kantarellsoppa, poltava och bästa filmen

Mycket att göra idag på jobbet.
Tur att den där kantarellsoppan kommer att sätta sprätt på lunchen.
Dottern kommer in och delar den med mig.
Hade jag inte haft det att se fram emot så hade det känts segt.

Sonen har varit i Poltava.
Vad var det nu med Poltava igen???? Förutom att det låter som namnet på en bakelse.

googleigoogleigoogle

Jomenjustdet. Det var ju det där slaget och vi, Det Stolta Fäderneslandet, förlorade och fick bita i gräset.
Vi gjorde en Napoleon.
Fast det kunde vi ju inte veta då eftersom det var ca 100 år innan Napolen själv gjorde en Napoleon.

Kära Sonen!
Jag längtar efter dig!


På tal om bästa filmerna genom tiderna... det är ju en lista man kan fila på i oändlighet.. men på min 10 i topp ligger i alla fall "I Faderns Namn" och Gudfadern-filmerna 1+2 (3:an har jag aldrig brytt mig om fast jag har hört att den ska vara bra och inte bara en fånig uppföljare).
Nu menar jag inte filmer som bara är bra... eller såna som roar igen och igen (som t.ex. "Måndag hela veckan")...
Jag menar såna filmer som skakar om... SKAKAR OM!!!... igen och igen..
Där både handling och skådespeleri och miljö och musik blir en helhet som nästan ger andningssvårigheter.

Vet inte om någon mer film platsar på den listan.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0