down the mountain

Gårdagen var.. intressant.
Jag kände mig som ett skilsmässobarn och visste inte riktigt hur jag skulle bete mig för att inte provocera a certain someone.
Jobbigast var när vi skulle äta lunch och jag hade mat till mig och che... jag tycker det är JÄTTEJOBBIGT.
Jag och LMS (littlemiss...välj valfritt ord på S) har tidigare i omgångar lagat mat åt varandra..
Det var inte på något sätt psykiskt jobbigt och kändes inte på något sätt provocerande och otillåtet.
Vi smajlade i alla fall hela dagen.. men observera! jag smajlade bara lagom mycket.
Inte så att jag gick in för att vara långsint på något sätt.. men jag påminde mig hela tiden om vem jag kan lita på och INTE.


Ja,ja.
Drog igång projekt räkna effektivitet i den mindre stadsdelen (som snart är lika stor som den större) och tänker bli klar med det idag.
Min egen effektivitet har eskalerat med några hundra procent nu när jag vet att chefen kommer tillbaks på torsdag.
Inte för att visa mig duktig.. mer för att undvika missnöje och för att vara beredd och ha kontroll.
Sen ska jag träna på en bra försvarsposition.

Håret då? kan man undra.
Det var inte bra igår.
Gick till jobbet med käckt hårspänne men tog mod till mig och slet ut det efter ett tag.
Håret var stripigt och elektriskt fast jag tvättat det kvällen före.
Tydligen ingen bra idé.
Idag blir det hårtvätt på morgonen.. och så måste jag allvarligt fundera på att kosta på mig dyrare shampon.
Var det björn axén som var bra? Eller?

Det bästa med gårdagen (precis som jag visste från början) var iallafall att träffa rockmorsan.
Åhhhhhhh!
Himla mysiga människa!
Nu har jag träffat x antal bästa vänner som jag inte träffat på länge.
Nu ska jag bara se till att träffa dom igen.
Det är som att diska. Man måste göra det igen. Och igen. Och IGEN.