down the mountain

I två dagar i sträck har jag försovit mig och vaknat med ett ryck klockan sex.... jag måste gå hemifrån kvart över sex för att komma i tid till jobbet.
Igår kom jag på att min mobil helt enkelt lagt av att låta... inget ljud!
Efter en liten omstart funkar den fint igen och idag lyckades jag vakna i tid tackålov.
Är stressad och överhopad...
Dels jobbmässigt men sen har lite andra saker som hänger över mig också..
Som t.ex. att jag inte hittar mitt pass.
Och som att jag verkar ha blivit utkastad från storytel.
Allt blev så komplicerat när dom skippade autogirot och började skicka fakturor via mail.. jag missar dom och sen får jag hemska inkassopåminnelser och sen vet jag inte riktigt vad jag har betalat och inte betalat..
Måste ringa dom idag.
Sånt stressar mig.
Dels undrar jag hur långt det där med inkasso kan gå... ifall dom kommer att plinga på dörren och klampa in och ta... vaddå????
Det finns liksom inget av värde hos oss.. rent ekonomiskt...
Om det handlar om att straffa mig så finns det grejer att ta som har ett annat värde.
Dels har jag väldigt svårt att hinna ringa privata samtal på jobbet.
Men idag måste jag.

På jobbet hinner jag helt enkelt inte med det jag ska.
Det är egentligen inget att stressa upp sig över.. det är bara att konstatera.
Bara att plöja igenom pappershögarna en gång om dan för att kolla att inget vansinnigt viktigt blir missat.
Idag är det först två lite halvjobbiga personalsamtal.
Sist på eftermiddagen är det gruppmöte med personalgrupp.
Däremellan allt annat samt ringa mina inkassosamtal.
Och jag vet redan nu att tiden inte kommer att räcka till.

Klockan 17 är det dejt med sonen.
Vi ska uppgradera hans sl-kort och käka bagels och snacka skola.
Sen hem och medicinera katterna (avmaskningen) och sen sova.
Jag behöver mina åtta timmar.

Nu är energinivån låg på datorn och jag ska tvätta håret!