Nu pratar inte jag om mobbing, trakasserier och utfrysning på riktigt.
Det är ju aldrig acceptabelt.
Jag menar en persons upplevelse av utanförskap som beror på orimliga förväntningar och feltolkningar av andras beteende.
Vi är vuxna människor med orimlig arbetsbörda.
Jag tycker verkligen inte att det är mitt ansvar att checka att mina kollegor (LMS, che och chefen) inte blir ledsna om jag inte ler mot dom eller om jag verkar sur i största allmänhet.
Vi har pratat om det förut och jag vet att dom vet hur jag reagerar på stress. Dom är inte bättre själva det skulle aldrig falla mig in att ta det personligt och tro att det handlade om mig, mig, MIG.
Men nu ska vi sitta och slösa bort TID som vi inte har, så vi blir ännu mer stressade och pressade, på att reda ut detta.
Jag MÅSTE komma ihåg att säga att hon inte har ensamrätt på såna känslor.
Att jag också har den UPPLEVELSEN ibland.
Jag tar så lätt på mig all skuld.. för jag känner mig skyldig när jag blir anklagad. Alltid.
Någon del har man ju alltid.
Dottern säger att jag känner allas känslor.. och det stämmer nog.
Det händer att folk blir irriterade på mig för att jag jämt ska försöka se saker ur allas perspektiv. Dom tror att jag ursäktar någons beteende när jag bara vill försöka förstå och hitta en förklaring.
Jag är liksom överempatisk. Det blir jobbigt för mig själv och leder ofta till skuldkänslor. Jag ser till slut mer saker ur den andres synvinkel än ur min egen... och tappar bort sanningen på vägen.. Blir förvirrad och ber om ursäkt.
Jag är absolut inget helgon men jag vill inte medverka till att någon mår dåligt. Det gör mig ledsen.
Jag tycker dock att andra borde ha samma ansvar som jag.
Bla, bla, bla.
Och nu ska jag dessutom känna mig skyldig varje gång jag pratar med che.
Jag ska fan bli en isolerad ö.
Åh. Långafarbrorn! Du är visserligen lite dramaqueen du med.. men på ett lagom sätt. Saknar dig oändligt just nu!

Orka som sagt.

RSS 2.0