down the mountain

Föga anade jag för nitton år sen att det var en liten odåga jag ömt höll i min famn.. alltså då för nitton år sen då sonen bara var en liten oskyldig marsipangris..
Men nu vet jag att det är precis vad han är, åtminstone är han inne i en sån fas för tillfället.
Jag är faktiskt så missnöjd med hans beteende att jag inte ens vill gå in på det här.
Jag försöker bara påminna mig om att det ju alltid funnits sämre faser och att dom ändå alltid gått över eftersom dom varit just faser.. en fas kan liksom inte vara permanent.
Hela grejen igår gjorde i alla fall så att jag satt kvar på jobbet och fick ordning på mina papper. I ren ilska.

En annan person som jag för tillfället inte är lika missnöjd med är.. hörochhäpna!!!... chefen!
Du måste nog ändra inställning långafarbrorn för det finns nämligen hopp och utvecklingspotential i det här fallet.
Jag tänker inte gå in på detaljer här men det verkar som om lillchefen har tänkt om och insett ett och annat och om inte hon är galen också och ägnar sig åt avancerad manipulation (hon också!) så verkar det som om jag och che plötsligt tillhör den goda sidan och a certain someone är genomskådad.
Vi får väl se. Jag litar tillsvidare och kanske för alltid bara på che i jobbsammanhang.

Idag ska jag leta recept eller försöka hitta på något själv. Jag ska göra ravioli.
Jag gjorde ju det förra helgen med rödbetor och nu tänkte jag utgår från samma princip men istället använda mig av andra hyvlingsbara grönsaker. T.ex. morötter och rättika. Ingen aning om hur rättika smakar.. men man måste ju experimentera lite.
Kanske kan man rentav göra en efterrättsvariant med någon frukt.
Nya världar öppnar sig ju mer jag tänker på det.
Det viktiga med idag och imorgon är i alla fall att jag mentalt styr upp nästa vecka.
Rent hälsomässigt är jag inte så nöjd med mig själv. Jag skulle kunna må så mycket bättre om jag bara fick till det där med kosten och motionen. Och det borde gå att kombinera med ett socialt liv.
Måste tänka ut en bra plan och få det att fungera för nu är jag så trött på att vara trött och gnällig när jag inte behöver vara det.
Dessutom tror jag verkligen att det kommer att bli bättre på jobbet nu med tanke på det jag skrev härovan och då behöver inte det suga lika mycket energi.

På söndag kommer kusinerna!!!
Wohoo!