ljuva drömmar

Idag har jag tagit lite sovmorgon.. skulle absolut kunna sova över hela dagen utan problem.. men jag är sjukt stressad för jobbet..
Halva veckan har gått och det går för lååååååångsamt!
Vet inte hur jag ska lägga upp det hela för att få så mycket som möjlig gjort.
På måndag är det som vanligt igen och jag kommer omedelbart att börja halka efter... tänk vad skönt om jag då ändå kan luta mig emot den oerhörda mängd jobb jag fått gjort den här veckan!!! Det skulle vara väldigt skönt.

Inatt drömde jag lite blandat.
Först så drömde jag att mitt s.k. gäddhäng hade tagit rent japansk-kimono-liknande former.
Åtminstone på vänster arm.
Där hängde skinnet ner till marken och det var bara skinn och fett och om man höll det mot en lampa så kunde man liksom se igenom och märkligt nog såg man då formen av ett hjärta. Alltså ett tecknat hjärta.. inte ett realistiskt avbildat organ.
Det hela gjorde mig lite deprimerad och även hypokondrisk.
Jag förstod att min fettprocent var bra mycket högre än LMS:s.
LMS har nämligen FRIVILLIGT kollat sin fettprocent (helt offentligt i Västermalmsgallerian!!!) och det var illa.
Jag vet att jag är på samma nivå eller värre.
Hur ska man kunna vara annat när man inte tränat på riktigt i hela sitt liv.
Knappt ens lekt som barn utan bara suttit där och läst bok och spelat kort.
Det hela blev ju inte bättre av att jag såg Anna Anka igår och det var med en tjej som nog var i samma form som jag.
Det var illa med henne.
Hon var 39 biologiska år men 65 på insidan efter diverse mätningar.
Nu har jag ju ändå en plan.
Jag ska ju börja gymma nu, redan imorgon torsdag faktiskt, så den där fettprocenten kan börja räkna sina dagar!

Sen drömde jag att vår älskade lilla svarta katt, Raketsonny Eriksson, kom tillbaka efter fyra eller om det är fem års spårlös frånvaro.
Han var så gosig och glad och såg precis likadan ut och lyckan var fullkomlig.

Men sen!
Olyckligtvis samtidigt som bilregistret befann sig i mitt vardagsrum ( i min förrförra lägenhet) så sprang det in en råtta stor som en grävling... in i vardagsrummet och in under sängen.
Jag evakuerade genast bilregistret (har fått för mig att hon lider av allvarlig råttfobi) och försäkrade mig om att hon andades och sen visste jag inte vad jag skulle göra.
Vad gör man med grävlingsliknande råttor i vardagsrummet nu igen?
Jag hann vakna innan problemet var löst men har fortsatt fundera.
Är det antisimex, polisen eller Jonas på Skansen man ringer till???
Det känns viktigt att reda ut det här innan man står där.
Det är viktigt med RUTINER för alla eventuella krissituationer.
Laminerade och uppsatta på väggen.

Kommentarer
Postat av: Bilregistret

Tack för evakuerandet! Råttfobin finns där ... Pratade med en gammal kollega idag, han har en tamråtta. Ve och fasa! Skulle aldrig falla mig in att ha en råtta på axeln. Never. Som sagt - tack för omtanken!

2010-11-24 @ 10:08:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0