okejrå... I´M BACK!!!!
Åtminstone idag. Som periodare kan man aldrig veta om något kommer att hålla i sig eller inte.. det är ett spännande liv.
Update:
Är sjukskriven i 3 veckor pga hysteri som det väl hade diagnosticerats i 1800-talets Wien (läser om Freud) samt en envis luftvägsinfektion av något slag (mykoplasma? twar?).
Hysterin yttrar sig som sk panikångest vilket jag nog kan köpa att det är nu när alla prover är tagna och hjärtat, blodtrycket och hela faderullan är kontrollerade.. detta ska nu medicineras med sånadära serotoninhöjare.. då kan man bli lite sämre till att börja med och därav sjukskrivning.
Hade Freud fått bestämma så hade han nog gett mig lite kokain. Fantastiskt bra för humöret och mot depression tyckte han.
Jag mår egentligen ganska bra nu när jag ändå är ganska säker på att jag inte är döende.. hysterin tar sig endast uttryck som extrem trötthet vilket kanske är normalt eftersom det säkert gått åt en himlans massa energi till att ta ut min egen död i förväg I guess..
Iallafall.
Ovanpå detta har jag gjort revolutionerande upptäckter angående mig själv.
Jag har som jag skrev här nedan upptäckt att jag är en sk HSP:are.. (obs! inte hsB:are).. en Highly Sensitive Person.
Det skrivs och pratas en hel massa om detta för tillfället.. man kan säga att det är i ropet.. och en del tycker att ... suck, måste dom sätta bokstäver på allt och måste alla vara något och bla,bla,bla...
MEN! Det här är verkligen inte bara en massa svammel.
För oss som är sånahära så är det en BEFRIELSE att få läsa om det och få förståelse för vad det är frågan om.
Dom flesta av oss har kämpat hela livet med oss själva och alltid känt oss lite konstiga och annorlunda.. oftast på ett negativt sätt. Det är väldigt skönt att få en förklaring och att få veta att man inte är ensam.. och att kunna förstå sig på sig själv lite bättre och faktiskt kanske t.o.m. lära sig att få ut det bästa av det.. för det finns en massa bra saker med det också!
Med reservation för att jag kommer ihåg helt fel angående detaljerna så finns det numer vetenskapliga belägg för att en viss andel (ca 10-20%) av en population (även bland djur) är mer sensitivt begåvade än resten. Detta har ett biologiskt syfte.. nämligen att säkra artens fortlevnad. Detta är genetiskt betingat men samverkar sedan självklart med miljöfaktorer.
Vi som är högsensitiva tar in och tolkar fler sinnesintryck än andra. Det gäller ljud, syn, känsel, dofter och andras känslor och signaler.
Vi är inte nödvändigtvis smartare eller snällare men det tar på krafterna att ständigt gå omkring och KÄNNA allting så intensivt. Dom flesta av oss har blivit stämplade som emellanåt ganska jobbiga känslomänniskor.. om vi är utåtagerande.. eller som blyga och introverta.. om vi håller det inom oss och alltid håller på och kartlägger och analyserar.
I mitt fall så pendlar jag mellan eufori och total utmattning.
Jag är extremt doftkänslig och blir nästan hög av att lukta på en blomma samtidigt som jag blir illamående av parfymer och andras äckliga hårbottenlukt.
Vissa dagar är det som om min hjärna inte tål lika mycket sinnesintryck. Det gäller både ljud, ljus och rörelser. Då mår jag bättre om jag sätter på mig solglasögon. Det lugnar liksom ner sig då och jag mår bättre.
Jag är och har alltid varit mycket smärtkänslig. Fjompig tycker vissa.. men jag kanske känner mer smärta när jag tar ett blodprov än vad någon som inte är lika känslig gör..!? Det kanske inte är så att jag inte tål lika mycket.. att jag är klen på något sätt.. utan att min smärtupplevelse helt enkelt är starkare. Då är det inte alltid så lätt att skärpa sig.
Jag är erbarmeligt lättrörd. Jag gråter av alla anledningar.
Av sorg, lycka, stolthet, upprördhet, vrede, vanmakt, trötthet, skönhet, elände, orättvisa you name it.
Jag är överempatisk. Inte så fint som det låter. Ganska egocentriskt faktiskt.
Jag känner allas känslor och gör dom till mina.. kan väl inte riktigt skilja dom från mina.
Jag blir trött av social interaktion.. måste återhämta mig. Det är därför jag har svårt att hinna med både jobb och vänner. All min energi går åt på jobbet.
Ändå försöker jag avskärma mig på jobbet och inte engagera mig så mycket. Jag avskyr AVSKYR kallprat och mingel. Äter helst lunch själv eller med vissa utvalda.
Jag har en mycket livlig fantasi och kan ta ut både det ena och det andra i förväg bara för att den där fantasin skenar iväg utan att jag ens märker det. Det är både bra och dåligt.. ibland när det är bra så kallar jag det för min inre biograf.
Jag har alltid sagt att mina tankar är väldigt högljudda. Jag har en mycket livlig inre dialog.
Många är precis som jag.
Men inte alla.
Boktips: Drunkna inte i dina känslor
Hinner inte skriva mer nu.. ska ut och springa med sonen!
Kommentarer
Postat av: Guldlock
KRAAAAAM och bra att du får serotoninhöjare! Hade behövt en dos själv. Ska ta tag i det (mig själv) efter sommaren, har jag lovat andra...
Typiskt att jag inte har internet på luren, jag som har så mkt fritid här. Hade vi kunnat rumble:a hela dagen lång.
Förresten, jag ska ha en 30årsfest på Öland 11 augusti. Du och "kidsen" är välkomna!! :) Man får komma när man vill och stanna hur länge man vill och det finns hjärterum och därmed stjärterum - så man kan bo hos oss!
Postat av: Långa Farbrorn
Hallelulja, äntligen är hon tillbaka!!
Trackback
